Atuagagdliutit - 15.08.1957, Side 12

I
I
Kugigsup taserigsuvdlunit erKåne
najugaKaråine aulisagaKanamar-
tarput — soruname akigssarsiu-
tausinaussussariaKaraluarput, tå-
ssa imaipoK kapisigdlit eicaluit-
dlunit. nangminérdlutik peKarér-
simångigpata tamåkoKalernigsséinutdlo piu-
kunauteKarpata peKalersiniardlugit oKåtår-
neK ajornångitdlat. tamåna ujaråinarnik
såkoKaratdlarneruvdle nalåne naluneKarsi-
mångilaK agtakunik agssaissarnerup ujar-
Kanutdlo kigartugkanik agdlagaussarsimassut
nugterissarnerit påsinarsisitarsimavait. „Ei-
lifr Alkerip aulisagkat Raupnsjømukéupai"
norgimiut ujarKamut kigartuivdlutik agdla-
gautaine uk. 1100 migss. agdlangneKarsima-
ssune taima agdlagsimavoK. naitsumik ersser-
Kigsumigdlo aulisagkanik misigssuerKig-
sårnermut nalunaerut pingårtorujugssuaK.
nalivtine eKalungnik erKardlerisséinigdlo
taimatut nugterissarneK KaKutigortungeKaoK.
Danmarkime tasiliat aulisarfigineKarsinaussut
tamangajavingmik eKaloKarput Amerikamit
avangnardlermérsunik.
nunarssup aggornera
kujatdleK perKautåne e-
KaloKångivigsimagaluar-
poK månékutdle Euro-
pamit Amerikamitdlo
erKussugkanik amerdlaKissunik eKaloKarfe-
KalersimavoK. sordlo åssersutigalugo taisi-
nauvarput manåkut nunarssuarme eKalung-
niarfit pitsaunerssait New Zealandimiput.
månékutdlo erKarsautigineKalerpoK kapisilik,
kungme atausinavingme Nup kangerdluani-
tume Kapisigdlit kuane suvfissartoK, Kalåt-
dlit-nunanut erKuniardlugo. sorunalume mi-
sigssorKårtariaKarpoK måne nåmagtunik ka-
pisilingmut umaviusinaussunik koKamersoK.
tamåna pivdlugo måne kapisigdlip umanera
misigssorKigsårtariaKarpoK umavia nugti-
gauvfigssånut migssingiutardlugo, Kapisig-
dlit kuata inussutigssai kungnut avdlanut piu-
kunauteKarsorissanut nalerKiutardlugit. på-
sinarsisimavorme avdlanigtaoK kugpagssua-
KartoK Kapisigdlit kuata pissuseicatainik.
agdl.: mag. J. Nielsen
igdlerfiussaussat plastikiussut agssåuneKarput. — Plastikæsker nedgraves.
kapisigdlivdle kungmut issigingningneratut
uvagut kuk påsivdluartigisinåungilarput. ki-
ssarnersiutinik atortunigdlo avdlanik atorto-
Kardluta erngup kissåssusia misiligarsinau-
varput, ukiup KanoK ilineratigut KanoK ima-
KartigissartoK, imeK misigssorKigsårsinauvar-
put, kapisilérKanut, pingulerKårnermingne u-
kiut 4—5 imavingmut avalångmermingne i-
merme umassussartunut, KanoK umåssutig-
ssaKartiginersoK, narKa avdlatdlo tapugdlugit
suvfivigisavdlugit nalerKutunersut misigssor-
Kigsåsavdlugit. taimåitordle imåisinauvoK
ugtutit åssigingitsut atordlugit ugtorsinaungi-
savtinik perKuteKardlune kapisigdlip kuk u-
mavfigisinåungikå. erKumiginarsinauvordlo
sok kapisilik nangminérdlune kungnut av-
dlanut siåmartersimånginersoK umavfig-
ssamisut piukungnauteKarpata, pissutausori-
ssanut ilångutdlugo erKarsautigissariaKar-
poK, kapisilik arritsuararssuarmik siåma-
riartortarpoK ilåtigutdlo nalautsomerina-
ngajaussumilc, imerme suvfiårérnerme ki-
ngornagut imavingmé-
rérångame tamatigor-
dluinangajak kungmut
umarfingminut agdliar-
torfigisimassaminutdlo
utertarmat. åssersutig-
ssatutdlo Sverigime tuluitdlo nunåne misi-
liutausimassut tigusinauvavut, nunane tåu-
kunane kapisilingnik kungnut avdlanut kapi-
sileKarfigssatut piukungnardluarsorissanut
kapisileKångitsunutdle nugterineKarsimavoK
iluagtitumik kapisilinigdluartunik.
taima nutåmik iluagtitumik oKåtårineKar-
titdlugo iluagtingitsornigssånik ilimanaute-
KartuartarpoK. taimåitumik iluagtingitsomig-
ssånut ilimanautaussut pivdlugit OKétårinerit
taiméitut angnikitsuinarmik autdlartineKar-
tarput.
oKåtårinerit åssigingitsut atordlugit oKåtå-
rinerit ingerdlåneKarsinåuput. ajornånginer-
påmik nugterineKåsagpat kapisigdlit inerérsi-
massut piarKatdlunit kungnut avdlanut naler-
Kusorissanut nugterneKarsinåuput tåssane
KanoK kinguneKarumårnersoK ta-
kujumavdlugit. sule sujugdlernik 6-
KåtårineKarsinausimångilaK, kisiåne
1956 aussaugå Kalåtdlit-nunåne au-
lisagkanik misigssuivfiup kapisig-
dlit piarait Kapisigdlit kuanit kung-
mut Kanigtuanftumut Nup kanger-
dluanitumut nutdlugit oKåtårsima-
våt.
sorunalume kapisigdlit kungme a-
merdliartortugssaugaluit ilångartor-
tåsagéine amerdliartornigssåtdle a-
kornguserumångikåine ilångartutig-
ssat kigdlilingmik ingerdlåtariaKar-
put, imåikajugtarpordle kuk kapi-
sileKarfik ingassåussinerungitsumik
perortugssartainik akutdlarterivigi-
ssaråine kup umåssutigssakarnera-
nut nalerKutungorsauvigalugo pi-
ngortugssanut ajoKutaunane iluaKu-
tauginartardlune. kapisilérKat tamå-
ko nugtigagssat Kapisigdlit tasiane
atdlerme narKa Kalorssuarssorfig-
ssamut nalerKutume pissarineKar-
tarput. kapisilérKat imungmut ag-
ssartutinut ikeriardlugit „Adolf Jen-
sen“-imukauneKartarput tåssanilo
påliamut imermik imalingmut kui-
neKartardlutik. ajoraluartumigdle
nugterinigssaK uvdloK kiagterugtor-
toK pivoK, tåssa imaingmat kiagtu-
me imeK iltikinerussardlune kapi-
silérKatdlo iltimik atuinerat angne-
russardlune. taimåitumik sapingi-
sarput tamåkerdlugo imeK iltiler-
sorniarparput atorsinaussånguavut
tamaisa atordlugit, cyklit pumpiånit
imeK silåinalersordlugo imalunit li-
terimut ugtumik imeK Kaloriardlugo
Kutsiamingånit kuissardlugo kuine-
Karnermine silåinaK nagsatarissane
iltilik nagsataralugo imermut aku-
liutarmat. taimailivdluta piarKat
kungmut nutauvfigssånut nalunae-
Kutap akunerine arfinigdlit inger-
dlanerine iluagtitsivdluta sule u-
massut apupavut. tåssane piarKat i-
mungnut agssartumut ikerKeriardlu-
git kungmukåuneKarput tåss.anilo
nalerKusorissaussunut inigssineKar-
dlutik. kingusingnerussukut kapisi-

■ '■
kapisigdlit piaråinik angatdlåssissutit. kapisilérKat
kungmut avdlamut nusavdlugit umiatsiåmut arKu-
neKarput.
Transportspande med lakseyngel bæres ned til bå-
den for at blive overført til en anden elv.
sugkanut nugterneKarput, inigsserérdlutik tu-
kerunik putuarKatigut anisinångortitdlugit. ma-
tussartussat kup narKanut piukunauteKar-
sorissaussumut ujarålulingmut sarfardluartumut
agssåuneKarput. tåssanilo ingmingnut pårissug-
ssångorput, KanoK pisimanerat takujumavdlugo
KaKutigut tamåna igdlerfiussaussanik agssai-
ssarnerput nautsorssutigisångikåine. oKétåriner-
me sujugdlerme 95% sivnerdlugo tukertorsima-
vugut taiméineralo oKétårinermik iluagtitdluar-
tumik taissariaKardlune.
tåssångånitdlo tåssa peroriartortut nåkutigisi-
naujungnaeratdlarpavut. piårnerpåmik nautsor-
ssutigissariaKarpoK piarKat aussamut tugdler-
mut ima angitigilersimajumårtut Kupinguatdlag-
titsivdlune misigssuinikut påsiniarsinåusavdlugit
kungme agdliartorsinaujumårnersut. suangnit
6000-nit atautsimik ukioKalerdlutik perortugssat
ikigtuaråinåuput, ikingårmata kapisilérKat kung-
me navssåriniarnigssait ima ajornartigaut sordlu-
me memut ivigarssuarnut torKugaK ujarniåsav-
dlugo.
taimatut nugterineK ånaissaKarnaKaoK. taima-
tutaordlo akikitsuvoK. angussat pitsaunerussar-
put suait tukertitsiniarfingne tukerteriardlugit
nugtigagssångordlugit nerdlersordlugit, tåssa
put portornerånitdlo inigssineKarnigssåta tungå-
nut uvdlut unuatdlo 20 atorneKarsimavdlutik tai-
måitumigdlo suait asiussugkat angnertuneruv-
dlutik. suait 10000 migssinge Nungme tukertinia-
gagssatut ingmikortineKarsimåput. suait tåuko
tukernermingnit ingmingnut Kéumat migssilior-
dlugo umåssutigssiaussoK nungugpåssuk inig-
ssineKartugssåuput. ajoraluartumigdle atorsi-
naussavtinik tasiliagssaKångilagut tukerérne-
risigut nåkutigalugit nerdlersugarisinauvdlugit,
taimailivdlutame pingortitap nukinit pissuteKar-
dlutik ånaineKartugssaugaluit angnikinerussu-
ngortisinéusagaluaravtigit. taimatut suangnik
tukertitsiniarneK misiligutåinauvoK avdlatutdle
tukertitsissamernit pitsaunerussutut OKautigine-
Karsinaunane, piarKåme sule mikissuarångutit-
dlugit agdliartorfigssånut inigssineKartarmata.
soruname ukiaunerussukut inigssinigssaK pisi-
naugaluarpoK kuit piuminarsinerisigut, kisiånile
piarKat suangningarnit angatdlatisavdlugit ajor-
narneru j ugssuvoK.
taimatut nugterinerup kingunere KanoK ituju-
mårtut ilimagisinauvavut, kapisilingniarnermik
agdlisitsivdlutik aulisartunut iluaKutigssångoru-
mårtut takornariartartugssaujumårtunutdlunit
nuånårutingorumårdlutik? erninardle OKardla-
nga, akissutigssaK unaujumårpoK: autdlarKau-
tåne angnikitsuinaujumårpoK. kapisigdlit suait
30,000 Kigdlut iluata kuanut tukertiniagagssatut
inigssitat kapisileKarfiussugune kapisilingnit ar-
navissanit angisunit sisamat tatdlimanitdlunit
erniarineKarsimåsagaluarput, tukertiniarnerinilo
Norgep exalue Kalåtdlit-nunåta kuine ..!

lingordlutik inersimassut pissarine-
Kåsagaluarpata ilisarisinaujumav-
dlugit Kimerdluane sulugssugutåta
sujuninguagut nalunaeKutamik plas-
tikiussumik nalunaeKutsertarpavut.
kingusingnerussukut ukiékut kuk
Kupinguatdlagtitsivigalugo kapisilér-
Kat tamåko KanoK inersut påsiu-
mavdlugit misigssorparput. nusima-
ssavut amerdlaKissut umareKalutik
kungmitut navssåråvut, eKalugkat
akornginiput Kularnångitsumigdlo
ukiunerane aniguivdluarsimåsavdlu-
tik. tamånale påsinarsivdluarumår-
poK kuk Kupinguatdlagtitsivigalugo
misilerKigkuvtigo.
åma nugterinigssaK avdlatut oKå-
tårneKarsinauvoK, tåssa kapisigdlit
suait Kalåtdlit-nunånukautdlugit tå-
ssanilo tukertitdlugit. tingmissartut
perugtulerfiata palane nunarssup
igdluanit igdluanut nalunaeKutap a-
kunere ikigtuinånguit atordlugit
ingerdlaneKarsinautitdlugo taimatut
ingerdléssinigssaK pissarinerpauvoK,
taimatutdle angatdlåsslsinauneK pi-
sagåine Kalåtdlit-nunåt sule ukiunik
hundredenik kingusingnerugame
taimatut angatdléssinigssap nalerpiå-
gut tingmissartumik angatdlateKar-
nigssaK nautsorssutigineK ajoma-
KaoK. taima angatdlåssisagåine u-
miarssuit angatdlatigssatut nautsor-
ssutigissariaKarput tåssalo autdlar-
tarnerat sukåssusiatdlo nautsorssuti-
galugit kisiåne kapisigdlit suait ang-
nertumik misiligautitdlugit. pissaria-
Kalerpordlo suangnik tukertitsissar-
fingmik ikiortigssarsiusavdluta ka-
pisigdlit suainik pigssarsivigisinau-
ssavtinik, tåssanitaordlo mianer-
ssutigssat åssigingitsut sianigissaria-
Karput. sujugdlerpåmik sianigissa-
riaKarpoK suait nåpåumik kalåtdlit
eKaluinik tunitdlaissusinaussumik
ercussaKarnigssåt pingitsomiåsav-
dlugo. tamatumalo saniatigut siani-
gissariaKarpoK suait Kalåtdlit-nunå--
- ta silåinånut pissusianutdlo nalerku-
tumit pissunigssåt suaitdlo sapingi-
samik upernåkut kingusinårdlune pigssarsiariniar-
nigssait. kisalo tukertitsiniartarfingmit taimåitumit
suait sapingisamik akikinårdlugit pisiarinigssait a-
nguniartariaKardlune. Hammerfestime Norgip a-
vangnånitume peKatigigfiup „Vestfinmark Jeger-
og Fiskerforening“-ip tukertitsiviane påsingnigdlu-
tik akuerssinerisigut kapisigdlit suåinik pigssarsi-
simavugut.
upernåkut 1956 oKåtårineK aut-
dlartineKarpoK. kapisigdlit suait 6000
pujortulérKamik sukasuliamik Ham-
merfestimit BodømukåuneKarput, tå-
ssångalo tingmissartumik Oslokor-
dlune KøbenhavnimukåuneKardlu-
tik. tåssane uvdlut Kavsigsunguit u-
ningatipavut iluagtitsivdluta ting-
missartumut ilautitdlugit Narssar-
ssuarmut nagsiutdlugit. tåssångånit
imåkut angatdlåmik Nungmukåune-
Karput tåssångalo Kigdlut iluata
kuanut inigssineKarfigssamingnut i-
nigssitauvdlutik. suait Hammerfesti-
me portorneKarnermingnit Nup er-
Kåne inigssinekarnigssartik tikitdlu-
go uvdlune unuanilo arKaneK mar-
dlungne ingerdlåneKarsimåput av-
Kutånilo énaissat angnikitsuinåuput.
kapisigdlit suait karsinut uvsig-
sardluagkanut ikivdlugit énoråmi-
nernut sinaussanut sukatanut ikiv-
dlugit ingerdlåneicarput sinaussat
énoråminertagdlit Kaleriårdlugit
inigssititigåuput Kagdlerpångordlu-
gulo karse sikumik augkiartuår-
tugssamik imalik inigssitauvdlune
tåussuma kuserussårnerminik suait
isugutagtuartitdlugitdlo nigdlertisi-
matiniåsangmagit. pingårtorujugssu-
vok suait sapingi.samik nigdlertisi-
matinigssåt taimåingigpat avKutåne
tukilertortorujugssusagaluarmata ki-
siånile åma KerititariaKéngitdlat.
suait inigssamingnut apigsiuneKå-
nginermingne matussartoråusså-
nguanut plastikiussunut putuaraler-
Norgep avangnåne Altap kua. kapisigdlit
suaisa pigssarsiarisimassavta pingorfiat.
Alta-elven i Nordnorge, hvorfra de ud-
satte lakseæg stammer.
imaipoK, mingnerpåmik ukiup agfånik utorKåu-
ssuseKalersitdlugit. taimale oKåtåriniarnigssaK
Kalåtdlit-nunåne ajornarunarpoK aningaussar-
pagssuarnik nalilerdlugo misilisångikåine.
ukiumåna tukertitsiniarneK nangencingneKar-
poK, kungmut sujornga misiliviussumut kapisig-
dlit suait 25,000 migssinge tukertiniagagssatut
inigssineKarput. umiarssuarmit måungåuneKar-
■
ånaissat emiaunermigtordluinaK amerdlatigisav-
dlutik. tukertitsiniarneme iluagtikumårtugssat
pivdlugit kisitsiuarneKartarpoK, åssersutigalu-
go, suangnit 1000-nit Kanos amerdlatigissut u-
marumåmersut åssigingitsorpagssuångordlugo
kisineKarsinaussarpoK, månåkutdle kisitsimik a-
tautsimigdlunit agdlataKarsinåungilanga kisitsi-
(nangisaoK Kup. 16)
12
13