Atuagagdliutit - 07.08.1958, Qupperneq 8

Hegn . Gitre . Traadkurve . Gelændere
Porte og Laager
Alt Smedearbejde — Alle Reparationer
ungalugssat Kagssutaussat. avssiaicutigssat
KagssutaussårKal korérKat saviminemit nuio-
ragkat. tungmer^at napassugssait. matorssuit
nautsivltdlo matugssait.
EMIL DEDERDING
Glas vej 10 — København NV Ægir 103
filILD BARRE
sukulåt silarssuarme tamarme tusåmassaK
den verdensberømte chokolade
kungikunut niuvertartOK
OMA
MARGARINE,
Danmarkime
makarina
niorKUtigi-
neKarnerpau-
SSOK...
pingårnerussutigut periautsit nangminerdlo
nunaKarftgissamik igdlersuineK
kalåtdlit ekiterniagaunerat — ajornartorsiutitOKaK
nipaersårussaK
agdl. Kaj Narup
Kalåtdlit-nunåt pivdlugo kommis-
sionerssup isumaliutigssissutåta ta-
manit atuarneKarsinaulerdlune sarKU-
mernerata kingoma kalåtdlit nuna-
Karfingnut ikingnerussunut eKiterti-
neKarnigssånik aperKUt OKatdlisigine-
KartuarsimavoK. landsrådime oKalo-
KatigissutigineKartuarsimavoK: ang-
nerussutigut periausigssat OKaloKati-
gingnerit tamaisa isumaKatiglssutige-
riardlugit nunaKarfit atausiåkåt sang-
mineKalerneråne nunaKarfigissamik
erKånigdlo igdlersuineK sagdlerpå-
ngordlune savssartaraoK. tugdlianik
KinersineKarnigssånut Kinersissut ilå-
nit tununeKarnigssamik isumat ake-
Kartugssat igdlersornigssånut sapissu-
seKartoKångilaK.
tamatumuna ajornaKutit landsrådip
kommissionimik pilersitsinermigut
Kulautdlugit pigsigpai. imaKa agdla-
gartaK una najorKutaralugo: „tornår-
ssup sumik pissoKånginigsså kigsauti-
gigamiuk silarssuarme komité sujug-
dleK pilersipå.“ kommissione inuit e-
Kiternerunigssånik suliaKartugssaK
landsrådip septemberime 1953 pilersl-
på, kommissionivdlo tamatuma ukiune
sisamane sulerérsimavdlune isumaliu-
tigssissutine sarKumiupå „Beretninger
vedrørende Grønland“ime normorut
arferngåne 1957-ime naKiterneKartoK.
isumaliutigsslssut tåuna kalåtdlinit
tamanit atuarneKarsinaussungordlune
sarKiimersimångilaK — nailisagauv-
dlunilunit nåmiunguatsiarpoK — tapi-
liuneKarsimas,sutdie ilångutdlugit ku-
pernerit 70 sivnerdlugit angissuseKar-
mat avislnåkut agdlauserinerane taki-
nerussunik issuaivigineK ajornavig-
poK.
ersserKigsumik aulajangine-
KångilaK
isumaliutigssissutip landsrådip oKa-
loKatigissutaisa nåpautåt åma nåpau-
tigå: pingårnerussutigut periausigssat
tamanut tungassut nalunaerssorneKar-
put tamanit iluarineKarslnaussut, nu-
naKarfitdle atausiåkåt aulajangivfigi-
neKarnigssanik aperKut tikineKarå-
ngat ersserKigsumik aulajanginigssaK
Kavsérpagssuarnik pingitsomeKara-
raoK. nunaKarfit mingnerussut ardlag-
dlit „piorsarneKarnigssamut piuku-
nauteKångitsutut“ tamatumalo pissu-
seKatipajånik nalunaerssuserneKarta-
raluarput, isumagale maligdlugo nu-
naKarférKat ardlalerujugssuit uvdlu-
mikut pingitsorneKarsinaorérsut ura-
nisiorfingoriatångikunik orssugiag-
siorfingikunigdlo sujunigssaKångitsut
ersserKigsumik „toKutagssatut erKar-
tuneKarnerat" amigautauvoK.
OKauserineKartutdle uko isumåt tå-
ssåungilaK isumaliutigsslssut atorfig-
ssaKångitsoK. agdlåme perKigsårussiv-
dluarsimassutut ingmikut påsisima-
ssaKardluartungitsussuguvtine oKau-
tigissariaKarunarpoK, åmåtaoK Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinik påsissutigssar-
pagssuit erKordluartut sarKiimersipai.
matuma kinguline erKarsautit sar-
Kumiuniagkat tåssauput inuit eKiter-
titaunigssånik oKatdliseKarnerup nu-
tåmik umarigsarneKarnigssånut kåu-
magtutitut oKåtårutit. pissutsinut nu-
tåunginerussunut nipingassut piniar-
tussutsip kingornutagssiainik tugdlu-
simårutigssanik, inuit sordlaerunerå-
nik amilårnartunigdlo avdlanik oko-
lungnerånut akerdliussumik ajornar-
torsiutit kisitsisåinångordlugit nalu-
naerssorneKarput. encarsauterssutip
anguniagagssatut nivtagå unåinauvoK:
sujunigssame kalåtdlit KanoK ilivdlu-
ne sapingisamik timikut pitsaunerpå-
mik atugagssaKalersineKarsinåupat?
tamatumane pingårnerpautitara téssa
atortorissat iluaKutigssat timikut inu-
nermut tungassut: igdlo angerdlarsi-
mavfik, aningaussarsiorfigismaussat,
atuarfit, nåparsimavit, alikusersutit
torersut, sungivfikut sangmissagssa-
KarniarneK, il. il. kisiåne sordlo OKa-
rérsunga: tigugssaussut pingårnerutit-
dlugit.
inutigssarsiorneK
inutigssarsiorneK inuiangnut sunut-
dlunit pingårnerpauvdlune tungavig-
ssaussariaKartoK autdlarniutigisaguv-
ko tauva imailivdlugo oKautigisinau-
vara: inutigssarsiutituaK uvdlumikut
kalåtdlit aulisartuinit amerdlanerpå-
nit sangmineKarsinaussoK nunamilo i-
luamik suliagssaKartitsilersinaussoK
tåssauvoK sårugdlingniarneK. kalåtdlit
tungånit, Kerititsivit, Kajussaussiorfit,
fabrikit nerpiaivit, il. il. amerdlaneru-
ssut kigsautigineKarput. nunamut-una
iluaKutigssarujugssussoK nimap nior-
Kutigssiai nunanut avdlanut tuniniar-
tagkat sapingisaK tamåt pitsaussuti-
niartariaKartut isumangnaitsumik su-
livfeKartitsisinaunigssaK pilersinau-
niåsagpat. niorKutigssat pisiausima-
ssut ingmivtinut pajugutigeKåtårnig-
ssåt inussutigisinaorpiångilarput.
sulivfigssuit angisut atortorpagssua-
Kartut pilersineKarsinauniåsagpata pi-
ssariaKarpoK amigartoruteKartångi-
nigssåt. kalåtdlit niorKutigssiait (tu-
nissartagait) nunarpagssuit avdlat
niorKutigssiainut unangmigdlersug-
ssåuput, sujunigssamilo åma nunanut
avdlanut tunissagssiorsinauniésaguv-
ta niuveKatigingneK torersoK (ami-
gartornertaKångitsoK) tungaviussaria-
KarpoK. tamatumane korunit øritdlo
kisimik nautsorssutigineKartarput.
fabrikit moderniussut Kalåtdlit-nu-
nåne pilerssårusiorneKartutut ttut sa-
nanigssåt 5 miil. kr. migssiliordlugit
akeKarpoK. sulivfik taimåitoK aulisar-
tunut sulissunutdlo iluaKutauniåsagu-
ne ingminut napatisinaussariaKarpoK.
ukiup uvdluisa amerdlanerssåine fa-
brikip taimåitut suliarissagssai auli-
sagkat Kularnaitsuniåsagpata aulisar-
tut amerdlåssutsimikut namagtuniå-
såput, taimatutdlo åma aulisagkat fa-
brikime suliarinigssåne sulissoKarta-
riaKarput atorfileKartariaKardlunilo.
fabrikile kisimitdlune napasinåungi-
laK: ingnåtdlagissiorfeKartariaKarpoK
sulivfeKartariaKardlunilo, pisiniarfe-
Kardlune KuerssuaKardlunilo umiar-
ssualivigigsunigssamik imeKarfeKar-
nigssamigdlo pingitsorisinåungitsunik,
igdloKardlune inoKardlunilo taigorne-
Kartut tamarmik avdlångutsailiorne-
Karnigssånik isumagingnigtugssanik.
nunaKarfiup mérartai atuarfeKartaria-
Karput, nåparstmaveKartariaKarpoK,
nunaKarfiup ingerdlatinigssånut, su-
livfingnut kommunip isumagissainut
il. il. inigssaKartariaKarpoK, naitsu-
mik OKautigalugo inoKatigingnik mo-
derniussunik pilersitsissut tamarmik
inigssaKartariaKarput.
OKarérpunga fabrike erKarsauter-
ssut ingminut napatisinaussariaKar-
toK, taimåingigpame unigtariaKåsaoK
sulissartut avdlarpagssuitdlo sulivfig-
ssaerunerånik aulisartutdlo periusig-
ssaeruneranik kinguneKartumik. fa-
brikip amigartoruteKartånginigsså av-
dlatut OKautigalugo imåipoK angissu-
sigssaK aulajangersimassoK inordlugo
angissuseKåsångitsoK. angissuserissa-
Kup. 16-me nangisaoK
8