Atuagagdliutit - 03.12.1953, Blaðsíða 7

nr. 25
ATUAGAGDLIUTIT — GRØNLANDSPOSTEN
483
fimasstisimassup uisåtdlangnaKissumik navssåjussup ujarångorsimassup misigs^ugaunermigut titartardlugo ilusiligaunera. avataisa inig-
ssinerc ujarångorsimancrmine inlgssisimanerisut inigssitåuput. sujugdlivisa inuait tainenartut Kuvsiussusc nalornissåuput.
aulisagaK sisamanik niulik
ukiiil 300 milliunit Kångiåtut aulisagaK tåuna nunamut KaidsimavoK
atuagagssiamit „Vor viden" tigussaK, tir. phil. Eigil Nielsenip agdlagå.
sarfarssup nigdlertup imamit avångarssuaii autdlar-
nerdlune kalåtdlit nunåta isuanik uiaissup ungatåne nu-
naitarpoK kilometerit untritigdlit ardlalinguit Scoresby-
sundimit avngnardliuvdlune pingortitatut kussanåssut-
simigut kalåtdlit nunåninåungitsoK silarssuarjmile ta-
marme misingnarnerussutut nautsorssutariaiiartumik.
kangerdlungnit ikerasangnitdlo avgugauvdlune KeKerta-
nik KCKertaussanigdlo sujumugagssarpagssuaivarpoK,
Tunup avangnata aussarigssuane umiarssuarmik umiat-
siamigdlunit avdlamik akunericuatårdlugit puiugagssåu-
ngitsumik misigissaitarfiussartunik.
tamåssa nuna KåKartoK, kangerdluit Katsungassut
Kåicarssuarnit meterit 2000 anguvdlugit portussusiling-
nik sinakuserneKarsimavdlutik. Kåitat tamåko ilåtigut
ivnarivigdlumangajariardkitik ilåtigut atugssaunerussu-
nik sivinganeKartiterput, Korortait nerukinerit KorKu-
nik atitunerussunik naggorigdluinartunik akunerårdlu-
tik. itåital ilarpagssue apUtaiuitsoKartiterput, tamanilo-
tamåne sermeK oitaussårssuångordlune sineriak tikivig-
dlugo anitdlagusimassardlune.
nunauvoK ujaragsiunut orniginardluartoit, kalåtdlit
nunåne åsseiiångitsumik KåKame ujaraisigut avdlångo-
rardluartoK. Kalipautit ilutsitdlo nikitaKisagtuarput
umiarssup sinerssordlune avdlångorarnernik nåpitag-
ssaKartuarneratut, ukiutdlo 25 migss. Kångiutut Lauge
Kochip sujulerssuineratigut nunap åssiliausimassumit
sujulerssorneicardlune ingerdlaornerme nunarssup ukiut
kingugdlit 6—700 milliunit pingoriartornermine oKa-
lugtuagssartai, oKåinarta tamarmik, tamåne takuneKar-
sinaussutut iput.
ngup ilåne takussama takusimavait, tingmiånguitdlo
tåuko uvdlut tamaisa akerdlerit sorssugfingmc najugåi-
nut tamanut pissartut piumagunik oKarsinaussutut iput:
— ilame sussut-uko uko inuit sagdloidtarssårissut nang-
mingneic pissussutigissartik årKeriarneK ajuleråt, åle-
una atugartunik ingmingnut taissartut.
ilumorputdlo, tåukuariiat merKugdlit ei'Kaisitsisso-
rissåka. imaingmåme: nangmingneit silarssuartik piu-
matitdlutik piginai sinauvdlugo, nangminermingnut tu-
ngassul kisisa nuånårutigiuarsinauginarunikik ingming-
nutdlo pigssarititaussunik amigauteKånglnarunik.
pingoriarlornerit tamåkua ilarpagssue ujarångortu-
nik sujumugagssaKarfiuput, KangarssuaK umassusima-
ssut naussusimassutdlo amiåkuinik. ukiutdlo ingerdla-
neråne taimåitutigut navssåjussarsimassut nunarssuav-
tinc inunerup oKalugtuarissaunérata påsineitarnigssånut
pingåruteKartorujugssusimåput.
navssåjussartut tamåkua ukiune kingugdliunerussu-
ne misingnarnerpårtaisa ilagivdluinarpåt „aulisagaK si-
samanik niulik", kisiåne nauk taima taineKaraluarner-
mine „kisiminanilunit" aulisagåungitsoK, tåssauvdlunile
narasikut ilagissaisa åssigingitsorpålugssuit Devon ip
ukiuisa nålernerata migssåne ukiut 300 milliunit Kå-
ngiutut umassusimassut atautsimut katitigauvfigissutut
itåt. narasikut ilagissait tamåkua atausiåkårtut ukiunit
tamåkunånga pissut 170-init ikingnerungitsut navssåri-
neKarsimåput. tamåkua saniatigut aulisagkat åssiglngit-
sorpagssuit tamatuma nalånit pissut navssårfiusimåpu-
taoK, kisiånile nerssutingulersunik navssårtoKångisåi-
narsimavdlune.
ujarKat narasikunik navssårfiussartut tåssauneruput
ivisål (sandsten) augpalugtut ivisåKatimingnit meterit
tusintiligpålugssuit ivssutigissunit Kagdliussut. KåKat-
dlo taimåitunik ujaraKartut nuna inigissåt Fynitut ang-
nertutigingajagpoK. KåKat taimåitunik angnertunik uja-
raKartut Devonip ukiuisa kingugdlit nalåne pingorsi-
massut avdlarpagssuarnisaoK nanigssåuput, sordlo tu-
luit nunåne Skotlandimilo, kisiåne Tunup avangnånltut
kiserdluinarmik narasikut ilagissåinik ujarångortunik
navssårfiusimåput.
ivisåK Devonip nalåne pingortoic ivisåt avdlarpag-
ssuit åssiginagit imåne pingortungilaK, nunamile pi-
ngortuvdlune. tamåkorujugssuit siorårKårsimångitsor-
naviångitsut icanoK ilivdlutik katiterdlutik ujarångorsi-
manerat påsiuraagåine ilimagissariaKarpoK KåKarujug-
ssuit atåtungåine pukitsume katerikiartuårtusimåsassut.
Kåicat nåkålårussårtuarnerisigut sioriiat pilcrsineKarsi-
måput, siorivatdlo tamåko sialungmit kungortutigut Kå-
Kat atåine pukinerussunut sarfåuneKarsimavdlutik, tai-
malo ukiut milliuniligpagssuit ingerdlaneråne Kaleriår-
dlutik ujarångortitersimavdlutik kisa naggatågut ivssu-
supilorujugssuångordlutik.
pukinerussup silåina Kularnångitsumik kiagtuvdlu-
nilo panertusimavoK, Kåicatdlc Kulåtungait siagdlertar-
simavdlutik pukinerussup kuinik utserssortitsivdlune
sinåinik Karssutsititsissårtumik. taima siagdlertarnerata
nalåne aulisagkat naratsikutdlo kungne tåukualo icar-
ssusimassåine sujumugagssaussarsimåsåput, siagdlerung-