AvangnâmioK - 01.08.1954, Síða 10
178
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
ngrsanago, ajorssartunguitdlo puigusanagit ukiutdlar-
pat ikioriaKalerumårtut. arnartaisame angutitamik su-
mut tamanut angalaoKatigiuagkamik pigssarsiaisa a-
tordluarneKarnigssåinut pårssivdluarnermikut taper-
sersuivdluartussarpiit. taimanikume pisiniarfiup ne-
rissagssautai måssåkutut isumavdlutigineKartiginging-
mata. nauk niuvertoKarfingne atorfilimerngit piniar-
tunit isumakuloKångineruvdlutik inflssarsimagaluit,
åmalume piniartortatik isumavdluarfigingitsortarna-
git pigssarsiåinik.
åmame arnaKartuarpoK pikataussunik pårssiner-
dlugtunik, angutitamik pigssarsiåinik nungulugsinau-
ssunik, uvdlut måko tikitdlugit, taimåitoKartuåsav-
dlunilume. sordlo imåitoK: angut pigssarsiortoK, a-
torfilik piniartoK, aulisartordlunit, nunarKatiminit pig-
ssarsiaKardluartutut nalungisaussoK pigigsårtungikå-
ngat naluneKarneK ajorpoK pikataussumik, pårssiv-
dluångitsunik, nungulugsinaussumigdlo nuliaKartoK,
angutip pisatarigssårnigsaraluanik aseruissumik. ta-
måna pivdlugo Mettep agdlagaisut itut arnanut er-
Karsautausinaussut amerdlanerussariaKaraluarput.
tamanik inuvdluarKUSsivunga.
Holsteinsborg den i/fl 1954.
Hans Poulsen.
„arnat mérKatdlo sujugdliutdlugit!“
umiarssuarme ajunårnerujugssuaK
inugpagssuit inunerånik ånagtitsissoK.
(Det bedstemit nugtigaK P. Dalager.)
(agdlagtoK Kieth Monroe)
umiarssuarme imåinarssuarmitume ajunårner-
ssuaKarångat tuluit ilaussut umiarssuarmltut akug-
tungitsumik tusarneKartarput uisanatik ima ingming-
nut oKarfigissartut: „Birkenhead erKaivdlugo!" tu-
luime tamarmik nalungilåt umiarssflp tuluit såkutui-
nik agssartutip Afrikap kujatåta sineriåne 1852-me
kivissup oKalugtuarissaunera nersornartuligssuaK. na-
vianartoKalersitdlugo tamatuma ånilåjuitsorssuångor-
tisimavai angutitutdlo toKunigssånut ikiorsimavdlu-
git inunermingnigdlo ånåussiniarnigssamut uisar-
pajåjuitsorssuångortitdlugit.
matuma sujuningåtsiåinarssuatigut Birkenhead'x-
mik erKaimassaKarnerup inuit hundrederpagssuit infi-
nerat ånåusimavå umiarssuarmik oKalugpalågssane
ånåussiniarnerup ilungersornarnerpårtåne. martsip 28-
ne uvdlåkut nalunaeKutaK arfineK mardlungiingitsiar-
toK ukiume matumane umiarssuaK såkutflnik ag-
ssartut Empire Windrush Algierip sineriåta avatånl-
poK 50 sømilinik avasigtigalune Akugdlerssuåkor-
dlune. ilaussut ilarpagssue seKerngup nuilernera ta-
kujumavdlugo makiårråsimåput. tåssångåinardle ma-
lugisimavåt sajugpitdlarujugssuardlutik, avdlamut å-
sseKarane sordlo umiarssuaK Kumut kivingneKartoK.
umiarssup Kåva aitsartitermat ernglnaK pujoK Kerner-
toK asilagaluartoK tåkuteratarpoK, amilårnåinavigsu-
migdlo umiarssup iluanit KångulugpalugtorssuvoK.
umiarssuarmiut ilåt magpersartukut nuivoK u-
miarssuvdlo Kanut pangatdlåinardlune. nujai Kime-
riailo Kilugsimåput, ktna KernertuinauvoK uluåtalo
igdlua pilagtarsimassorujugssuvoK. „ikuatdlaKaoK!“
tordlulaorpoK. „aumarutigssausivingme KaertorneKar-
poK! “
minutit ardlaKångitsunguit Kångiungmata toKU-
vok. angutit pingasut avdla Kissugtuivianltugaluit
ajunårérsimåput. ingnerssuaK Kissugtuivianit siarua-
lertoKaoK, kinguneritsialermatdlo umiarssup KerKa ta-
marme ingnerinavigssuångorpoK.
nålagkersuissue kivfatdlo pikoreKalutik. suliler-
torput. sujugdlermik misilerKåraluarpåt ingnerssuaK
unigtisinaunerdlugo kigdlilersinaunerdlugulunit nå-
lagkersuissut mardlugsuit arritaKaratik umiarssup
Kånut KaKiput ilaussut ornigdlugit nangmingnerdlo
ånilångångissusermingnik ilaussut nalerisardlugit.
umiarssup nålagåta William Wilsonip ernglnar-
KitiåK påsivå ingnerssuaK KamisarneK ajornarsissoK.
„umiarssuaK tamardluinarme pujorssuarmik ulivkår-
poK sukutdlo tamatigut umiarssup Kåva putordlugo
ingnerssuit nuissarput", kingunerilermat taima tulung-
ne umiartortut nålagaunertåinut nalunaeruteKarpoK.
„umiarssuaK KimarKuvdlugo perKUssivunga".
amerdlanerit umiarssuarme Empire Windrushx-
mltut påsivåt tamåna amerdlasorssuit toKUssutigisi-
naugåt umiatsåt ånangniutit pugtaKutausivitdlo ardla-
ligssuit ingnerssup nungorérsimangmagit. umiar-
ssuaK såkutunik ulivkårdluinarpoK kangianit kimut
autdlartitaussunik imalunit Englandimut erKigsisimå-
riartoratdlartunik. ilarpagssuisa inoKutitik ilagait. u-
miarssuaK 1515-nik inoKarpoK, tamåkualo ilait 125
arnåuput, 87 mérKat, 17-itdlo avataiarnikut. umiat-
siåt ånangniutit ilait 12 kisimik aserorsimångitdlat,
tamarmigdlo ilaussoKarsinauvdlutik 49-nit 100 tikit-
dlugit. tåssa imåiput umiarssup inue tamåkerdlutik
umiatsiåne tåukunane inigssaKångitdlat.
kisiåne ardlåinånigdlunit uipatdlersoKaranilo u-
miatsiånut arpaliutorssuaKångilaK. såkutut umiar-
ssuarmltut nålagaunertåta, oberst Robert Scottip,
OKalugtaut tiguvå tukumarpalungitsumigdlo nipeKar-
dlune tordlorpoK: „Birkenheadip ilisarnautå måna
pissariaKalerpoK. angutit tamarmik nipaitdlutik umiar-
ssflp Kane KeKåsåput ånangniutine inigssamingnik
unersuneKarnigssamingnik utan<ivdlutik.“
„sunauna Birkenheadip ilisarnautå?" såkutut
nålagaisa ilåta nuliata uvine aperå.
„imåinaK isumaKarpoK, ki'kut tamarmik uningar-
Kigsåsassut Kanordlo iliusanatik perKuneKarnigssar-
tik utarKivdlugo," taimånak navsuiaivfigå.
kisiåne oKalugtutingilå Birkenheadip ilisarnautå
aitsåt atorneKartartoK umiarssup imåinarmitup Ki-
mangneKarnigsså pissariaKalerångat, angutitdlo piu-