AvangnâmioK - 01.03.1956, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNÅMIOK’
63
måne nunanilo avdlane tunissagssanut sujulerssui-
ssungordlunga. tåssane ukiut Kulailuat sitdlimanaKi-
ssut alapernaisernaKissutdlo atorsimavåka suliag-
ssartai, erKumitsuliagssartai niorKutigineKarnigssåtdlo
sianigissagssaralugit. ingerdlåssineK sorssungnerssup
ukiuisa akornuseraluarpåt, sorssungnerssuvdlo ki-
ngornagut ukiut iluamik tuniniainiarnigssaugaluamut
arritdliornartoKaKaut.
imaKa tamåkua tåssa patsisigalugit igdlorpag-
ssuaKarfingne mingnerne niuverniarnerup nålagker-
sugauvfiane direktørigssarsiormata pileritsagsimavu-
nga peKatigigfik tåuna nunavttne angnerssaungmat
niuvertorssuit niuvertuarKatdlo 10.000-ingajait ig-
dlorpagssuaKarfiup pingårnerussup silatånltut ilau-
ssortaralugit. suliagssartai amerdlaKaut, niomutigssa-
nik nunanit avdlanit piniartartut nunanutdlo avdla-
nut autdlakåtitsissartut sorssungnerssflp ajutortisi-
massai avåmut åncigssussiviginiagagssauput, nåla-
gauvtingnut avdlanut niuverniarnerup kigdligssai i-
ngerdlaterKingnigssålo nutarterniagagssåuput åmalo
nålagauvfiup iluane pissarnerit avdlångortitigkat må-
kulo inuinait suliniarnigssåta agdlisarnigssånut a-
kornutaussut piarniagagssauvdlutik.
tamåko tamarmik piput igdluatungåne inutig-
ssarsiortut igdluatungånilo inatsisiliortut ministeriat-
dlo nålagkersuissutdlo suleKatigigdlutik pissarnerat.
nåpertordlugo."
- OKarputit cand. merc.-ngorsimavdlutit, OKau-
tigineKarpordlo lektoriusimassutit, tamåko KanoK i-
sumaKarpat?
„danskit handelhøjskoleåne (niuverniarneK piv-
dlugo iliniarfiåne) iliniagagssat angnerssåt nåmagsi-
gåine candidatus mercaturae-mik taigfiteKalernarpoK,
tåssa niuverniarneK pivdlugo ilisimatussusermik so-
raerumérsimassoK. taimatut soraerumérsimassut nu-
name måne 12-Inåuput uvangalo sujugdliuvdlunga
— 1937-me — taigut tamåna taimane nutåjussoK
månalume sule KaKutigoK-issoK pisimavara.
ukiorpagssuarne iliniarnerma sulingivfigssara-
luåka tamåkerpai agdlåt anguniagara tamåna ango-
réraluaravkulunit. pingårtumik niorKutigssat nunanut
avdlanut autdlartitagssat nåmagtusårnigssåtdlo piv-
dlugit suliagssat nuånarissarissaKåvka. tamatuma ki-
ngunerå ukiune 10-ne sulingivfigssåka atorsimagiv-
ka Københavnime niuverniarneK pivdlugo højskole-
rne iliniartitsissunera (lektoriunera) iliniartitsissutiga-
lugo niuverniarnerup pitsångorsarneKartarnera, tai-
måituarsimavdlungalo uvdluinarne suliåka amerdla-
vatdlålerdlutik sulingivfigssaerunera tikitdlugo.“
sordlumiuna, direktør Hans C. Christiansen, na-
lusimångikit piginåussutsisit pissutigalugit direktøri-
sut atorfeKalerumårtutit. aperilavkit, ingmikut itunik-
una kigsautigissaKaravit tåssa Grønland pivdlugo
suliagssanut ikututit?
„danskit tamarmik Grønlandip tungånut sångit-
dliortunginerpume? sunalo pissutigalugo taimaitdlu-
tik ikingnerpåt kisimik nangmingneK påsisinaugu-
narpåt. nukagpiarångugatdlartunga anånama jordli-
me tunivånga Fritjof Nansenip Inuit pivdlugit atuag-
kiånik. kingornalo tusartarpara tåussutna åtavigssuar-
ma Grønlandiliartarsimanera, soruname taimåikama
Grønland pivdlugo atuagkiarparujugssuit atuarsima-
våka. sulilo nuånarinerulerpara Grønland pivdlugo
atautsimltorssuit suliait sigssuileravkit Kanimut, piv-
figssarale taimanikorpiaK nagdliusimångikatdlarsi-
mavoK.
imaKa uvanga nangmineK pissutsivka åma pi-
ssåsimåput. Danmarkip avåmut kigdlingane kujåmut
sangmigaluartume agdliartorsimavunga. tamåna pat-
sisåunginerdlune avangnamut kigdlingane iluaKU-
tigssamik suliniartunut ilaujumavdlunga umatima
tigdlilerneranut.
angutinik KeKertamut tåssunga ungaseKissumut
ilisimassagssarsiordlutik suliniardlutigdlo autdlarsi-
massunut nukagpiareatut inersimassutut nuånarissa-
Karsimanivnut ilångusimavoK atamingningneK nuå-
nårtorissaKarnerdlo danskit nålagkersuissut Grønlandi-
me ukiut 200 sivnerdlugit Kajagssuardlutik pikorig-
dlutigdlo suliarisimassånut. åma tamatumunga ilå-
ngutariaKarpoK Inungnik nersuineK, inuiånguit tåuko
ikigkaluartut, pikorigdlutigdle sapitsut pingortitaK
saimångeKissoK akiorsinauvdlugo, atortugssiorner-
mikut ingmingnut indtlnaratik kisiåne åma kulturi-
mikut pigisavdlugo iluaKutaussukut.
suliagssama tamatigorneK mikingitsoK pissaria-
Karpå, umarigdlune suliagssamut tamatumunga nå-
magtisarneK suliagssavdlo sukutsinguinik ingming-
nut ataKatigissusinik påsisimassaKarneK — tåssame
piginåussutsit uvanga nangmineK piginasugissåka.
soruname takuvara,.KanoK iliornigssat tåssaorérsut
sujumut nalungeréraluardlugit taimåitoK suliagssaru-
jugssujumårtoK inuiait kultureKardluångitsut sujumu-
kartisavdlugit uvagut nangmineK ukiune hundredi-
kutårtune anguniarsimassarput nagdlersitdlugo. mi-
sigssordluaråine suliagssaK avatåmt pilersitauvoK.
nåmagsissariaKarpoK, uvagutdlo ilerKUgssarårput sa-
pingisavtinik iluamik suliariniåsavdlugo — Inuit
nangmingneK kigsautigissåt maligdlugit tåukulo su-