AvangnâmioK - 01.04.1957, Blaðsíða 21

nr. 2
AVANGNAMIOK
93
ujaragsiup Gieseckep ukiut hundredit matu-
ma sujornatigut misigssuisimanera pivdlugo
OKalugpalågssat ilåinakusiugkat.
ukiut 19 hundredigssaisa autdlartinerisa sujor-
natigut Grønlandip nunataisa KanoK pissuseKåssusé
pivdlugit ilisimassagssat, pingårtumik ujarKat avdla-
limårtumik issikoKartut pivdlugit, ikigtuinaugatdlar-
mata, tamåko tungåtigut ilisimassaKarneK pitsångo-
riavigsorpoK ujaragsiup tyskiussup K- L. Gieseckep
ukiune 1806—13-mut angalanermine misigssuivdluar-
simaneratigut nunap KavdlunåKarfisa erKait tamai-
sa misigssordlugit angatdlavigingmagit taimane pi-
ssutsinut nalenciutdlugo ujaragsiortarnerup tungåti-
gut påsisimassat tugdleringnerussungortitdlugit, åma-
lume taimane angalanermine naussulerinerup tungå-
tigut påsissutigssanik pigssarsisimangmat.
Karl Ludvig Giesecke inungorsimavoK 1761-me
Augsburgime, angume merssortartuvdlune najugaKar-
fiane. pingortitat pivdlugit ilisimatugssatut ilinialer-
simagaluarpoK åmalumigoK issigingnårtitsissutigssa-
nik nangmineK agdlagtarsimavdlune, ilamigoK ag-
dlåt eriniortorssup Mozartip eriniugå erinarssordlu-
ne issigingnårtitsissutigssaK „Tryllefløjten" taigdlior-
simavdlugo.
1805-me aussaunerane Savalingmiune ujarag-
siorsimavoK, ukiordlo Kångiungmat inunermine su-
liame pingårnerssåt autdlarnersimavdlugo ujaragsio-
riartordlune Grønlandimut autdlardlune, sordlo oKau-
tigineKarérsoK nuna tåuna tamatuma tungåtigut ili-
simaneKångeKissoK. danskit nålagkersuissuisa aut-
dlartisimavåt angalanera den kongelige grønlandske
handelimit akilerneKartugssångordlugo Kanordle su-
liniarnigssånut ingmikut maleruagagssinago. ukiut
pingajuat avlnardlugo Grønlandip kitåta sineriå a-
ngatdlaviginiartugssausimavå, ukiunile 1807— 14-mut
Danmark Englandilo ingmingnut sorssungmata dan-
skit umiarssuautait pissarnertik maligdlugo maung-
nartarnermingne akornuserneKarsimåput kigsautigi-
ngitdluinagånik ukiune 7-ine uklssugssångortortit-
dlugo, taimanikorpiardlume umiarssuaKartångeriar-
mat niuvertoKarfingne pigssamautit amigardluitialer-
simåput. tåussumunga ajoraluaKissumik åmalume i-
lungersornaraluaKissumik sivisorssuarmik Inuit neri-
ssagssautåinainik inussuteKartariaKarsimavoK; kisiå-
nile ilisimassagssat tungåtigut taimailissorsimanera
agsut pingåruteKarpoK, taimailivdlune nunap ilå
angnertorssuaK misigssomigsårsimangmago, tåssa i-
måipoK nunap kitåtungåne niuvertoKarfit pigissait
tamaisa Kap Farvelimit Upernavik tikitdlugo, kater-
ssugarpagssuarnigdlo avalåussaKardlune.
tamåkua ilait sujugdlit 1807-me tulungnit ti-
guainianit tiguneKarsimåput Edingburghimilo kater-
ssugausivingmut ilånguneKarsimavdlutik, katerssugai-
le avdlat tamarmik kingorna iluamik Danmarkimut
apigsisimåput, taimaitdlutigdlume åma tåukua tu-
lungnit tigussarineKarsimassigaluit ångusimåput.
Giesecke, Grønlandimlnermine Nungme pingår-
dlune uningaveKartoK, 1806-me ukiariartulersoK På-
miunut pisimavoK umiarssuarmutdlo ilauvdlune K’a-
Kortumukarsimavdlune, tåssångånitdlo sineriak a-
ngatdlavigisimavdlugo Nanortalik tikitdlugo, åmalo
tåssångånlt sule milit 26-t kujåmukarKigsimavdlune
imaK sikunit umiartorfigssaujungnaermat K’aKortu-
mut utlnartariaKalernine tikitdlugo.
1807-ime niuvertoKarfit avangnardlersåt Uper-
navik tikerårsimavå sikumut kånginine tikitdlugo
umiatsåmik ipugtariåinarmik 30 milit anguvdlugit
avangnarpartemigsimavdlune; angalanermine Umå-
nap pigissånut nioncusimagaluartoK utniarssup nåla-
gåta akueriumasimångilå nuna Kanigdlivatdlårumasi-
månginamiuk. Giesecke Københavnimut agdlagsima-
vok K’eKertarssuarme aumarutigssaKarfit misigssor-
niardlugit pilerssårtumik unerdlune nålagardlugoK a-
ngalalerpat ilauvfigilerssårdlugo, piarérunigoK 1808-
me Danmarkimut utilerssårame, åma Nungmit nalu-
naersimavoK Grønlandip kujatåtungå pivdlugo nalu-
naerutine nagsiuterérsimavdlugo, påsisimavdlugule
ukiume Kångiutume tulungnit tiguarneKarsimåsassoK
umiarssuarmut tigussausimassumut ilångutdlugo.
1807- me åma Bjørnenæsset (Nånup nua — tåu-
na sumlnerpoK? nugt.) ornigsimavå, tåssanilugoK
nuggersimaninguame amitsunguame navssårisimavai
Inuit igdlukorpagssue; nunagoK tåuna 1785—86-me
nunaginérusimavoK, kingornale tuperfiussarsimavdlu-
ne 1808-milo kingumut ukiviusimavdlune.
1808- me 1810-milo Ameralik pulasimavå, 1811-
me martsimit julimut Umånap pigissånlsimavoK.
1812-ime Nup kujatinguane Kårusungme, KeKer-
tarmiormiungoK ukivigissartagkamingmkatdlaramik
toKussortamingnut ilitsivigissarsimassåne, navssårisi-
mavai ilorrit sisamat saunikorpagssuagdlit Inuitdlo
såkorpagssuagdlit, ukiordlugoK tamåna Kitsigsunguit
misigssorsimavai KeKertardlo ManitsoK, taimane tåu-
na sule inoKångikatdlartoK, åmalugoK KeKertaK A-
kugdlit ujaragsiugagssalerujugssuaK.
ukiut ingerdlaneråne tikisimassai taiuinardlugit
oKautigineKarsfnåuput AgdlugtoK, tåssanigoK savimi-