AvangnâmioK - 01.03.1956, Blaðsíða 18

nr. 2
AVANGNÅMI’OK’
nukagpiarKat nunanit åssigingitsunit pissut.
1955-me november Kåumatautitdlugo nukagpiararpagssuit FNip nukagpiarKanut peKatigigfiutanit pissut Londoni-
me tikerårsimåput, ilarpakasé inulitdlaramigdle aitsåt London takuvdlugo, uvfa ilait Englandimit pissdniaKalutik.
åjuko nukagpiarKat tamakua ilait Towerip Kamutillsa ilåta Kåne igsiassut. såmigdlernit autdlartitdlugit inflsuit
tåuko tåssa Portugalimio, Afrikamio, Kinamio, Indiamio kinisatdlo sisamat.
ta umåmut mangusimanerane. taimailiordlugo umat
aunårnavérsårtipåt uvfalo suliaralugo.
professor Husfeldtip nakorsarpagssuit pilaiviup
kigdlinganltut navsuiåupai sut tikip tarKamane ma-
lugigai „takugai“. nakorsaK Fransk Guineamit
pissoK patsisigalugo franskisut OKalugdlune nav-
suiaivoK.
suliaK neriugissaugaluamit sunauvfa ilungersua-
narneruvoK. amigautit angnertuneruput. nakorsat i-
sumalioKatigfgput KanoK iliordlune tauva pissaria-
KåsassoK. ukiune måkunane pissusigssat pingasut
silarssuarme tamarme pilaissartut nåkutigeKait. ilåt
atauseK Amerikamiup Baileyip isutnaliutigisimassarå,
ilaitdle mardluk nakorsat pilaissartorpåluit Husfeldti-
me sulivfeKartut suliarisimassarait Tyge Søndergaard,
måna AarhusimitoK, pissortaralugo.
Søndergaardip pissarnera KinerneKarpoK.
ptssuseK tamåna atordlugo umatip iluata ajoKU-
tai årKigsstitilersinagit puaup talerpigdliup Kulåtungåta
agfå pératdlarpåt. pilaisitdlugit inalungnarsivoK tai-
mailiornigssaK pissariaKardluinartoK aup ingerdlane-
rane tåuko mardluk akulerigsimassut avigsårtisagåine,
taKarssuit aup avKutai puangnitut iloKiussumik u-
måmut atangmata.
puaup ilå pérpat rnérKap igpigingåtsiartugssauvå.
taimailigpat inå puaup sivnerata tamåkerdluinåsavå.
kisiåne kingorna l'maKa avdlanit akulikinerulårtumik
anersårtorumårpoK.
tauva pilaissup tikine pilatame umatånut ma-
ngorkigpå taimanikutdle taimailiorpoK umatip
ingmikortue mardluk akornisigut talunialeramigit (a-
vigsårusernialeramigit).
tamåna pivoK ujalugssiaK siligtoK umatip neKå-