AvangnâmioK - 01.11.1957, Blaðsíða 9

nr. 1
AVANGNÅMIOK
249
Itivdliarssup igdloKarfia korKumlpoK: Kanigto-
ralångflgame fpikitdlunilo sarKånut imamut alångua-
nutdlo sigssamut kangiatungå ivnårssugssuvdlune.
komup tåussuma avalerna KåKasungnauvdlune l'ma-
Ka 100 m erKåne nerutussuseKardlune nerutuneruv-
dlunilumt. nerukinera mardlungnik ungaleringnik
puissinut Kagssutinik Kagssusertarpå, taimane ag-
dlunaussat ningugatdlarmata. Kagssutit aKiliorsima-
ssut merKit tingmissut shkaKigamik oKimåikamigdlo
putussartorssungmatigik kisiåne ningusunik Kagssu-
teKartarpoK.
sanimut Kagssutit sisarnat åmutdlo mardluk a-
ngissuserissarpait. merKit avKutigigajungnerussåta
nalåtigut nivingartarpait. tåuna koroK akianut ig-
dlugtut aulajangerfigigkame ujarKanik agdlunaussaK
Kilalugarsiut nutaugaluartordlunlt merKit tatdlimat
atautsikordlutik tingmivdlutik napikångamik kigtorar-
tarmåssuk, igdluata nunamut aulajangiutigsså Ka-
jangnarningordlugo pissarpåt. mitit napigtut ardlarit
Kagssutit Kimiåta igdlua kigtorardlugo nåkåutaramik
ilarutdlutik piuminarnerussarmata Kimiå kigtorartar-
toK ajiinginerussarpoK. kigtorarnago merKit nunamut
nåkarångamik imaK Kanigtungfissarmat paortordlu-
tik imamut avalagkiartortarput, agsutdlo ingerdlassa-
ramik pilerinarnermut tamaviårnartarput. merKit Kag-
ssutinut napitdlutik tingineK ajulerdlutik imaKa isar-
Kumik nuké stikanermut inardlertaramikik.
mérauvdlune agsut uverinarame taima pissunut
peKatauvdlune. ilåne merKit ardlarigssuit Kagssuti-
nut tåukununga mardlungnut atautsikordlutik nape-
ratdlarångata tåuna koroK igdluatungå ivnap atå
Kerrorssfigame, Kuvnialuligssugame, merKit ilait Kag-
ssutinit katagtut tamåkununga pugtitertarmata uvagut
méreagut ingiarniutinaK ujardlersarpugut. ilåne pu-
ngassorssuit ardlagdlit alåkarnarångata pilerinartaKaut.
(nangitagssaK.)
Tunup avangnåne ilisimassagssarsiordlune
Danmarkip angalatitsinera
ukiune 1906—08.
(nangitaK).
sunauvfale Mylius-Erichsenip neriugissaralua tai-
måingilaK. sivisflmik sineriak sinerdlugo ingerdla-
lorsimagaluardlutik påsilerpåt ikerasangmlsoriniardlu-
tik sunauvfauna kangerdlup 200 km migss. takitigi-
ssup Ki'ngua tikitdlugo, Danmarksfjorden, tåssångånit-
dlo sukångivigdlutik kangerdlup såmiatungåtigut si-
låmukarniartugssångordlutik. nungutaK Kap Rigs-
dagen tikitdlugo pileriånguarput 27. majime Kochf-
kut nåpitdlugit iluanårdlutik suliagssatik nåmagsisi-
magait Kap Bridgman 83n50’-mItoK angusimavdlugo
nalunaerutdlo Pearyp tåssunga Kimagsimasså nag-
sardlugo åmalo Peary Landip avangnamut kangimut
sineriå kangimutdlo sineriå nunap-åssiliorsimavdlu-
go, augpalårtordlo amusimavdlugo nuna pigissag-
ssarsiarisimavdlugo sineriak taisimavdlugo Kong
Frederik den VIII Landimik. iluanårdluinardlutik u-
mingmangnik nåpitsissarsimåput taimaileriaramigdlo
taKussatik ilakutsorsimavdlugit ajorssaleratik orni-
gagssartik angusimavdlugo agdlåtdlo Kångersimav-
dlugo tåssame ima OKåinariångordlugo Grønlandip
sinå tamåt aulajangersimavdlugo, månalo tåssa pe-
Katigit tåuko angerdlamut sågsimåput.
OKaloKatigigkamik aulajangerpåt Mylius-Erich-
senikut ingerdlaornermingne Danmarksfjordenikut
pitdlalårsimanermik kingusinårpatdlårsimaKigamik
Kochikut peKatigit ingerdlaKasiutdlugit angerdlamut
utinåsassut, unuarormatdle Mylius-Erichsen Høeg-
Hagenilo KåKamut nasigsimagainik nuna kimut mi-
sigssoriartordlugo isumaKalersimåput sinerfssap ilå-
ngua pingisartik uvdlune Kavseralånguinarne angat-
dlavigineK ajornåsångitsoK taimåitumigdlo aulajanger-
put kiinukarKigkumavdlutik, Kochikutdlo ernglnaK a-
ngerdlåinarniåsangmata. tåukulume ingerdlaniapilu-
vigsorsimavdlutik navialissarsimagaluardlutigdlo ju-
nip 23-åne umiarssuarmut tikisimåput uvdlune 88-
ne mulusimavdlutik angalanermingnilo kilometerit
2000 migssiliordlugit ingerdlasimavdlugit.
Mylius-Erichsen ingiaKatinilo mardluk nunap å-
ssiliordlutik uningaorsimåput junip nåjartorneranut,
taimanikutdlo aput aKitdlugsimaleKissoK akornutigi-
simanermik umiarssup tungånut danskit milé 125
ingerdlasimagaluarpait taKuaKarnatik petroleoKarna-
tigdlo pissagssatik kiserdluinaisa isumavdlutigisimav-
dlugit, taimaingmatdlume nukigdlårsimaKalutik okto-
berip 19-åne angerdlarsimagaluarput sisamåinarnik
KingmeKalersimavdlutik.
Mylius-Erichsen peKatinilo aputingingmata ta-
kuniarneKarnigssåt ilungersfitigineKangålersimavoK;
aussauneranile nunane tamåkunane ungasigsumut
angalaneK ajornaKaoK, septemberile nåjartulerdlune
sikulermat umiarssuarmlt takuniaissugssat Kimugsit
ardlaliuvdlutik avangnamut autdlarput Kimugsit ingi-
aKatiglt tikingitsortut takuniardlugit, angalassutdle
tåuko avangnarpasfssuseK 80° nagdleramiko imamit