Atuagagdliutit - 16.02.1948, Blaðsíða 7

nr. 4
AT UAGAGDLIU TIT
43
go. namagsisarniartut ikiukumaniaraluardlunga
ajornakaseKaoK. apuniaraluåinalerpugut, unuli-
vigsordlume sinånit tikltagaK tikfparput. aKago
Kanordlime. taimanilo erngutarput kiserrangme
apukiartordlune tåmarsimagaluarmat uisakajå-
lertorpugut, sunauvfa Kånglnardlugo tåmalera-
luaK. Kujanartumigdle tikfpoK nangminérdlune
påsissoratdlardlugo. tåssame unangmissavta åipå.
åipånguale taimak. isumagilivigdlugit tike-
ralerput, tåssalo ajorssivigdluta. tagpavungar-
ssuaK tunungmut avåmutdlo nunåkdrpåt. ai<a-
gugoK tildniåsåput.
asit pigåKaluta —åmame autdlarkåravta aKa-
guane TeKerKame pissarssuarmik neKait aigamf-
kik — sule tiklngitsut tuperatalunit maungåinaK
fnågfnarpugut ajoi<e ilanilo kisimik ikartut, tai-
ma KanigtigigaluaK ilatigut ikariarneK sapileravta.
aKaguane aitsåt taimak umiårKat usiput!
kujåmut ingerdlaordluta tatsit nungutane ataut-
simut piortorpugut. atersåleKaugut. avdlatume
ajornaKingmat namagissainarmingnik nangmaut-
siorput. KimagåinaKait. nangmanguaka tigugav-
kit tassame isumamingnik, agssakassarniåsau-
nga. amamiasit åpåukaluarfka ernerma nuliame
nangmåve tigui'nai<ai uvanga nangmaka nang-
marKuvdlugit. suame tassa nagsataKalerpunga.
åpariartuaordluta unigdlutalo assingiingika-
luaKissumik pujortautipalåtdlåraugut, (’vdlakor-
siortarfingmilo Kimatånguavtinit ajungitsunik ag-
dlagarsigatdlarujugut. tikikuminarsivatdlårpoK.
sujugdlermik erKaraluarput, akissoKangmguat-
siartordle aparterasuarKiunarpavut. kingugdler-
mik aitsat tusardlerpait; tassalo ilatigut susa tår-
sigaluarune; kingugdlime ilagalugit aitsat tiktpu-
nga atautsimik igtsimavdlunga umiåraKångfka-
luarpatdlo avåmut artorssarnermit imangingitsor-
Kajatdlardlunga.
uvdlut pingajuåne aitsat agssartugkatik iner-
pait, tassalo sinigtariarnerme atautsime tugtut
73-it pissarisimavait. fmai<a igitaKasangatitdlugit
isumaliortoKåsaoK. åp, igitaiiarput, kisiåne ner-
Karingnerit tamangajavisa tikiiipait. Kiigtorar-
pagssuit tissåjiingitsut agssartorpait nauk nuka-
ngassune oKimåikaluaKissut. tassa ilivse kingug-
dliarssuit, sujulise tamåkununa Kångertalerpase.
kisiåne perroKinase! angatdlativsigut nagsataKar-
narnerugaluartutigut sujulise inortalerpase, ama-
me avdlarssuit pigingmatigik. kisiåne uvaguvtl-
nut nalei’Kiutdluse akigssarsiarssuavsigut usorna-
Kause. Kårsilårutiginarnagitdlo amé ujaluilo ilua-
Kutigingålerpase. — å, usTvna sule silåmut aut-
dlångilagut.
15-åne silagigsisimassoK silåmut autdlarpugut
puiugagssarinago pularKavigssup Kimalernera. ait-
såt taimak naggåmérsitdluarpånga. avalagkavta
KatsunganerssuaK, senineK nuivdlugulo tuvsungu-
naKl ilagissaussut atuartugssatdlo Imana påsfsavåt.
ilavut sule namagstngitsut Kimåinardlugit si-
låmukaorpugut, autdlaisaisalo pujue Kulane ig-
ssorsimassut KiviarKajånaraluaKaut.
seKineK ikunga ilinartoK Karranut pilersu-
gutdlo pujortulérårtorput, tåssalo nalunago jor-
ngora K’ornormio Kavdluniatigut kaligkiarKuv-
dlutik agdlagtoK. tåssame tåunauvoK. tulag-
tutdlo tulagkavta påsivarput kaligkiaråtigiingoK.
tåssalo nipe: niuniaratdlaritse! kavfimut pujor-
tagagssanut sikånutdlo sordlugssuavut naissag-
ssarsiulerérput. Kårne! — pujortuléraK puissl-
niartortavtmik sule tåkutingitsunik takuniaiv-
dlune autdlarKigpoK. erininariångitsordlo tikiute-
rerpai, asulo ernerma åtåtsiånguaK pissarisima-
gå. namagsisarneråne utandlårpugut.
(nangilagssal.)
riiuvertorutsit sok sysselraadi-
nut ilaussusinåungitdlat?
arndngoK sysselraadinut ilmissfilrrsinaulcru-
marput.
ajusångeKaoK! .... Kularnångilardlo raadi-
nut ilaussortanit akerdliuvfigineKarnaviångitsoK.
sormitauva ukiut måko tikitdlugit niuverto-
ruseK kalåliugune imalumt landsraadinut ilau-
ssungikune kommuneraadinutdlumt sujuligtai-
ssunglkune sysselraadinut atautsimeKatausmåu-
ngila? nalungilarput tamåna sulfssutiginei<ara-
luartoK akerdliuvfigineKardlunile.
isumaKarnaraluarpoK niuvertorutsit tamåker-
dlutik sysselraadimut atautsimeKataussalersmau-
leraluarpata raadit suliariniagåinut ikifitautsiarsf-
nåusagaluartoK.
naluneKångilaK raadit sullssutigissait ardla-
KaKissut niuvertorutsinut nåkutigissagssångordlu-
gitdlo suliagssfssutigineKartarmata tamatumuna-
lo Kavsitigut raadit suliaisa kingunerissaisa aasi-
litsortdnguat pingårtumik niuvertorutsinut ma-
ligtarissagssianik soKutigissaKartunut nangmagag-
ssfssutigineKartardlune.
Kristoffer Hammeken.