AvangnâmioK - 01.11.1957, Blaðsíða 4

244
nr. 1
AVANGNÅMIOK’
ssåt oKatdh'nerme tamatumane, kisiåne måna er-
KaimassariaKartipara kalåtdlit-nunåt tåssaungmat dan-
skit nålagauvfiata ilå anginerpåK. nunamilo tåssane
ukiune-ukunanerpiaK avdlångortiterinerujugssup na-
låne årKigssutagssarpagssuaKartoK. taimåitumik kig-
sautigigavko uvangåtaoK OKauseKatsiarumavdlunga
statsministerip atautsimérKårnerme OKauserissainut
tungassunik, pissutigåra statsministerip oKausisa ilait
isumaga maligdlugo, nunavtinut tungasinaussortai
oKauseKarfigilårdlugit uvdluvtinut nalemusinaussut.
statsministerip oKalungnerme autdlarKautåne er-
ssersipå Danmarkip „nålagauvfingnut peKatigingnut"
iiaussunera. tamatumalo Danmarkip nålagauvfingnut
avdlanut pissusigssånut (pissuserissånutdlo) aulaja-
ngfssfivdlunilo pissugssångortitsissoK, „peKatigft“
tåuko suliniarnerat tapersersuinarnago ilaussfivfigi-
ssagssaralugo tamatigut. oKauserissai tåuko issua-
ravkit måna uparuarniarpara, kigsautigalugulo, tåssa
mångånit nunarput, Danmarkip nålagauvfiata ilagisså,
ingmikorpatdlårtutut, ungasigpatdlårtutut, nuna avdlåi-
nartutdlunit (udland) issigineKarpatdlårungnaerdlunilo
ingmikortineKarpatdlårungnaerKuvdlugo, erKaimassa-
riaKarmåme „nålagauvfit peKatigit" tåukorpiait 1954-
me ukiåkutdle tamardluinangajagssuarmik akueralu-
gulo tapersersormåssuk danskit nålagauvfiånut ilå-
ngutivigsutut. månale kisime avdlåussutauvoK, nunav-
ta silavtalo pissusia, avdlatutdlo itumik inussutigssar-
siuteKarneK inflniuseKarnerdlo pissutigalugit, europa-
miutut pissuseKarneK, inussutigssarsiuteKarnerdlo i-
ntiniarnerdlo tamåt, avdlatut-itumik issigisinaussarav-
tigo, tåukume nunåt uvagut nunavtinit avdlauneru-
jugssuvoK inussutigssarsiuteKarneratdlo ajornångine-
russutut itdlune. silartåtalo pissusia atoruminarneruv-
dlune sujumukarsimåssutsimikutdlo uvaguvtinit angu-
ssaKarsimanerujugssuvdlutik, nauk uvagutaoK nunav-
tine ingmikut Inartumik åma kultoreKarsimassugut.
taimåikaluartoK kigsautigingilarput, kigsautigiumana-
gulunit nunanisut sujumukarsimångitdluinartunik i-
nuligtut issigineKåsavdluta atautsimut katitdluta, nauk
nalunångikaluartoK sule amerdlasfinit taimatut takor-
dlorneKardlutalo issigineKartartugut.
statsministere nunarput uvagutdlo pivdluta ima o-
KarpoK: „inuiaKatigft kalåtdlit sujuarsagaunerat, pi-
ssutsimikut piorsaivfigineKarnerat ingerdlajuåsaoK si-
nerissap kitåne tunuanilo.“ OKauserissai tåuko uva-
guvtinut tugpatdlernarteKaugut, måna naliinginavtigo
pingårtumik ukiune kingugdliunerussune Danmarkip
nunarput pivdlugo pissugssaunine, angnermik sarKu-
missut tungaisigut, nåmagsiniarå nåmagsiniarumåtui-
nardlugulo, suliarpagssuartigut piorsainerpagssuar-
tigutdlo ukiune måkunane pingårtumik pissutigut, a-
ningaussarpagssuit danskit nålagauvfiånit tuniutag-
kat sulilo tuniuneKartartugssat, nunavtine pissutsit
tamarmik årKigssorniarneKarnerånut atortut.
tamåna piorsaineK angnertoKissoK ingerdlåneKar-
tordlo naliinginavtigo, tauva tagpftdlifltigilerniaKina-
tigo måna — taimak OKardlunga isumaga, sujuner-
tardlo nalungisara nunaKatima ardlagdlit åma isuma-
gigåt — inuiaussugut kalåtdlit piårnerpåmik påsiti-
tariaKardluta, åma perorsarneKartariaKartugut agdlåt,
sujunertaK tamavta, Kavdlunåt kalåliussugutdlo, suju-
nertarissagssarput pingitsugagssåungitsumik: KaKU-
gulunit inuiaKatigft kalåliussut nangmingneK nuna-
mingne inuiaKatigigtut atortorissatik pingitsoratik a-
kileraeKatauvfigissugssåusagamikit (nangmaKatauv-
dlutigdlusoK). måssåkutiit ikiortariaKartunut ikiorne-
Kautit ilåinångue plnarnagit, måssåkututdlo aningau-
ssarpagssuit Danmarkimft tigorKåinarnagit Kinutigl-
narnagitdlo, nangminerdle tamatigut nunavtine su-
liagssarpagssuarnut suleKatauniardluta.
nunavta landskasseanut, tåssalo imåipoK nunav-
tine kommuneKarfingnut, suliagssat ikiortariaKartu-
nut pingårtumik ikiutaussut tapersersortiniardlugit
aningaussaKartitsiniarnerput, isumaga maligdlugo
maligtarissagssat tamatumunga atortut årKigssuniar-
tariaKardluinalerput. tåssame nunavtine uvdlume pi-
ssusiussoK tamatuma tungågut imåipoK: sapingisa-
mik tungusungnitsutusaguvta, siikutordlutalo siiku-
låtordlutalo, sapingisavtinik imiartordlutalo imigag-
ssartiisagavta landskasserput kommunitdlo aningau-
ssaKartiniardlugit suliagssamingnut. tamatumarpiauv-
dle erKartorniarneKartarnerput nikanarsagaussungor-
titarpå (oKautiginerdlugåussutigissarparput) tamånalo
ajiingitsumik ingerdlaniarnigssaugaluamut sujumu-
karnerunigssaugaluamutdlo akornutaoKaoK. tamåkulo
niorKutigssat akitsusersugkat pisissuvtinut atuissuv-
tinutdlo akitsoralugtuinarput.
Kanigtukut landsrådit aussaK-måna atautsiml-
nermingne OKaloKatiglssutait naKitat tigugavtigit .atuar-
dlugit takusinauvagut, landsrådit ukioK-måna nunav-
tine kommunit 15-ussut ilait 13-it piumassaraluisa
aningaussat ilait ilångartuivfigissariaKarsimagait ka-
titdlugit 1 mili. kronit migssåinik, nauk landskasse
ukiune kingugdlerne ukiumut 5 mili. krunit pigssar-
siaKartaraluardlune, kommuneKarfit tamåko atortitag-
ssamigtut piumassaralue tamaisa akuerineK saperami-
git, pigssaKartinagit, tåssa kommunit suliagssanut
nutågssanut avdlanutdlo pilersiniagkanut atugagssa-