Atuagagdliutit - 16.02.1948, Blaðsíða 3

nr. 4
ATUAGAGDLIUTIT
sulivfigssarsivdlutik. arnat inåsugtut liøjskolimé-
rérsimassut agdlaglingne nalunaerasuartauseri-
vingnilo atorfigssaKardluarunarput, kisalume na-
parsimassunik pårssissungornigssaK nålunglssa-
nigdlo nåkutigingningnigssaK arnanut inusugtunut
ilmiagagssaiKi'sangatmarput. seminåriamérérsi-
massut iltniartitsissiingornigssåt iluatingnaKaoK
amigautaoKalutigdlume. kisalume arnat ilait Dan-
markimut ilfniarKigkiartortfneKarslnaussåsåput,
kisiåne mana avalagarnermit kigdliligaunerussu-
mik avalagtugssat kalåtdlit nunåne ilmiarsmåu-
ngisamingnik ilmiariartortflssåsåput.
kisiånilime soruna isumagineKångilaK arnat
inusugtunut ilmiarfingne ilmiarsimassut tamar-
mik inutigssarsiutigssamingnik atorfigssarsissåsa-
ssut. ilimagårput neriutigalugulo ilarpagssue ig-
dlume ningifllersåsassut, ningiume pikorigsut ka-
latdlit inuiagtut ineriartornigssanut iluaKutau-
ngårtugssaungmata.
arnat inusugtut 25 mana Ausiangne efter-
skolimiput, ardlaKångitsut Nungmiput K’aKortu-
milo atauseK, katitdlugit arnat 30. sujunersuti-
gissat anguneKåsagpata amerdlanerujugssuit inu-
sugtunut iliniarfingnut pislnångiisåput. Ausiang-
ne K’aKortumilo efterskoline 40-nik iliniartoKar-
slnåusassoK nautsorssutigiguvtigo ningiugssanut-
dlo illniarfigtåine ingmfkut 10—15 ilfniartussar-
dlutik imaKalo Nungme seminåriame 10—15 ili-
niartuvdlutik, tauva atautsikut illniartut 80 rnig-
ssiliusavait, tåssa mana ilfniartartunit pingaso-
riåumik amerdlanerussut. — taimale amerdlati-
gissunik illniartugssaKasanerpoK? taima ilimasug-
punga Ausiangne efterskoleKarnerane ilfniartu-
ngorniardlutik nalunaertut 40 migssiliortarmati-
gik nauk 20—25-lnait tiguneKarslnaussaraluit.
kalatdlit arnartait poKersvtgamik taima ill-
niartitaunigssaK artorssautigisångilåt, amalo må-
ne mellemskoleKalerpat, tamånåtaorme pilersså-
rutigineKarmat, tåssanlsaoK illniarnigssartik sa-
perssautiginaviångilåt. sulissugssat tamane ami-
gautigåvut, kalåtdlitdlo arnartait peKatautlniale-
ruvtigik ikiortigssaK tåukunane pisavarput. ta-
matunnina niuvertoKarfmgne låjatut sulissorine-
Kartuarnigssåt erKarsautiginenångilaK, taimame
sulisitaunerat arnartanik atornerdluineruvoK. it-
sarpalugtumik isumaKarnermit arnartat mana lå-
jatut sulisitaussarput. Europamiut nagguveKati-
gingisamik arnartait sulissugssåinartut issigissa-
rait åmåtaoK taima issigissaussut angutitaisa nang-
39
mingneK arnartatik sulissigssåinarmigtut naut-
sorssutarpait, tåssame itsånit arnartatik sullssii-
ssissugssåinaunerussutut nautsorssukamlkik, angu-
titaussut piniussissusangmata sorssugkiartortar-
tugssauvdlutigdlo. kångunarpoK angutit ilait sule
ima oKartartut tusartardlugit, arnat låjaralugit
pitsaunerussoK. arnanik taima issigingningneK
itsarpaloKissoK KimagtariaKarparput. arnat taima
ingmingnut nalernutlngitsunik angutit maskinat-
dlo suliagssåinik sulisitautitdlutik nåkarsautigiuå-
savåt. igdlume ningiuvdlune suliagssane Kitor-
nanilo isumagilersariaKarpai. låjauvdlune ani-
ngaussarsiarislnaussai iluatiginiarneKaKissut inuia-
Katiglssutsime ånaissaKarnermik kinguneKåinar-
put, igdlumik najoruminarsaivdlunilo pårssinig-
ssaK tamatumåna ånaineKarpoK ilaKutarit tåsså-
gulnaK inuvdlutigssaminlngue piumanermit. tai-
ma ingerdlatserKingnigssaK kingunigssanångilaK.
kinguligssanut mérKanutdlo agsut pingårtflvoK
anånap igdluminltuarslnaunigsså mérKat inigissar-
dlo nåkutigalugit. åmåtaoK piniussissussumut
ernerinutdlo pingårtorujugssuvoK sulerersinia-
m'kut, aulisarérsimanlkut piniariarérsimanikut-
dlunit inigissamut isumagivdluarsimassumut kiag-
tumutdlo isfsavdlune, nerissagssat suliarivdluag-
kat piarérsimassut, angussaKardluarnerujartor-
nigssardlume pigigsiartornigssardlo sujunertaralu-
go angutitaussut sulerérsimavdlutik erKigsinartu-
mik iserfigssaKartariaKarput. — nalungilara ilaKu-
tarit Kavsérpagssuit arnartamik akigssarsiait må-
na isumavdlfltiginiångitsorneK saperait, taimaing-
matdlume ima åndgssussissariaKåsaoK, angu-
tit akigssarsiait ilaKutaringnut inussutiglsavdlugit
nåmagsinaussungusavdlugit. akigssarsiaKarKalår-
patdlårnermutdlo angutitaussut nangmingneK pi-
ssussuteKarsinaussarputaoK. pissutitagssarsiutna-
ratale ima åndgssussissariaKåsaoK: arnartavut ili-
niarsimanermingnut nalenuitumik aulajangersu-
mik atorfeKåsassut sulivfeKångitsutdlo igdlume
suliagssamingnik autdliisslsassut. — ilumiime ka-
låtdlit arnat låjåjuartut takusavdlugit alianaKaoK.
arnat avdlanik suliagssaKångitsut igdlumilo su-
liagssanut piukiinauteKangångitsut kisimik låjå-
ssartugunik soKutauvatdlåsångikaluarpoK, nalu-
ngilarputdle aumarssualerissut avdlanigdlo oKi-
maitsunik suliaKartut takussartagkavta ilarpag-
ssue igdlumingne Kitornamigdlo nåkutiginigssane
suliagssaKangåraluartut. arnat sulinermingne uv-
dlormut akigssarsiagssaK iluatigalugo låjaussartut