Atuagagdliutit - 11.03.1959, Side 9

handele tinersalårtardlugo
handelime atorfeKartuvdlune (imåi-
Pok ingerdlatineKarnerane) KuleKutaK
soKutiginartutut isumaKarfiginarsi-
nauvoK, åmame taimåipoK. tåukui-
naugunångitdlat soKutiginartutut issi-
gingnigkumåsassut, Kularnångitsumig-
dle KuleKutamut matumunga Kanigtu-
mut erKarsauteKartarsimassut åmå-
taoK måna issait uisitausinéuput.
sok taima KuleKutsersimanersoK
imaKa inuit ilåinit erKumigikujungne-
KarsinauvoK, uvangale nangmineK isu-
maga maligdlugo taima isumaliorusu-
ngilanga. agdlautigissat åssigingitsor-
pagssussarput taimåituåsavdlutigdlu-
me inuit isumaliutait éssigilersinagit.
handele tinersalårtardlugo — taima
KuleKutseravko angnermik pissutigå-
ra åssigmgissuseK Kangalile takune-
KartaraluartoK månåkut kalåleKatigit
issåinut aputerKuvdlugo. nangmineK
påsisséka nåpertordlugit måna niuver-
nerme (niuvertoruseKarfit niuverto-
Karfitdlo) akornåne pissutsit putdlå-
Kivfigilåratdlartigik. sujugdlermik ug-
pernarsautigssaKarumavdluta niuver-
toruseKarfingmik atautsimik åssersu-
tigssatut tigussaKariarta. tamatumane
Arsuk åssersutitut tigusinauvarput.
niuvertoKarfingmiussutit nalerKiussi-
niardlutit nalenriutariagdlit erKarsau-
tigissariaKarpatit . kalåleKatit iligtut
pineKarnersoK takujumavdlugo.
Arsuk inersimalernera ilångutitsiar-
dlugo perorsarfigsimavara taimåitu-
migdlo pissutsit KanoK itut ilingnit
ilisimaneruvdlugit. sujugdlermik tupi-
gusutigisinauvara arsungmiut niorKU-
tigssat tungaisigut pilersorneKamertik
taima pitsåungitsigissoK nåmagisi-
naungmåssuk. ukiut arfinigdlit Arsuk
Kimagsimavara aussåkutdlo feriamiv-
ne niorKutigssaKartitaunera misigssu-
garissarsimavdlugo. tamatumuna påsi-
simavara niorKutigssat pissariaKartut
ardlaligssuit amigautigineKartuåinar-
tut.
atissagssat tungaisigut amigauteKar-
neK angnertumik (angnertujussoK) o-
Kautigisinauvara. sok niorKutigssat
uningassutorKat pisoKåussusé pivdlu-
git pisiariumanérutut taima sivisutigi-
ssumik niuvertarfingme uningatine-
Kartarpat? taima Katsunartigissut re-
klamisut atorneKarsinausorinangit-
dlat. nalungilara tuniniagkat tuneru-
sungnartaKissut tunineKésagpatalo Ka-
noK iliorneKartariaKartoK. niorKutig-
ssat pisoKalissut tunineKésagpata so-
i'uname akikitdlissariaKartarput han-
delilo taimailiortarpoK. kisiåne isuma-
Karpunga taimailiortarnera kingusi-
nårtartoK tamatumungalo niuverto-
rutsit åssigissaitdlo pissoKataussaru-
narput (tåssame tåuko, soruname ta-
marmiungikaluit Kularnångitsumik
kinguartiterissarput). niorKutigssat u-
ningassutoreat imaKa avdlat pisiariu-
maneKamerussut inigssånik ingiaisi-
massuginartarput tamånalo imaKa pi-
ssutauvdlune niorKutigssanik amer-
dlanerussunik tikitoKarsinaussångi-
laK. nalungilara niorKutigssat amer-
dlanerussut pineKåsagpata åmåtaoK
tåuko inigssaKartitariaKartut, kisiéni-
le inuit åssigingmik pineKåsagpata sok
inigssånik taimåitunik sanassoKarKår-
simångila? tåssampoK niuvertoKar-
fingmiut pigissaisalo Kagdlikut isuma-
gineKarnermingne naligigsitåungipat-
dlårnerat. OKartOKarsinauvoK niuver-
neK taima isumagingnisagune akig-
ssaiautigssai åma umiartomermisang-
mata. uvanga tamatumunga isumaga
unauvoK: niorKutigssat inigssait (Kuit)
angnerussut (tåssa niuvertoruseKar-
fingne angnerne) sananeKartariaKar-
put, taimailivdlune niorKutigssat a-
merdlanerussut uteKåtårussårnane a-
tautsikut paj ugutigineKartåsangmata
åmåtaordlo taimailivdlune umiartor-
nermut pivfigssaK atugaK mingneru-
lisagaluarpoK (tamatumalo tunuani-
poK umiartortut nåmagigtaitdliuler-
nigssåt) Kalåtdlit-nunavtinime inussu-
tigssarsiorneK nålagauvfiup ingerdlå-
sså angigaluaKaoK ...
OKarérpunga atissagssat tungaisigut
amigauteKarneK angnertunerardlugo
(tåssa niuvertoruseKarfingne éssigi-
ssåinilo). tamatumunga ugpernarsau-
tigssaKarumavdluta aussaK feriardlu-
nga misigissara oKautigmarsinauvara.
aussaK feriame atissagssarsiniardlu-
ng niuvertarfik iserfigåra. iserama pi-
siagssåka Kineraluaravkit, taimak. ta-
kungitsuinarsoralugit pisiniartitsissut
aperåka pisiniagkåka piginerait, kisiå-
nile sunauvfa tamaisa pigingilait. pi-
sinanga anmaleraluarama uvngiautit
savigsait ajornersioriardlugit (pitsau-
nigssaKånginama) aninarpunga. nå,
tauva PåmiuliartariaKarpunga pisiag-
ssåka pisiariniardlugit. taimailiusagu-
ma assigivdluinarpå arsungmiut ta-
marmik amigautimingnik Påmiunut
pisiniariartorunik. niorKutigssat Ar-
sungmut tikitartut ikingårångamik
(tåssa niuvertarfingme niorKutigssat
åssigissaitdlo) imaKalunit pramme usi-
ngiaut uvertineK ajorpåt. piåralunga
ingassagtajårissarpunga tamatumuna
pissutsit åssiglngissusiat ajornångine-
russumik takuneKarKuvdlugo åmalo
niuvernerup iumagingnigtutitai tama-
tumuna tinersalårumavdlugit. — ta-
måna ajornarpat niuvertoruseKarfing-
miut privatimik ingerdlåniagaKartut
handelimut unangmigdlernertik eKia-
suitdlutik Kasusuitdlutigdlo ingerdlå-
tariaKarpåt, inerterKutåunginamilo i-
nåssutiginaKaoK.
nerissagssat pingårtumik grøntsagit
åssiliaussångordlugit navsuiagkat, ta-
måko åssiliaussat sok nagsiuneKartar-
pat nerissagssartaitdlo nagiuneKåsana.
tik (ilåtigume peKalårtarpoK) ...
— tusarérparput niorKutigssat amer-
dlanerussut pineKåsagpata inigssaKar-
titariaKartut. inigssat tamåko sanane-
Kåsagpata nalungilara sujugdlermik
aningaussat atugagssat akuerssissuti-
gineKarKårtariaKartut, tamånalo ajor-
naitsuinåungilaK. taimåitumik taima
ajornångitsutut isumaKarama isuma-
Kångilanga månåkordluinaK sanaor-
tornekåsassoK. soruname tamåko ta-
marmik sujumut isumaliutigencårta-
riaKartarput tåssuna ajunginerussoK
angujumavdlugo; uvangalo oKautsIka
uterdlåka: inuit åssigingmik pineKå-
sagpata niuvertoKarfit niuvertoruse-
Karfitdlo akornåne pissutsit åssiging-
nerussumik årKigssussivigissariaKar-
ukiune kingugdlerne nunaKarfing-
nik takujuminarsaineK ingerdlåneKa-
IerpoK kommunep akiligénik. taimalo
ingerdlatsilerneK nunaKarfingme ig-
dlut erKaisa takujuminartunigssånik
pissuteKarnerugunarpoK. uvangale i-
sumaKarpunga inuit inunerånutaoK
iluaKutausinaussumik erKarsautigine-
KartarianartoK.
tamåna igdlut erKåinik salissarneK
ajungeKaoK Kujanardlunilo, tamatu-
muname igdlup erKå takujuminarsi-
ssarmat nalinginarnigdlo sulivfigisav-
dlugo agtoruminarsissardlune. inuit-
dlume (tåssa imåipoK: igdlup inue)
ilisimatineKaréraluarput igdlumik er-
Kåta takujuminartunigsså pivdlugo
maleruagagssaKartitauvdlutik, igitat-
dlo atautsimut erKarneKarnigssånut
erKaivigssaKartitauvdlutik. soruname
taimailiorneK akerdlilerneKarane isu-
maKatigineKarpoK ilatsaisorneKardlu-
nilo.
sujulinut OKauserissavnut OKautsit
amerdlanerussut atortariaKaraluartut
Kimåinardlugit pissariaKarnerusori-
ssara tikinardlara.
agdlagkama sujorna tungåne oKaut-
sima ilait imåiput: „inuit inunerénu-
taoK iluaKutausinaussumik erKarsau-
tigineKartariaKarpoK".
takuvdlugit takujuminaratigdlo nu-
åningitdlat, erKarsautigalugitdlo ajo-
Kuséruj ugssuarsinaussutut, takordlor-
tagåka måkuput: marraminikujuit å-
ssigissaitdlo — pingårtumik puiaussat
aserKukue, igdlut erKåinut, pingårtu-
migdlo avKusernup ernånut avKusini-
narmutdlunit igineKartarsimanerat,
måssa igdlut emåine erKaiveKaraluar-
toK. takuneK ajornångitdluinarput
puiaussakut åssigissaisalo sumut ta-
maunga igineKartarsimanerat. imaKa-
me tamåko isumaKarfigineKarnerput
mingoKaratigdlo mingugsautausinéu-
nginamik susa sumut tamaunga igi-
kaluaråine. taima isumaliorsinaussa-
riaKångilaic.
erKarsautigeriartigo: mianerssuait-
dliornermit pingikaluaråiniltinit ajo-
Kutigssarsivfiusinåuput. imale OKarér-
dlanga: sumik ajoKusisinåussusinik
erKarsauteKångitdluinardluta sumig-
dlunit sumut tamaunga igitsisinau-
ssarpugut, sordlo sujuline taerigkav-
nik. sunauvfale ajoKusérérsut aitsåt
påsisinaussavtinik.
mérKat nuånarissarpåt avKusinerne
igdlutdlunit erKåine pinguarneK. er-
Karsautigisanagulo mianerssuaitdlior-
nermikut ajoKutigssarsinigssartik.
imaKa mérKat sume tamåne pingu-
arnermikut mianerssuaitdliornermig-
dlo pissuteKardlutik kilerujugssuarsi-
put, tamatumanilo kalåtdlit suleKa-
taunigssarput piumassarineKarpoK,
agssavume OKarputdlo amerdlanerti-
gut suliagssanik taimåitunik utarKi-
narpatdlåKaut. kalåliussugut taima u-
paruarneKarångavta oKartarpugut tai-
måingitsoK, kisiénile taimåipoK. tamé-
nauvoK kalåliussugut amerdlanertigut
erKarsautigalugo issiginiartagagssar-
put påsingningnane asule akerdlilineK
inuiait akornåne ilagtorutauginartar-
POK.
— taima påsissaKarsimanera najor-
Kutaralugo niuvernerup ingerdlåssine-
ra ilåtigut avdlanit angnerussumik
issiginiarneKalisagunarpoK. Kulari-
ngitdluinarpara ama niuvertoruseKar-
fingne avdlane pissutsit niuvernerup
tungånérsut ardlaligtigut sule kingu-
arsimaKingmata. taimåinerinut han-
dele kiserdluinarme pissungilaK åmalo
nunavtine igdloKarfit inigssititernere
pissussarput. handelip sulinera ataut-
simut issigalugo ajorinarniarsinåungi-
larput, sutdlo pitsaoKutigigai uvagut
nangmineK påsiniarsinaugavtigik so-
KutåungilaK mauna tåingikaluaruvkit.
sumilunit pissutsit akornåne ingmi-
kortut iluarsissariaKartut imaKalo ilå-
tigut soKutauvatdlångikaluit tåkutå-
såput Karssuplnaranilo ineriartorner-
mut ingerdlaKataugåine tamåko taku-
neK ajornånginerussåsåput.
seminarieelev Adolf J. Rasmussen.
nåuput agdlåt atuamermingnut ki-
nguarsautaussumik. angajorKåming-
nutdlunit ikiutilårnigssamut akornusi-
ssumik. imaKalunit sivisumik nåpar-
simavingme igdlumilunit uningasinå-
ngordlutik. måssa mérKatut Kimarug-
torfingmingne.
sumut tamaunga encagkat puiaussat
aserKukue åssigissaisalo aserKue ivig-
kanik avdlakujungnigdlunit matune-
Kalåginarsinaussarput. taimåitutdlo
mianerssoraluaråiniltinit takuneK a-
jornartaramik nigortemiagagssåusa-
natik. tutinerdlungnikut ordlugåine
aserKukunigdlo erKuigåine kilerujug-
ssuarfigssauvdlutik, agdlåt sivisumik
uningåssutausinaussumik. taimailiv-
dlunilo anånap atåtavdlunit Kitorna-
minut ikiusinaunera pigssarsiuisinau-
neralo akomusigaorujugssuarsinauv-
dlune.
mingnerussutigut angnerussutigut-
dlunit akomuteKalernigssaK erKarsau-
tigissariaKaipoK. puiaussat åssigissai-
salo aserKuisa sumut tamaunga erKa-
gaunerénik pissuteKartumik ajoKuser-
toKarsinaungmat, inup perKigdlune
sulinigssånut akornusissumik.
kussanaitsornerujugssusinauvoK: i-
lånime kamit atungait alerujugssuar-
sinåuput aserKukunik sianiginago
tungmainikut. atungagssatdlo akisule-
Kissut; mianerssukåinilo sivisuneru-
ssumik piusinaunerinut sivikitdlisau-
tausinauvdlutik. manalo ajornakusule-
Kissunut kussanaitsorutausihauvdlu-
tik.
Kingmit Kimarugtorångamik sume
tamåne pangaleKåtårsinaussarput su-
na tutiungnagartik tamåt tungmarsi-
naussardlugo. puiaussat aserKue åssi-
gissaitdlo namagtordlugit tungmarsi-
naussarpait agdlåt alumikut kileru-
j ugssuarsinaussardlutik, atorfigssane-
rugtornermingne atorsinauj ungnaer-
dlutik, sanigoriartutigisinaussardlu-
gitdlo. angnerussumigdlo inungming-
nut iluaKutauniarugtulerfingmingne
kussanaitsorutauvdlutik.
Avangnåne igdlut erKåine avKUsi-
nermilo takugssaujuartut Kingmit a-
nångue igdlut erKaisa takujuminartu-
nigssåinut takujuminaitdlisautauga-
luartut, imaKalo nåpautinik pilersit-
sisinaugaluartut (kisiånime måna ti-
kitdlugo taimåitussusinik OKartoKar-
neK ajorpoK) — uvanga avangnåmiu-
gama tamåko Kingmit anångue issi-
galugit nuånarlnarpåka, puiaussat a-
serKuinit, igalåminikunit, marramini-
kunit åssigissåinitdlo igineKarsima-
ssunit issigiuminamerungmata.
J. Thorin,
Sana, Godthåb.
Kalåtdlit-nunåta urania
Risøp reaktorinut? -
ujaragsiortut Kalåtdlit-nunåliartugssat tamarmik geigertælleri-
nik nagsatanåsaput
tusarparput ungasingitsukut Kalåt-
dlit-nunåta urania KanoK pineKåsa-
nersoK aulajangerneKésassoK. atomip
nukinga pivdlugo kommissionip, or-
ssugiagsioKatigit „Øresund“ip Kalåt-
dlit-nunånilo ujaragsiortut nalunae-
rutigssartik inårsarpåt, tåssanilo aki-
neKarsimåsagunardlune atomip nuki-
nga atordlugo misilissarfiup Risøp
DR-reaktoré mardluk Kalåtdlit-nunå-
ta uranianit ingerdlatineKåsanersut.
nalunaerume Kularnångitsumik på-
sisimassaKardluartut nautsorssuinerat
hraligdlugo nalunaerutigineKåsagu-
narpoK KaKUgo ingminut akilersinau-
ssumik Kuånerssuarne, Narssame, u-
ranimik piaissoKarsinaulisanersoK. ili—
rnagineKarpoK augtitagssaKartoK 5
miil. tons migssiliordlugo angissusi-
lingmik uranimik akulingmik. ilima-
gissaK taima angnikitsigititdlugo su-
livfiliorngssaK 50—100 miil. kr.-nik
akilingmik ingassagineKarpoK. ilima-
gineKarpoK inuiaKatigit tamalåt ura-
hirnik atuinerat ukiut ardlaKéngitsut
kångiugpata KanoK angitigilersimåsa-
ssok uran pigssarsiarineKarsinaussoK
tamåkerdlune atorfigssaKartineKali-
savdlune. taimailerpat Kujatåne aug-
titagssarsiorfeKalernigssaK imaKa pi-
lersinåusaoK.
Narssap erKåne uraneKarfingmik —
Kalåtdlit-nunåne avdlamilunit — ang-
nerussunik navssårtoKåsagaluarpat
ingminut akilersinaunerussumik ura-
nimik tunissagssiorsinaunigssaK suka-
nerussumik pilersitagssaujumårpoK.
uraneKarfingnik nutånik navssårto-
KarsinaunersoK soruname OKautige-
rérneK ajornaKaoK sutdie tamaisa i-
kiorsiutdlugit uraneKarfingnik ujar-
dlertoKartoK Arktisk Institutimit na-
lunaerume taineKarpoK. tåuna malig-
dlugo ujaragsiordlutik Kalåtdlit-nu-
nånut autdlartugssat tamarmik gei-
gertællerinik — uranimik ujardler-
nerme atortunik — nagsartineKéså-
put.
uranimik Kalåtdlit-nunåne angner-
tumik piaissoKardlune niorKutigssior-
toKalisångikaluarpat piårtumik ilima-
narpoK Risø 1960-ime pingajugssånik
angnerpåmigdlo Pluto-reaktorimik
taineKartartumik reaktorertårpat i-
ngerdlatigssamik akisoKissumik
„nangmineK nunagissame" niorKutig-
ssiorniarnigssaK autdlarnemiarneKå-
sassoK Kalåtdlit-nunåta uraniata ilua-
Kutiginiarneratigut.
—ps.
nunaKarfiup takujuminartu-
nigssånut pingåruteKarsorissat
9