AvangnâmioK - 01.11.1957, Blaðsíða 3

AVANGNÅMIOK’
243
nr. 1
burg) peKatiginiarnigssåt Parisime uvdlune måkuna-
ne atautsimitut sujunersfitigssåt nåpertordlugo. -
angnermik sujunertaralugo Danmarkip] nunanut av-
dlanut niorKutiginerussaisa, pingårtumigdlo nausso-
rigsaissut niorKutiginerussaisa angnertunerussumik
kigdlilersugåunginerussumigdlo tuniniarneKarsinau-
nerunigssåt.
„inuiaKatigit kalåtdlit sujuarsagaunerat, pissutsi-
mikut piorsaivfigineKarnerat ingerdlajuåsaoK sineri-
ssap kitåne tunuanilo. inussutigssarsiornerup tungå-
tigut ukiut kingugdlerpiait unigtussisimagaluarneK,
aussap matuma sujuariåtdlangnerata, pingårtumik
aulisarnerup tungåtigut, sujunigssaK isumavdluarnar-
nerussungortipålusoK. pilerssårutigineKarpoK ukioK
måna suliagssait (inatsissartunit) ilagisagåt inatsisi-
liagssat måko: kingornussissarneK pivdlugo, mérKat
pivdlugit, ikuatdlagtorneK igdluliortarnerdlo pivdlu-
git, kisalo inatsisit Kinersissarnerup inatsisai: kom-
munit, landsrådinut folketingimutdlo, suliarineKaru-
mårtut.“ åmalo oKarKigpoK (kalåtdlit-nunånut tunga-
ssumik): „kalåtdlit-nunåne augtitagssanik (kagdlerup
ingneranut) silåinauvdlo nakussusianut atorsinau-
ssunik navssårsiorneK ujåssinerdlo ingerdlaterKing-
neKåsåput agdlisineKardlutigdlo."
OKautsinilo åma måkuninga ilårtorpai: nåla-
gauvfiup aningaussautainik sapingisamik ilevKårtit-
siniarnigssaK atordluainigssardlo pingårnerutituinar-
tariaKartoK, nutåmigdlo atuisisagåine aitsåt pissaria-
KarumårtoK tunissagssiornerup agdlisarneKarnigsså-
ta, tamatumungalo ilångutdlugo sungiusarnerup pi-
korigsarneruvdlo tungåtigut sujuarsaineK, pingårtu-
mik nunap ilaine inukinerussunltune, sulivfigssae-
ruvfiussartunilo pissariaKåsaoK, — ukiup ilåtigut å-
ma suliagssanut ilaussugssauvoK akilerårtauteKartit-
sineK nutåmik umiartortunut tungassumik tåssa a-
kigssarsiagssat tuniuneKångineråne nålagauvfingmut
akilerårutigssartai ilångautigerértalerdlugit, kisalo i-
sumaliutigerKigsårneKalerpoK akilerårtausersuineK ta-
marme taimatut pissariaKalisånginersoK. kisime u-
tamissaulerpoK KanoK-iliordlune taimailiulernigssaK
pivdlugo misigssuerKigsårtut inernigssåt. — nåla-
lagauvfiup atorfeKartitaisa aningaussait sulissutigine-
Kartugssåuput kommissione tåukuninga sulissuti-
gingnigtoK ineriarpat. inigssaileKineK pivdlugo
igdluliortitsiniarneK sapingisamik ingerdlåniarneKar-
tugssauvoK. — igdlume ikiortigssaKarneK pivdlugo,
igdlume pissortaussut kivfaussutdlo, inatsisaussut
sulissutigerKingneKarumårput åma. — oKalugfit nå-
lagiartarfiussut, pingårtumik igdloKarfiup avatånltut
ilaneKardlutigdlo iluarsarneKartarnigssait aningaussat
atorsinaussagssat nautsorssutigalugit nålagkersuissut
tungånit sangmineKartugssauvortaoK. —
avdlåtaoK Kavdlunåt-nunarpiåinånut tunganeru-
ssut (Savalingmiormiunutdlo) OKaluserai navsuiardlu-
gitdlo, ukiup ingerdlanerane suliagssångortineKaru-
mårtut inatsissartunut! —
tauva sapåtip akunere mardluk „atuångivfeKar-
sinardlutik“ statsministerip oKausé tamåko piarérsar-
figitineKardlutik, oKatdlisigineKartugssaungmata, a-
tautsiminerit autdlartineKarKigput oktoberip 15-åne,
uvdlunilo tugdlerne mardlungne tåuko „statsmini-
sterip nalunaerutai" kiserdluinarmik tungavigineKar-
dlutik, taimailiortugssaussaramingme, uvdlup-KerKata
tungånit atautsiméKåtårtorssuput unulerneranut ata-
ssartumik. taima-itutigut oKatdlinertigut tungavigine-
KardluinartugssaussarpoK „najorKUtaK tåuna“ kisime
(forhandling om statsministerens redegørelse ved
folketingsårets åbning). —
uvdlut iluitsut mardluk tåuko OKatdlinerit ukiu-
ne avdlane pissarnermit, isumaKataussut akerdliussut-
dlo tungånit, pisanganartorssuartaKarunångitdlat (au-
ssaK Kinersinerup kinguninguane atautsiméKåtarne-
rup oKatdlinerujugssflvdlo isumat åssigingitsut sar-
Kumersiterérsimangmagit), angnertunerussumik sang-
mineKarneruvdlune nunanut avdlanut niuveKatiging-
nerup (-nigssap) kigdlilersugåunginerussup autdla-
riarfigssaKarnerusinaussuvdlo pilersinei<arnigsså (fri-
handelsområdet). taimåitorme-åsit statsministerip na-
lunaerutåta oKausertaisa ilait åma OKauseKarfigine-
Kartaraluardlutik. —------
OKatdlinertne tamatumane inuit mardluk kisimik
(uvangåungitsut) kalåtdlit-nunavtinut tungassumik o-
KauseKatsiarput, sujugdleK (KavdlunåK) Helge Madsen,
tåussuma oKauseKarfigitsiarpå nangminerssordlutik
pisiniarfiutigdlit akornuserniagaunerat (grønlandske
handelip tungånit) erKaitsiaramiuk. åipå tåssa Avgo
Lynge, tåussuma OKauseKarfigineruvå nålagauvfiup
nautsorssutainik kukunersiuissartut nunavtine nåla-
gauvfiup aningaussainik 1955/56-me atuisitsineK piv-
dlugo issorissagssarsiornerat oKauseKarfigigamiuk
pingårnerussumik. —
una agdlagaK „AvangnåmioK“-mut agdlagaung-
mat uvanga oKauserissaminika manna ilångukatdlar-
dlåka soKutigineKåsanasugalugit atuartugssanit. ima-
lo oKalulåtsiarpunga:
„erKumigineKarsinaugaluarungnarsivoK kalåtdlinit
ilaussortat mardluk tamarmik ingmikut OKauseKarnig-