Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 11.03.1959, Blaðsíða 5

Atuagagdliutit - 11.03.1959, Blaðsíða 5
uvanga utoricartut siamtsutut kisima pissugssauniardlunga politimester Simony, nungmio, 50-inik ukioxalernigssaminut tungatitdlu- go aperssorneKardlune oxausexartox Kalåtdlit-nunanik xanga manalo. Kavdlunåt Kalåtdlit-nunånitutorKat ilåt politimester C. F. Simony martsip 12-iåne 50-inik ukioKalersugssauvoK. Simony måne agdliartorsimagame ki- massugamilo ilisarisimassarpagssua- Kardlunilo ilisaringnigterpagssuaKar- Pok. — KUlarnångilaK åma Kalåtdlit-nu- nåne pissutsit pivdlugit påsisimassa- KålusaKissutit? politimestere aperår- Put. — téssame nautsorssutigisagåine nukagpiaraunivnit 1910-p nalånit ki- ngomalo 1927-—30-mut kisalo 1945-mit månamut månisimassunga, KUlarnå- ngilaK OKartariaKartoK Kalåtdlit-nu- nåne pissutsit pisimassutdlo ilisima- ssaKarfigilårika. — Kanga nalingne måne pissutsit erKartomiartaKåtit? — taimane nalivne pissutsit månå- kut pissutsinit uterKiagfiginerungilå- ka, misigisimavungale månåkut ine- riartomerme åma suleKatausimassu- nga. Kavdlunåt-kalåtdlit ikinguti- gingnerat — nuénarissarigitdliuna Kanga inu- neK entartusavdlugo. — soruname. kiavme nukagpiarau- nine erKartorumassångilå! ilame tai- mane pissutsit erKaimavdluarpåka, sordlo Nanortalingme Påmiunilo Kav- dlunåt ilaKutarit ukuinaugatdlarmata Simonykut, Nugd'lo niuvertoKarfingu- gatdlarmat erKigsisimårnartoK, kikut tamarmik ilisarisimassaritdlutik. — taimanikut pissutsit KanoK OKau- tigissariaKarneramik? — nunaKarfit inue ingmingnut atå- ssuteKarneroKaut, taimanime inuit pivfigssaKarnerugatdlarmata. autdlai- niardlune sumilunit ardlåne kalåtdlit nåpitagssaussarput taimalo ilisariler- dlugit ikingutigi’ligagssaussardlutik, kalåtdlitdlume Kavdlunånut ikinguti- mingnut ornigukajugtarput sut ajor- nartorsiutigissatik oKaluseriartordlu- git. taimanikume Kavdlunåt pivfigssa- Karput kalåtdlit akornåninaK pinatik amale kalåtdlit inoKatigisavdlugit. ukiarme angalaordlunga Sisimior- Kukama piniartup utoncaup ornigpå- nga kavfimut inororsårdlunga „atåta- gagoK ikingutigisimagamiuk". Kanga nålagkap igdlorssuåne Kaencussisso- Karångat nunaKarfingme Kavdlunår- taussut tamarmik kalålerpagssuitdlo ilaussarput. uvdlumikut taimailiorneK a.iornarsivoK inoKarpatdlåleKingmat, inuit ingmingnut ilisarisimajungnaer- niata. politimestere KångiutortoK — imaKale politimestere kikunitdlu- nit naluneKångilaK? — ila taimåingilaK. taimaitdlunga Nordlerne sutdlisilerdlunga sulerujor- niartunga sulissartut ilåta orneriar- dlunga asuna sågkånga: „Kångiutora- vit?“ Katimaluinarniåsassunga aperå- nga inuinait sulissunerika. tåssane Nordlernut tungassut aperssutigiler- niagit akissarniardlugo, tupigusug- tuatsiångorpoK pissutsit ilisimavatdlå- Kigavkit, sunivnigdlo apereriarmanga QKalugtukavne avdlamik OKångilaK: -.ilamiuna, pingårtumik måne Nung- >ne inuit ingmingnut ilisarisimajung- naertut!" atåssuteKarfiusinaussut — Kavdlunåt kalåtdlitdlo atåssute- KarKarpatdlålernerat aj ussårutigaiuk? —- någga. OKautiginåsavara atåssu- teKarneK atåssuteKarfiusinaussutdlo avdlångorsimassut. sule Kavdlunåt ka- kitdlitdlo ingmingnut atåssuteKarput, imaKale pingårtumik igdloKarfingne, atåssuteKartut Kavdlunåjunerat kalå- liuneratdlunit issigineKamerujung- naerdlune, suleKatigit atautsimigdlu- nit soKutigissaKartut atåssuteKaKati- gigdlutik. inoKatigingnimiuna moder- neussune pissutsit taimåitut. Kanganitsanik pugtåssiniångitsut — uvdlut nutåt atutilemeråne ka- låtdlit sumik ånaissaKarsimåpat? — tamatumunga tungatitdlugo ava- ngunartumik sivitsorsaiginaranilunit itisuliorniångikåine oKåinartariaKar- poK, erKamingne pissutsinik ilisi- mangnigdluartut pigissåt Kamuna tor- KigsisimaneK pivdluarnigssamut aper- KutaussoK, kalålerpagssuit ånaisima- gåt. ardlagdlit avatangissinut tunga- titdlugo OKimaeKatigigsårineK pi- giungnaersimavåt, piumassarineKar- tut maligtariuminaitsut sarKumertua- lersimavdlutik. — isumaKarpit Kanga inuneK kalåt- dlit uterfigerusugkait? — kalåtdlit KanoK pissoKarneranik påsingnigtut taimåingitdlat. nalungi- låt Kanga pissutsit tåmartariaKartut, Kalåtdlit-nunånilo nutåme pissutsinik påsingnigsinauneK torKigsisimanig- ssardlo angunialersimavdlugit. nalu- ngilåt sujumut tamåna avnutigssa- tuaussoK, Kangalo pissutsit alianåi- sarniarneKartarnerat, pingårtumik Kavdlunåt Kalåtdlit-nunåmsimassu- tomat pigissåt, uterKiagfiginago. ka- låtdlit téuko peKatigalugit uvangåtaoK nuånårutigåra, månåkut inutigssarsiu- tinik Kagfagsainialernikut inoKati- gingne avdlatut OKimaeKatigigsårinig- ssamik ilimanauteKalersoKarsimagu- narmat, tåssa administrationime inger- dlatsinerup, kulturikut inutigssarsior- nikutdlo ineriartornerup OKimaeKati- gigsårneKarnerånik. kalåtdlit inutigssarsiormkut ing- mingnut ikiorsinaorKilerunik åmåtaoK avnutigssaKalerumårput tornigsisima- neK ingminutdlo ilisimårineK patajdi- ssuseKalersitsissoK nanisindusavdlugo. politit amerdlanerussut — politit administrationikut inger- dlatsinerat angnertuvatdlårpa? — OKarsimångilanga administratio- nikut ingerdlatsineK angnertuvatdlår- toK, tamånale inutigssarsiornerup piorsaivfigineKarneranut nalerKiut- dlugo angnertoKissoK. politinutdlo tu- ngatitdlugo åma avdlanisutdle suli- ssugssaileKineKarpoK. uvdlumikut Kavdlunåt politit arfineK-mardluput kalåtdlitdlo 16-iuvdlutik. isumaga nå- pertordlugo Kavdlunåt politit 10 ka- låtdlitdlo 30—35 atorfigssaKartipavut. — tåssa pinerdlugtarneK angnertu- siartorpatdlåKingmat? — ingassarujugssuångilaK, angner- tusiartorpordle åmame inuit amer- dliartorput. åmame politit polititut suliagssåinarnik sangmissaKångeKaut. nunaKarfingne åssigingitsune ånåussi- niartarneK isumagissarårput, akiligag- ssamingnik akilingitsortut pigissåinik aigdlertarneK isumagårput, isertitag- ssanik isumagingnigtuvugut, unerdlu- ssissuvugut il. il. kalåtdlit politit — kalåtdlit politit polititut atorfing- nik tamanik atorfeKalersinåungitdlat? — kalåtdlit politit pikorigsut politi- tut pikorigsuput. erKaimassariaKar- pordle politit atuarfiåne iliniarsima- neK sumilunit nangminerssordlune a- kissugssåussusilingmik sulinigssamut tungavigineKartångingmat. taimåitu- ngusagåine ukiut 10—12 sulinerme på- sissat tungaviussugssåuput, suliagssat ardlaligpagssuit taimatut misigissati- gut påsissaKamigssaK piumassaring- måssuk. månisaoK avdlanisutdle su- liaK nangmineK iliniarnerup ilagå angnerussumik atorfiningnigssamut a- perKutaussugssaK, nåmagigtaitdlior - neK tungavigssaKångitsumik isumå- kersimårnigssamut taimågdlåt avKU- taussugssauvdlune. pinerdlungnermik inatsisit — Kalåtdlit-nunåne pinerdlungner- mik inatsisit KanoK OKauseKarfigiu- mavigit? — isumaKarpunga pinerdlungner- mik inatsisit erKortussut. avdlauvor- dle Kalåtdlit-nunåne Kagdlikut atug- kat inatsisit tåuko pilersineKarnerata kingorna ardlalingne avdlångorsi- mangmata. sordlo uvdlumikut encar- tussat inigssaileKissunartarput, nå- magtunigdlume sulissoKéngilagut er- Kartussinerne årKigssussinerit ilua- mérsumik atortineKarnerat nåkutigi- sinauvdlugo. tamåna ajoraluaKaoK inatsisinutdlo inimigtåinermik kingu- neKarsinauvdlune. pingitsailissamik sulisitagssanut sulisitsivigssaKalerta- riaKarpugut. månåkut politit påsissu- tigssanik katerssuiput påsiniardlugo tamåko KanoK pissariaKartiginersut åmalo politit amerdlisineKamigssåt KanoK pissariaKartiginersoK. ånåussiniartarneK sugssåungilaK — Kalåtdlit-nunåne ånåussiniartar- neK KanoK oKautigiumaviuk? — nunaKarfingne åssigingitsune å- nåussiniartarneK sugssåungitdluinar- poK atortugssaileKivatdlårneK atortu- lugpatdlårnerdlo pissutigalugit, månå- kututdlo pissutsit ititdlugit iluamér- sumik avatåne ånåussiniarnigssamut atortugssaKångivigpugut. — ånåussiniartarnermik udvalger- tåK pilersinago Københavnime udval- geKarsimagunarpoK ånåussiniartar- nermut tungassunik misigssuissugssa- nik? — tåssame, oktoberime 1958 udval- geKalersimavoK kontorchef N. O. Chri- stensen sujuligtaissoralugo, udvalgiv- dlo tåussuma atautsimérKårnerane nunaKarfingne åssigingitsune ånåussi- niarnermut tungassut KanoK ajortigi- ssusiat OKalugpalårisimavara. — tamatuma kingoma udvalge tåu- na KanoK pisimava? — naluvara. agiaK atorfigssaerutoK — naggatåtigut avdlamut noriarta: nuånåtune KimagsaitdlarKeKissutit tu- såmavdlugo — månåkut tamatumuna pissutsit måne KanoK ipat? — Kanga nuånåtut Kimanartaralua- Kaut. taimane arfiningornikut kiku- nut nuånåtunut iseraluaréine ajagtui- ssoKartångilaK aggertugssaussutut ku- j aruneKartardlune. — taimaileriartoK agissasinguarå- ngavit? — tåssame agiaK nipiliorterujordlu- go nalerKutdluinartarmissoK. månå- kutdlunit agiaK atorfigssaerupoK, Ka- ngatut kikunutdlunit iserneK ajornar- singmat, inuit ingmingnut ilisarisima- jungnaernerat pissutigalugo. någgami- goK taimane! ukiut tatdlimat sule — tauvame ukiut tatdlimat Kångiug- pata? — taimanikut Kalåtdlit-nunåt Ki- måtugssauvara. Danmarkime sumik ardlånik suliagssarsiorniarpunga, „sty- relse“mutdle perusungikaluaKaunga. kajumigingivigpara måne ministere- Karfingmilunit utorKartut sianitsutut ilisimassaKamiarnerorssarissutut, Ka- låtdlit-nunåne pissutsit KanoK isima- galuarnerånik KanoK inerånigdlo OKa- lugtuarniartuinauvdlune tamatigut kisime pissugssauniartugssatut, issigi- neKarnigssaK. Fel. Simony iggavingme agissatårujortoK Simony lader violinen lyde i sit køkken — 5

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.