Atuagagdliutit - 07.04.1960, Qupperneq 5

anguniagaussunik OKatdlivjiup nalåne:
uit KanoK pinigssåt
aulajangerniagauvoK
Kangilinguit KanoK pineKarumår-
nigssåt Kåumatine kingugdlerne radi-
o avisikut, uvdlune kingugdlerne tai-
ssariaKarnerussutigut Atuagagdliuti-
tigutdlo erKartorneKartåinarpoK.
tamatumunga pissutaussut tåssa a-
ningaussat atugagssat ikilisitaunerå-
nik tusagkat. danskit avisisa agdlåt
nalunaerutigissarsimavåt Kangilingu-
it såkutoKarfiujungnåisassut.
Atuagagdliutit igdlersomeKamig-
ssamut tungassutigut ministeriaKarfik
kinuvigisimavå tamatumunga tunga-
ssut tamaisa nalunaerutigerKuvdlugit,
nainisteriamitdlo akissutisisimavugut
akissume igdlersorneKarnigssamut tu-
ngassutigut ministerip Poul Hansenip
folketingime martsip åipåne ukioK
naåna OKauserissai tikuarneKardlutik.
ukioK atauseK aulajangivfigssatut
pivfigssaKarfigitiniarneKarpoK
igdlersorneKarnigssamut tungassu-
tigut ministere taimanikut ilåtigut i-
nia oKai-poK: — ugpernarsarneKarsi-
nauvoK såkutut imarsiortut aningau-
ssat atugagssaisut sujunersutane Ka-
låtdlit -nunåne måna tikitdlugo ator-
tagkanit ikingnerussut atortugsså-
ngortineKarsimassut. tamåna ani-
ngaussat atortineKartugssat tungavi-
galugit såkutut pissortaisa nåmagsini-
agagssamigtut nautsorssussatik nå-
pertordlugit aulajangersimavåt. Ka-
låtdlit-nunåliartautip „Hans Hedtoft"
-ip umiunerata kingorna navialitsai-
linigssamik sujunersutaussut pissuti-
galugit atugagssat Kalåtdlit-nunånut
atugagssat ilimagissamit amerdlane-
rulersimåput, mingnerungitsumik å-
nåussiniartarnermut atugagssat.
kalåtdlit inusugtut Kangilinguane sivisunerussumik iliniarsi-
naunigssanik ernarsautit — Kangilinguit pivdlugit aulajanger-
sagkat måna atortussut avdlångortineKartariaKarpat? — nålag-
kersuinermut tungassut pissutigalugit matuma kingorna Ka-
ngilinguit atatmartariaKarnerat
danskitdie Kalåtdlit-nunåne ig-
dlersorneKarnigssåkut ingerdlatsi-
nerat ukiume atautsime månatut
angnertutigissumik ingerdlåneKåi-
narsinauvoK, pivfigssardlo tåuna i-
ngerdlatitdlugo matuma kingorna
KanoK årKigssussissariaKarnivtinut
aulajanginiartariaKarpugut, ig-
dlersorneKarnigssamut tungassuti-
gut ministe Poul Hansen naggatå-
gut OKarpoK.
atorfigssaKartitaugaluit iluamik
atorneKångitsut
tåssa KanoK pissoKamigssånut er-
KarsarfigssaKarpoK. aulaj anginiarnig-
ssaK nålagkersuinikut anguniagaussu-
nik udvalgip suliånut peKatigititdlugo
ingerdlåneKarsinauvoK. aula j angini-
arnigssaK KanoK itumigdlunit iliorni-
kut udvalgip OKatdlineranut ilautita-
riaKarunarpoK, Kangilinguime ilua-
Kutausimagunångingmata angnikitsu-
inarmigdlunit iluaKutigineKarsimav-
dlutik kalåtdlit ukiunut nutånut atu-
gagssåinut suniuteKardluarsinaussu-
nik.
pivfigssamik erKuendgsårneK, ilmiarfit,
navigation, danskit OKause
Kalåtdlit-nunåne pissariaKartine-
Karnerussut ilåinut Kangilinguit ator-
figssaKartitausinaunerat Kimerdluatå-
låriartigo.
tamanit naluneKångilaK kalåtdlit i-
nusugtorpagssuit — påsissutigssaKar-
karpatdlårneK erKarsautigigåine tu-
Pingnångikaluamik — inuiaKatigit
moderniussut piumassurigajungner-
ssarissaisa ilåinik sianigissaKaratigdlo
PåsisimassaKarneK ajormata ukussu-
nik: erKorKigsårtumik periauseKar-
nermik suleriauseKarnermigdlo, piv-
figssamik erKuivdluarnermik Kasusu-
isårdlunilo ingerdlåtarissanik inger-
dlatsinarsinaunermik!
igdlersorneKarnigssamut tungassut
kanordlunit isumaKarfigigaluaråine i-
sumaKatiglssutigineKarsinaugunar-
Pok inusugtorpagssuit såkutujuner-
raik nalåne aitsåt Kulåne faineKartu-
nik ilikagaKartartut, danskime inu-
sugtortaisa ilarpagssue taima pissar-
Put.
Kangilinguit kalåtdlit inusugtut ta-
matumunåkut iliniartisinåungilai?
uvdlumikut Kalåtdlit-nunåne ilini-
arfigssaileKissuneKartut amerdlasoru-
.iugssuput. inusugtoKarpoK mekaniki-
mut, bililerinermut, nalunaerasuar-
tauserinermut, agssagssornermut, ag-
dlagfingme sulinigssamut il. il. ilinia-
rusugkaluanik.
ilisimassavut maligdlugit Kangili-
nguit bilinut avdlanutdlo iluarsaissar-
feKarput, nalunaerasuartauteKardlu-
tik sånaveKardlutigdlo. bileKålugpoK,
PujortuléraKardlune il.il. åmåtaoK nå-
ParsimaveKarpoK imaKa angutinik
nåparsimassunut pårssissulingmik av-
dlatigutdlo sulissulingmik.
taineKartunik avdlanigdlume Ka-
ngilinguit kalåtdlinut iliniartitsiviusi-
néungitdlat?
danskit inusuit inoKatiginerat
Kangilinguit angatdlateKarérput su-
lilo tikitugssaKardlutik pårineKartari-
aKartunik angatdlåneKartugssanigdlo.
ingminut aperingitsorneK ajornaKaoK
kalåtdlit inusugtut Nungme angatdla-
tinut nålagångorniat atuarfiåne aut-
dlarterKåme inigssaKångineK pissuti-
galugo atuarsinåungitsut imaKalo a-
ngatdlatinut nålagångorniartunut a-
tuarfeKalerpat åma inigssaKånginer-
tik pissutigalugo atuarsinåungitsut
Kalåtdlit-nunåne såkutut angatdlatåi-
nlnermingne iluaKutigssarsissåsångi-
nersut.
naluneKångilardlo Kalåtdlit-nunåne
danskit oKausisa ilikarnigssåt pissari-
aKar'tineKaKissoK. OKartoKartarpoK
kalåtdlit inusugtut Danmarkimut pi-
ssut „pingitsailissauvdlutik" danskisut
OKalugtitat danskit OKausisa Kalåt-
dlit-nunåne atuarfingne iliniarnerinit
sukanerujugssuarmik ilikartarait. ili—
simaneKarpordlo kalåtdlit inusugtut
ukioK atauseK Danmarkimititagssatut
avalagtineKartaligssamårtut danskit
oKausinik ilikardluarsinaunigssåt pi-
ssutigalugutaoK.
Kangilinguane danskitdlo sorssutåi-
ne kalåtdlit itåsagaluarunik danskit
OKausinut iliniarfigssarsivdluåsagalu-
arput, danskitdlo inusugtoKatiming-
nik ilaKarnermikut danskit erKarsar-
tausiat påsinerusinaugaluardlugo.
Kangilinguit tamatumunåkutaoK
kalåtdlit inusugtunut tuniussagssaKå-
ngila?
måna åi KigssussineK
OKartoKarsinauvoK, ila, Kangilingu-
ane kalåleKarérpoK. tamåna ilumor-
poK; 1954-imitdle måna tikitdlugo år-
KigssussineK maligdlugo kalåtdlit i-
kigtuaråinånguit — ukiumut sisamat
— Kangilinguanitardlutik, tåssanltar-
neratdlo — ukiup agfå — sivikipat-
dlårujugssuardlune.
KangilinguanutaoK iluaKutåusa-
galuarpoK
kalåtdlit pissariaKartitait Kulåne
erKartorneKartut erKarsautigigåine
årKigssussineK måna tikitdlugo atu-
gaussoK nutåmik taorsertariaKåsaoK,
kalåtdlit amerdlanerussut — månar-
nit sivisunerussumik — Kangilingua-
ne iliniarfiusinaussunititariaKardlu-
tik.
taima emarsautigineKartunut Ka-
ngilinguit Kanorme oKarumåsåpat?
soruname naluvarput. Kangilinguit,
igdlersorneKarnigssamut tungassuti-
gut ministere såkututdlunit imarsior-
tut pissortaKarfiat aperisimångilarput.
taimailiortariaKarsorigavtigule pissu-
tivtinut ilauvoK Kangilinguane inger-
dlatarineKartut ilait kalåtdlit såkutu-
ngortarnerisigut nåmagsineKarsinau-
sorigavtigik.
Kangilinguit inukigissorput tåssa
såkutugssatut imarsiortugssatut pig-
ssarsiarineKartartut ikigpatdlåKing-
mata. tamåna pivdlugo Kangilinguit
sujunersutigineKartunut Kujarussi-
ngitsornaviångitdlat.
nålagkersuincK inuiaKatigiu-
ssuerdlo pissutigalugit
tamatumungalo ilångutdlugo nålag-
kersuinermut inuiåussutsimutdlo tu-
ngassut pissutigalugit kigsautiginå-
saoK kalåtdlit inusugtut amerdlane-
russut såkutungortalernigssåt. kalåt-
dlit inusugtut pissugssautitaussaria-
Kångitdlat Danmarkip ilåne najuga-
Karnertik pivdlugo månamit angne-
russumik såkutoKarfingne iliniarfiu-
sinaussunltallnaratik åmåtaoK sivisu-
mik såkutujussamerme atorfeKarfit
inuneK nåvdlugo atorfigineKarsinau-
ssut atorfeKarfigisinaulemigssåinut?
— såkutoKarnermut tungassutigut i-
ngerdlatsineK inunerdlo nuånarissari-
guniko. ardlaligpagssuartigut angu-
ssaKarfiusångila kalåtdlit inusugtut
påsilersinaugaluarpåssuk danskit inu-
iait ingerdlatsineråne ingerdlatarine-
Kartup ilå åma nangmingneK pissug-
ssauvfigalugo, agdlåme nålagauvfiup
(Kup. 19-me nangisaoK).
Danmarkime måkanna
niorKutigineKarnerpaussoK
S