Atuagagdliutit - 21.05.1953, Side 10

186
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
nr. 11
(Kup. 183-imit nangitan).
tamarmik ingmikut åssigingajang-
mik pissaKarfiusimåput, tåssa pui-
ssit 100.000-ingajait, nauk New
Foundlandip piniarfiane umiar-
ssuit — angisume - 14-Inait pi-
niaKataugaluit sikunilo kitdlerne
38. piniarfit avdlat pingårutikine-
ruput, taimåitordlime sikune ka-
ngigdlerne ukiume taissame umiar-
ssuit mingnerussut puissiniaitatau-
ssut 37-uvdlutik 34.000-erårput,
Danmarksstrædimilo umiarssuit 13
18.000-erårdlutik. tåssa taimanikut
norskit atautsimut pissarait puissit
250.000 migssåne. (migssingersuti-
galugo taineKåsaoK kalåtdlit naliv-
tine ukiumut katitdlutik 50.000
inigss. puissitaKartarmata.)
])iniarnerup kigdlilersuivfigi-
nigsså.
norskit nalivtine puissiniarnerå-
ne sikune kitdlerne piniarfik inga-
ssautingajénguatsiartumik piniar-
fiuvoK. New Foundlandimile pi-
niarneK norskit isumåt maligdlugo
angnertusineKarsinausorineKar-
poK, taimåitordle Canada suleivati-
galugo ardlaligtigut kigdlilersute-
KarsinaunigssaK ilimanartutineKar-
dlune; Canadap New Foundlandi-
ine puissiniapilungneKarpatdlåler-
sorå.
Norgip nalivtine umiarssuit pui-
ssiniutai nåmagtumik amerdlåssu-
seitarsorinarput taimailivdlunilo
ilaortornigssåt aningaussarsiornikut
igdlersoriarfigssaitåsagunarane, pi-
ngårtumik umiarssuit 100 fodit
inordlugit angissusigdlit eritarsauti-
galugit. norskime sorssungnerup ki-
ngornatigut puissiniutait Kangatut
amerdlåssuséKartineKaridlersima-
ssut oKautigissariaKarpoit, uvdlu-
mikutdlo atortorissait eriiåisagåine
isumaicarnardlune piniarniarsinau-
ncrat sorssungnerup sujornagornit
pitsauncrusassoK.
Norgip aulisarnikut pissortaitar-
fiata puissiniarncK pivdlugo norskit
inatsisigssånut 1951-me sujunersu-
siamine (uvane ericartugkat tamar-
mik tåssånga pissuput) tupingnar-
tusoringilå aperiiut måna Kagfåsag-
pat: sikune kitdlerne åmalume pi-
niarfingne avdlanc puissit piniar-
neivarpatdlårneK åtåsinauneråt,
åtåsinåungigpåssugdlo tamåna nor-
skil puissiniarnerånut ajoKutåuså-
nginersoK. tamåna pivdlugo sule
ersseritigsumik oKartoKarsinåungi-
kaluarpoK, ilisimatutigut puissit
amerdlåssusiånik il. il. sikune ka-
ngigdlernlnaK misigssuineKarmat,
taimåitumigdlo kigsautiginardlune
pissutsit tamåkissumik piårnerpå-
mik påsiniardluarneKåsassut.
taimåitumik norskit nålagkersui-
ssue 1948-me puissiniarnermut tu-
ngassutigut atautsimititsilersimå-
put, ardlaleriardlunilo kingug-
dlermik januarime 1951 — atautsi-
mltarérnikut atautsimititat norskit
puissiniarnermut inatsisigssånut
misiliusiorsimåput. misiliusiame pi-
lieKarpoK pissutsit ilisimatutigortu-
mik avdlatigutdlo misigssuivfigine-
Kalisassut, misigssuineritdlo påsi-
narsitigpåssuk puissit piniapilorne-
Karpatdlårtut tauva nålagkersuissut
pissarialingnik perKussusiorsinåu-
sassut s. i.: puissit ilait piniarfit
ilåine piniarungnaerfeKartilerdlu-
git, umiarssuit tamaisa kigdliling-
mik pissagssaicartilerdlugit, pinia-
riautsit ajoiiutausinaussut inerter-
Kutigalugit, norskit umiarssuait
akuerissat kisisa puissiniarsinå-
ngortitdlugit imalunitdlo pivfigssa-
rititaussoK nagdlertinago puissiniat
Norgimingånit autdlarartariiujung-
naerdlugit. taimailivdlune takune-
KarsinauvoK umiarssuit i)uissiniat
piniarnermingne kigdiilivfigineiva-
rujugssualersinaussut.
misiliusiame sujimcrsutigineKar-
portaoic påsisimangnigtunik ataut-
simitartoKalisassoK, „sælfangst-
råd", nålagkersuissunit sujunersior-
ncKarsinaussunik, amale nangming-
neit sujunersuteKarsinautitaussu-
nik. atautsimitartut aningaussaivar-
tineKåsåput umiarssuit puissinut
pissamingnut tamanut akilerårute-
Kartitaulerneratigut (s. i. puisse
atauseK 25 øre), akilerårutitdlo ta-
inåko iluaKutigalugit aningaussau-
teKarfiliorneKåsaoK puissit tungai-
sigut ilisimatutigut avdlatigutdlo
misigssuinernut aningaussaKartitsi-
ssugssamik.
umiarssuit puissiniat pissugssau-
tineKalisåput lialunaerutigissåsav-
dlugo puissit åssigingitsut Kavse-
rårtarisimanerdlugit, piniarfingne
sune Kangalo pissarisimanerdlugit,
åmalo nåkutigdlissunik ilisimatu-
nigdlo ilaussoiiartarnigssamut pi-
ssugssautineKåsavdlutik. sujunersu-
tigineKarpordlo uniorKutitsinerit
akilisitaunermik icåumatitdlunit pi-
ngasut tikitdlugit parnaerussauner-
mik pitdlauteicartineKartåsassut.
sordlo takuneKarsinaussoK nå-
lagkersuissut kigdlilersuissutinik
maligtarissagssaliortugssåuput mi-
sigssuinertigut KanoK iliortariaKar-
nerit påsineKariartuårtitdlugit, nor-
skitdlo aulisarnikut pissortarissåta
agdlagkåkut navsuiarsimavå KanoK
ltunik maligtarissagssaliortoKarsi-
nåusangatinarsfnaussoK.
"Tokaloi]
Den livide, fedtfri TOKALON dagcreme ren-
ser huden og gør den finporet, mat og smuk.
Det ideelle pudderunderlag.
Den rosa TOKALON natcreme med „Biocel“
glatter rynker ud og giver huden nyt liv.
2’oAa/o/i-dagcremc KanortoK orssoitångitsoK
aitsåt tåssa amerigsinardluartoK, pudderti-
nane tarnutigssarKigdluartoK.
Tokalon augpalugtoK natcreme „biocel“er-
talik amermik cKiterungnaersitsissarpoK
amerdlo nutångortitdluinartardlugo.
Forlang CREME TOKALON hos Deres
handlende.
CREME TOKALON piumassarniarsiuk
En gros:
WILLY RASMUSSEN & Co.
HOVEDVAGTSGADE G . KØBENHAVN K.