Atuagagdliutit - 12.03.1953, Blaðsíða 15

nr. 6______________ATUAGAGDLIUTIT — GftØNLANDSPOSTEN___________________111
■ s?
ilaKutarit Windermerip Koruamiut
(nangitat.)
Paul erninaK akuerssinarpoK. „tangmårniar-
ta,“ oKarpoK sivinganerdlo orpigalik sånguviga-
lugo. „Lynx, Kainiarit.“ Kingmit nuånårdlutik
miaggoriardlutik pitutatik sukagpait pangaligå-
palugdlutigdlo autdlarsardlutik. avdlatutdlime
nalungilåt suj unermingne tangmårf igssai’KigsoK
ornigdlugo.
Kairiutit uniardlugit orpigkat torssornginut,
sagdliligkiagssat orpigkatut pissusigdlit ako må*
mit orKuivfingmingnut pissiipait.
„anånånguaK, inivnit aulariarniaKinak,“
Paul OKarpoK „minutil mardlugsunguit Kångiug-
pata ikuatdlåisaugut.“ arnaK nimårdlune igdlua-
nut såtérpoK.
„anåna, ajoKait?“ niviarsiarånguaK OKarpoK
Kamutitdlo kigdlingånut séi’Kumerdlune.
„ånerissåka? tåuko sugssat,“ arnaK såikina-
rane OKarpoK. „ajoraluaKaoK tamavse uningati-
naravse imaKalo —“ nipangeriassarpoK.
„tamavse suliriiaritse!“ Paul suaorpoK, uli-
maut tiguvdlugo kisalo pinasuartumik uniujue-
Kalune sagdliligkiagssat naordlåt upikåtilerdlu-
git Kamutitdlo kigdlingånut Kalerigsiterdlugit
natdlugdlugit. niviarsiarångup erninaK autdlai-
niat savigssuånik avaleKutérait natdlavigssatik
pialerpai.
„PitaK, ikuatdlainiarit!“ OKarpoK „tuavior-
niarit!" PitaK tuavisårtariaKångilaK. tamatsåmik
aulaniatåKalutik sutdlituatålerput, sinigfigssior-
dlutik, ikumatitaK kukutdlugo, nerissagssiordlu-
tik, unuamut Kissugssamingnik katerssivdlutilc
anorerssuagssamutdlo orKuivfigssiordlutik. sor-
dlume tårsilerneK pilertoidssoK sukaniukåt; tåu-
nalume piarérsimavfigingikuniko nalungilåt ila-
tik imaKalunit tamarmik toKussugssåusavdlutik.
tamarmik ingmikut suliatik nalornisigingilait
umareKalutigdlo. Paul orpigkanik upikåtitsisit-
taminganitdle avalagternerusinaulisavdlutik
åmalo navialinigssaK mingnerulerdlune.
kisalo tamatuminga nutåmik periausitårni-
kut ikånerssuarne ilinerussune agssåinait ator-
dlugit ningitagkanik amorfiusinåungitsune auli-
sarsinauneKalisaoK.
dlugo Pitap avaleKutit panernikut katerssorpai
aputdlo meterit mardluk sanimut angnertutigi-
ssok sikagtitsivingmik nivagdlugo. ineramiuk
avaleKutit toKorngit Kaleriårpai, erninardlo ing-
neK ikumarivigdlune naoralalerpoK atimine aput
pilertoKissumik augtitdlugo. tauva ulimaut Pau-
lip ilisså tigupatdlagpå Kissugssarsiondpatdlag-
dlunilo. sivneKartugssaningme Kissugssamaute-
KåsanganångilaK silapilugssaK Kagdliartortitdlu-
go, perdlugtorssuångusagaluarpåme Kissugssait
inunermik naleKartugssauj umår put. taimaitit dlu-
go Paul orpingnik umaussunik avaleKiitait per-
tardlugit orpitdlo timitait Kaningnerussut iluag-
titårdlugit avssaliorpoK. sapingisaminik ingner-
mut Kaningortiniarpå ikuatdlangnigsså sianigl-
nardlugo, avaleKutit ingmingnut nuiutdlugit,
ingnerup avatå uvseKissumik unguvdlugo. avssap
tamatuma silatågut ånoråmineK tugtorssuitdlo
arne KitoKissut siårtugssaujumårpai, sule Kamu-
tinikatdlartut. akuneK atauseK ilungersuavdlutik
sulerérsimavdlutik iterssap aputaerunikup ava-
tågut pingasutigut ungaluliorput torratdlagavig-
ssungikaluardlune uvsigsumik. Paulip iterssamit
aput aumassoK Kagdlorpå avssaliavdlo kigdlinga-
uut iliorardlugo, erninardlo aput KerrutaraoK
anorimit pitarneKarsinaujungnaerdliine. aputae-
runikumut avaleKutit avdlat ivssusungordlugit
Kaleriårpai amermigdlo Kagdlerdlugit.
„Kå, anåna, Kainiarit. maunga Kainiarit!“
nuånårdlune nivdlerpoK. „pulaniarit. tåssugora-
långuaK nerisaugut.“
arnaK piniarssuardlune K.amutinit amarpoK
orKuivfigssiavdlo atånut pivdlune.
„Tanna, imeK piarérpiuk?”
„sulilåK, Paul,“ méraK OKarpoK KåtaK apii-
mik augsimassumik imalik ikumatitånguamut
Kulangiusimavdlugo. „Kissugssarsiorniarit, uva-
gut sivnera isumagisavarput.“
„ingneK sianiginiaruk,“ Paul OKarpoK.
„uvanga nåkutigisavara,“ ningiuat OKarpoK.
„Kissugssarsiorniarit. sapingisavsinik amerdla-
nårniarniarisigik.“
„årdlerigisångilavsinga,“ niviarsiaraK okar-
poK. „isseKångikaluarpunga, imissåkale issitut
pitsautigaut.“ Paul unitdlatsiarpoK issigalugulo.