AvangnâmioK - 01.11.1957, Blaðsíða 2

242
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
inatsissartunit
(agdl. folketingsmand Fr. Lynge)
ajoraluaKaoK avangnåta inatsissartunut ilaussortå Frederik Ly-
nge oktoberip 31-ane unuarorå tåssångåinardlune toKusimangmat.
sunauvfale toKunigssaminut uvdlut mardluinångortut avisimut
Avangnåmiumut ilångutagssiane mana nagsiiisimavå Avangnå-
miup erKuméKissumikatorungnaersitåunginerane ilånguneKarKuv-
dlugo. Kinutigisså tamåna maiigdlugo ilångutagssiå naKiterpar-
put Frederik Lyngip erKaineKautaisa ilagisangmåssuk. drKigss.
1957-me oktoberip autdlarKauterpiåne danskit i-
natsissartuisa „ukiortåvat“ autdlartipoK. uvdloK tåuna
nal. Kulit nålagiarnermik, ilerKussoK maiigdlugo, aut-
dlarKauserneKarpoK igdlussårssup Christiansborgip
OKalugfigtåne. inatsissartut amerdlanerssarssue kii-
ngivdlo-tugdlé nålagissåtorssuput-åsit, avdlanigdlo
ardlaligpagssuarnik ilaKardlutik.
uvdlorme tåssane (grundlovip ingmik. 36 stk. 2
maiigdlugo) inatsissartut „ukiortåmik“ autdlarnér-
Kårfiåne nal. 12 atautsimlnertik autdlarnertugssau-
våt. grundlovivdlo ingmik. 38-ata stk. 1 -at malig-
dlugo kungip-tugdlerpiåta (statsministerip) „nåla-
gauvfingmut tungassut taissariaKartortait, nålagker-
suissutdlo, inatsissartut „ukiuata" ingerdlanerane
suliagssångortiniagait nalunaerutigissugssauvai“.
uvdloK tåuna statsministere nal. 12 atautsimi-
lernerme najutingilaK, tåssa Norgep kungia, „Haa-
kon arfineK-åipåt“ ilissaussoK najflvfigiartoramiuk.
taimåitordle atautsimlneK nal. 12 erKordlugo aut-
dlartipoK. tåssane inatsissartut ukiune amerdlaner-
paussune ilaussortarissåt autdlarnlssugssaugame aut-
dlarnivoK. tauva sujuligtaissumik (kingorårtigssai-
nigdlo) KinersineK pivoK. tauva sujuligtaissiingor-
KigpoK ukiorpålugssuångortune sujuligtaissussarér-
sok Gustav Pedersen (sisamanik kingorårtigssaKar-
dlune).
suliagssat inatsissartunut tunganerussut erKar-
toréramigit tauva Norgep kungia toKusimassoK (uv-
dloK tåunarpiaK ilissaussoK) ertrainiardlugo tugdluar-
tumik OKalugiautigå. tauvalo atautsimlneK uvdloK
tåuna kinguartineKaratdlarpoK, unulerpat nal. arfineK
nangitugssångordlune.
uvdloK tåuna uvalikut nal. arfineK atautsimérKi-
lermata statsministerip pissugssåussutse nåpertordlu-
go uvdlumikorpiaK danskit nålagauvfiata, nunat av-
dlat-tungånut, nålagauvfiuvdlo nangmineK iluane,
pissusiussut nalunaiautigai.
oKausisa ilåinångue kislsa matumuna taigulåt-
siåsavåka, angnerutitdlugitdlo nunavtinut tungasi-
naussortåinait. OKalungnermine autdlarniutigå: nåla-
gauvfigssuit avdlat 1955-me 1956-milo endgsineru-
lerunaraluarnerat taimåitoK 1956-ip nålernerane „nu-
nat kangigdlit Kaningnerussut" Ungarnimilo pissu-
siulersimassut, silarssuarme pissutsit agsut aulater-
simagaitdlusoK, nålagauvfitdlo angnerussut ingming-
nut KanoK-iliusinaunerat årdlerinartungortikaluarsi-
mavdlugo. Danmarkivdle „nålagauvfingnut peKati-
glngnut" ilaussflnera, Atlantikumutdlo sinerialingnut
suleKatauniardlunilo ilaussunera, tåssaussut aulaja-
ngissugssat Danmarkip nunanut avdlanut atåssute-
Karneranut. „nålagauvfitdlo pekatigit" sorssungna-
vérsårtitsiniardlutik ilungersutigissait sulissutigissåt-
dlo tåssåusassoK danskit nålagkersuissuisa alaper-
naerssomigsågagssåt. måssåkume „nålagauvfit peKa-
tigit“ nunanik 82-nik ilaussortaKarput. — danskit
nålagkersuissuisa åma suleKatiginiamigsågagssaråt
„Europap sujunersuissartue" (Europarådet) nålagauv-
feKatiglt Europamltut ingmingnut ataKatigingneruler-
nigssåt suleKatigingnerulernigssåtdlo atåssuteKarfigi-
tuinarniardlugo, taimailivdlutigdlo nunat ingmingnut
ikioKatigingnerunigssåt, ikiortariaKartut, Kåumarsa-
gaunermik sujumukarnermigdlo pissariaKarnerussut
sulivfiginiardlugit — nålagauvfiuvdlo sapingisaminik
isumagerKigsårumavai danskit Sydslesvigime nuna-
Kartut (måssåkut tyskit pigissånltut). — Danmarkiv-
dlo sapingisaminik ikiflvfigivdluinartariaKarpai, nu-
nat avdlat suleKatigalugit, inuiaKatigit sujumukarsi-
månginerussut inflniarnermikut inussutigssarsiute-
Karnikutdlo sujumukarsagauniarnerata tungå. — tai-
matut Danmarkip nålagauvfit avangnardlit (Finland,
Norge Sverigilo) peKatigalugit aningaussarsiornerup
atautsimutdlo tuniniaivfeKarnerulernigssap pilersine-
Karnigsså sujunertaralugulo. — taimatutdlo åma so-
Kutigalugulo arajutsinavérsårniardlugo niuvernerup
(niuveKatigingnerup) tungåtigut tyskinik, franskinik,
Itåliamiunik Beneluxitnilo (Belgia, Holland Luxem-