Atuagagdliutit - 16.06.1955, Blaðsíða 4

lerångamik Kåitat pertiterdlugit
ornigartik Kaninårsinaussarivdlu-
go. ivngerutit serratit ikiortigalu-
git Kåinat umiatdlo silåinåkut
tingmisinåuput. ilame kalåtdlit
oitalugtuamingne navssårniatdlar-
Kingåramik fantaséitangåramig-
dlo oitalugtuaisa ilait inuiait atu-
gartut oKalugtuåinit inornerorKa-
jångitdluinarput. sordlume tåssa
„unuat tusintigdlit atauserdlo“
issigtunut nuginarsimassut.
ilumutdlo — nauk issigtumik
atugardliornartartumigdlo nuna-
Karaluardlutik kalåtdlit kulturiat
nangminigssarsiornermik Kagdll-
narsiornermigdlunit pissuseitå-
ngilaK. nauk ajortuméringnigti-
mingnut akiniaineK ilentorissara-
luardlugo kalåtdlit inoitatiming-
nut ataritingnigtuvdlutigdlo pit-
saussumik pissuseKartarput. iki-
uiumatuneK assagtussinerdlo ilar-
pagssuisa pissuserait. pingårtine-
KartartoK tåssa „pissuseit atau-
seK“, umisårfigineitardlune puv-
fagsårneKardlunilo avdlångujåi-
ssuseK. tamåna taivara kalåtdlit
oKautigineKarajugtarmata inuiai-
ssut aKagugssaic erKarsautiginago
isumakuluteKaratik inussartut.
någgale, Kalåtdlit-nunåne inuneit
oititsungingårmat nuna nunagine-
itarsinauvoK kisiåne inuiangnit
tarnikut timikutdlo Kagfasingåt-
siartorssuarnit.
Hans Egedep tikineratigut kul-
ture kulturimit kalåtdlit atugånit
KagfasingnerussoK nunavtinut pi-
voit. nunasiaunerup nalå itavsér-
pagssuarligut Kagf agkiartorfiu-
ssok åma avdlatigut pingåvigsuti-
gut aseroriartorfiusimavoit nauk
tamåna nålagkersuissut sujuner-
tarisimångikaluaråt. nutanik cr-
Kussinerup kingunerå inoicatigit
iluarsartuneitarnerat Kangarssu-
ardle atugausimassoK tamatumu-
na aujartordlune nungujartorsi-
mangmat, inunenne ilentorissat
ukiune untritiligpagssuarne Kar-
marneKarsimassut tåukunångalo
nålagdluarneK atarKingningner-
dlo ilångutdlutik aujartorsimav-
dlutik. inoKatigt ilerKorigsåru-
tait sordlo ukiumut piliniardlu-
artarneK umårissuseK aulani-
ardluarnerdlo atorneKarungnae-
riartorput, åmalume piniagkat i-
kiliartornerat inuitdlo amerdla-
vatdlåriartornerat ilangårautauv-
dlutik. pissutsitdle taima itut nu-
nasiane tamane ukiune ikårsår-
riarfiussune pingitsorneKarsinåu-
ngitdlat. Kalåtdlitdlo-nunåne ani-
guivdluarnerussut ilagåvut inui-
angnut kinguarsimassunut atu-
gartunik nåpitsinermikut nungu-
ngajagsimassunut nalerKiutdluta.
ukiune kingugdlerne inerikiartor-
neic ingerdlavoK nauk nuname
Issigtume inuniarnivtine mana it-
sartut imungmik tungusungnitsu-
migdlo kukungnaivigsume aking-
migarfigssat angnertussaraluani-
ssut.
tamatuma pissutå tåssa puisser-
parujugssuit nunarssup umassui-
sa amerdlanerit ilait kalåtdlit it-
saK inuvdluatårussue ukiune un-
tritilingne kingugdlerne takornar-
tat puissiniartuinit soKutigigtait-
sumik piniarneKarnermikut ikili-
simaKingmata Kangatutdlo pisså-
rutigssaujungnaerdlutik. sule pui-
ssit imaka 30,000 inigssåine ukiu-
mut pissaussarunaraluarput, ta-
marmigdle nalungilåt inungnut
24,000-nut ikigpatdlålersut. tai-
måikaluartoK sule inoitartuarpoK
ukiungoK måko silap kissagtisi-
mårfé Kångiuterérpata puissiniar-
nerup Kagfarningnigssånik isu-
mavdluartunik. tåssa takuneK sa-
Uct ligl. Tcaterime kungikut kisalo franskit prsesidentiat Coty nulialo issigingnårtut.
Fra gallaforestillingen i Det kgl. Teater med kongeparret, præsident Coty og madame Coty.
peramiko itsartut puissiniarner-
me pigssarsiaussut ima angnikit-
sigilersut kalåtdlit pigsSaKarnikut
angnertunerussumik angussaKar-
Kugåine kisimik tungaviginiarne-
Karsinaujungnaerdlutik. tailåsa-
varale ilåne erKarsautivta uninga-
vigissarmagit puissit erniorfigssue
Kalåtdlit-nunåta avatånitut. taima
piniåsagåine Kalåtdlit-nunåt inig-
ssitdluarsimaKaoK. kalåtdlit ine-
rinerulerunik iluanårutigssat ta-
matumanltut iluaKutigisinångoru-
mårungnarsivait, månale suliag-
ssanik nukinginarnerussunik ag-
ssavut ulivkårsimagatdlarpavut.
suliagssat tåuko aulisarnerml-
put. inutigssarsiut ukiorpagssfi-
ngitsut sujornagut KasagissaussoK
sulilo tagpavane inuit ilaisa isu-
mavdluarfigingisåt. naugdlo auli-
sagaKardluaraluartugut taimåitoK
sule nunavtine aulisagkat pissau-
ssartut nunat avdlat pissåinut na-
lerKutdlugit ikigpatdlårput, sor-
dlo Savalingmiut 30,000 erKåine
inoKartut aulisagkanit nunanut
avdlanut niorKutimingnit ukiu-
mut 60—70 mil. kr. migss. akig-
ssarsissarput, Kalåtdlitdle-nunåt
aulisarnerme inigssitdluagauneru-
ssok 24,000-nik inoKartoK sule 10
mil. kr. sivnilåginardlugit aulisag-
kanit akigssarsissardlune. tamatu-
munga nalerKiutdlugo taisinauva-
ra niorKutivut piniagkanit pissut
ukiumut 1 mil. kr. migss. akig-
ssarsissutaugajungmata.
tamatuma pissutå tåssauvoK
aulisarnerup nioi’Kutigssiorneruv-
dlo pingåssusia sule påsivdluarne-
Karanilo sulissutigivdluarneKå-
ngingmat, tamatumanilo såkutit
(produktionsapparat) sule ima
Kagfagtigisimångingmata aulisar-
nennut angnertumut såkugsså-
ngordlutik. pivfigssaii sivisungit-
sok atordlugo aulisartunermut
noriarneK ajornakusorutigssaKa-
KaoK. sule kalåtdlit amerdlavat-
dlårput angnikipatdlåmik nior-
Kutigssiorfiusinaussune nunaKar-
tut sivikipatdlårtumigdlunit auli-
sagaKartartunltut. månaine nuna-
Karfiussut inigssititersimangmata
piniarneK tungavigineruvdlugo,
inigssineKarneranilo pissutaussut
måna Kavsine pérutingajagsimav-
dlutik. nunap inuisa ilarpålugssue
tarnåko sule aulisarnerme niorKu-
tigssiornermut måna nunavtine
niorKutigssiorfiusinaussut ang-
nerssånut ikiuterKarpatdlårput.
nunap Såvata kujatåne Sava-
lingmiunit kujasingnerussume ki-
siåne sikorssuarnik iluaKuteaar-
dlunilo akingmisåruteKarfiussu-
nte Kalåtdlit-nunåta naussorigsai-
nituå ipoK, tåssa savauteKarneit
ivigkanik grøntsaginigdlo nautit-
siniarneK. nuna angnertungitsui-
naK nautitsivigineKarsinauvoK, ta-
månilo iput nunap „orpigpag-
ssua“tuai orpingnik birkinik, pat-
dlernik, orpigkanik napårtunigdlo
naussugdlit. tamåniputdlo Kalåt-
dlit-nunåta naussorigsaissutuai,
ilait kalåtdlinut avdlanut naler-
Kiutdlugit pigigsålåvigsut. nunale-
rinerme pigssarsiausinaussut su-
le nåmagtumik atorneKångitdlflt.
malungnaKaordlo Kalåtdlit-nunåt
naussorigsarneKarsinaussup a'
vangnamut kigdlinganltoK. aussa-
me savat tusintiligpagssuit KåKat
naussuinik nerissagssaKarsinaU'
galuarput, nunale ivigaicarpatdla-
ngeicaoK, ukiumutdlo nåmagtunik
nerissagssaKartitsissånginerup sa-
vat amerdlinigssaraluat akornn-
sersimavå, åmalume inuiangniit
piniartussunut nerssutauteKar-
nermut nunalerinermutdlo noria-
tårneK ajornartungmat.
avdla isumavta sangmivigissar-
tagåt tåssa Kalåtdlit-nunåt tainxa
ujarautigissoK ujaragsiornermut
augtitagssiornermutdlo sujunig-
ssaKånginersoK inuinut inåtig"
ssarsiorfiusinaussunik. nalungi'
larput nunat augtitagssagdlit inui-
sa sagfiugagssat augtitagssatdlo
piardlugit sulivfigssuaKautigaln-
gitdlo KanoK iluaKutigitigissarait,
tåssaungmata akigssarsivdluautii
sujumukautitdlo ilagissait. naln-
ngilarputdlume orssugiak dansk1'
nut nålagauvfingmioKativtinut
Kanon akigssarsiutauvdluartigi'
ssok. pisinaugaluaruvta akigssaf'
siutausinaussunik nunanutdlo av-
dlanut niorKutigineKarsinaussu-
nik navssårusugkaluairaugut sa-
rugdlit tarajugkat akikitsut P1^'
ssarsinangårtungingmata. Avang'
nåne marmoreKaKaoK aumarssua-
Kardlunilo. Kujatånilo aKerdl11'
ssagssaKarpoK kångusagssåloKaJ-'
dlunilo, åmalume Tunume aKer'
dloifardlunilo avdlanik sagfiugag'
ssanardlune. ujaragdle atausinak
måna tikitdlugo akigssarsinartU'
mik piarneifarsimavoK,-tåssa °r'
ssugiak Kalåtdlit-nunåta niorK11'
taisa pingårnerssåt, 1951-ime n11'
nanut avdlanut niorKutigineKat-'
nermine 45 mil. kr.-inik naleKa1"
simassoK, imåipoK Kalåtdlit-n11'
nånit niorautaussut avalagtita"'
ssartut avdlat aké sisamariardl11'
git. niornutigssiardle tamåna ka'
låtdlinut nangmineK iluaKUsei’®11'
tåungilaK, nålagauvfingmut aki*e'
rårutit 4 miliunit erKåinltartut er'
Kåingikåine. kisalo taissariaka1'
poK marmorisiorneK, aicerdlussag'
ssarsiorneK kångusagsiornerdl0
taimaitmeKarsimangmata agssa1'
torneKarnermik akisiissusiat ak1'
lersinåunginamiko.
timikutdle sujumukarneK kis1'
me sujumukartitsissungilaK. VVv'
ssaKarnikutdlo sujuardluåsagålllC
kulturikut s u j u a r n e r o r k å r t a r111
KarpoK. tagpavane inussugut Vl1
suvugut, savalingmiormiunit 30
dlåt pitsuneruvugut sordlo ni01
Kutivtinit pigssarsiat taerigka13,1
tamåna erssersikåt. pissutsitn
pitsåungitsut åriringneKåsagP3^1
aningaussarsiornikut Kagfagsaikf^
KarKartariaKarpoK, tamånale ^
ssångåinartumik pisinåung1^1^
tamånåinardle pissariaKartukg^
lait. taimatut pissariaKartigaok V *
sinaussaK tamåt atordlugo kåtl
marsainerup sujuarsarnigsså.
kalåtdlit tamangajangmik
dlagsinauvdlutigdlo atuarslll34)_
(nangisaoK K^P'
4