Atuagagdliutit - 13.09.1962, Blaðsíða 6

Bjørn Reese fupigusugdluinarpoK ka-
låfdlit Kingmif anuinut. norskit King-
minut anue sujorna'tungimikut nåne-
ruieKarpuf Kingmif sujugdlivinik na-
^nlsimassunik, kalåtdlitdle anue sana-
neKarsimavdlufik Kingmif sujugdllve
akornuteKångitsumik aulasinångordlu-
gif. Reesep Kularingitdlufnarpå kalåt-
dlif anue pifsauneroKissuf OKarpordlo
famåna pivdlugo erKartuivfigigssa-
mårdlugif norskit KingmileKafigft su-
juligtaissue. kamé tåssa arnamit tunu-
miumif funfssufisiai, sermerssuåkorner-
minigoK isigaersinialeKingmat sitdli-
masiussai.
mardluk imarisfnaussait kisisa, Nung-
mut pigamik sujugdliutdlugo ilugdler-
siniai’Kårdlutik, avdlamik atissagssa-
Kångfnamik. aterternermingne sapå-
tip akunera migssiliordlugo avKutåne
någdliuperårnarnerpåK Kivdlertussar-
miufnarnik issaKarsimåput, nunalo a-
ngusimavdlugo Kivdlertussat mardlui-
nait amiåkoralugit. nuna tikikamiko
Ameragdlip Kinguane Ameragdla, Ka-
nga Nansenip tupeKarfikua, kigutaer-
narpagssuit sujumordlugit Kaernig-
ssartik sianiginardlugo kigutaernar-
torssuårsimåput. kuane eKalugpag-
ssuit sujumoramikik kimiligtugarisi-
mavait sisamanigdlo aidgssersimav-
dlutik.
Kuiagalugo erKartorpåt Umivingmit
Kutdlarti'savdlutik autdlaleramik
Angmagssalingme umiarssuårKap nå-
lagåta Niels Underbjergip aperKutå
kingugdleK, Kivdlertussanut angmåu-
mik nagsataKarnersut. sunauvfale
angmåumik puigorsimåput, måssa av-
Kutåne Kivdlertussarmiuinarnik neri-
ssaKartugssauvdlutik. Niels Under-
bjergip angmåune tuniusimavå. a-
ngerdlamutdlo uterunik téuna kulti-
tertisinardlugo inuanut norskit nag-
siutigssamårpåt.
primusituartik katåpåt
sermerssuåkut avKutåne silagigsior-
simdngitdlat. katitdlugit uvdlut arfi-
nex mardluk sapernguvfigisimavait,
sivisunerpåmik uvdlut pingasut tapit-
dlugit. avKutåne pujortarsimavoK, a-
pivdlune persertardlunilo. majuarner-
mingne unukut ing er diassar simåput,
kerinera iluagtiniartardlugo, taimaili-
ssukut Ki'ipartoK tamåna ovKutigisav-
dlugo isumangnåinerungmat. Kupar-
ssuit ardllgpait, nagsatamik ilait d-
naissarsimavdlugit åma radiukut aut-
dlakåtitsissutertik ajutulernigssa-
mingnut sitdlimatertik. kugssartiler-
nermingne primusituartik Kuparssu-
armut tårtuinarmut ndkartårtisima-
våt.
sermip Kiterssua angugamiko ma-
nigsuinarssuaK tikisimavåt, kigdli-
ngussåKarneranik malungnartoKå-
Bjørn Reese var megef imponeref
over de grønlandske hundeseler,
hvoraf han her viser en frem. Mens de
norske hundeslæder er forsynef med
små puder anbragt således, at de
frykker ind mod def øversfe af hun-
denes forben, er den grønlandske
hundesele konstrueret således, at
hundene fuldstændig har forbenene
fri. Der er ikke tvivl om, at de grøn-
landske hundeseler er de bedste, er-
klærede Bjørn Reese. Nu må vi hjem
og diskutere problemef med „de sto-
re herrer" i Norsk Trekkhundklubb.
De flotte kamikker er en foræring fra
en kvinde på østkysfen, der frygtede,
at han skulle komme fil af fryse om
fødderne under den lange fur over
indlandsisen.
ngitsoK, sermeK Kilagdlo nalingmåu-
tuinait, seKinersiorniarneK, ajornaku-
soKalune. taimåitorme ornigartik i-
mångivigdlugo angusimavåt.
isse seKinerdlo såkortoK
issip någdliuperårnartuanik angisu-
mik nalautaKarsimångitdlat. issisior-
nerpaugamik 25-nik issigtoK nåmag-
torsimavdlugo. Kerussorsimångitdlat-
dle, avKutåta sivisunersså sinigfik
porssuarne tugtup amine sinigtarsi-
mavdlutik tuperme.
avKutå Kiterpåramiko ingerdlaler-
torsimåput akunerit arfineK pingasut
ingerdlagångamik avguaKatigigsitdlu-
go 40 km nikitarsimavdlutik. Katsig-
sorssuékoramik 3000 meterisut imap
Kånit KatsissuseKartume silåinaup o-
Kinera malugisimasimavåt, sungiusar-
dluarsimångikåine KasunåsagaluaKi-
ssok unerdlugo. tagpavunarKuner-
mingnile angnermik någdliutigisima-
våt seKinerssuaK såkortoKissoK, ameK
uparagdlugo erugdlulersitsissoK.
isungan sermip KerKane
• angalanerat kiserdliornarsimaKaoK,
umassorsiagssaKarane. taimåitorme
sermip Kitinarssuane isungaK kiser-
måK sujumorsimavåt, åmutdlo sinå
patdligkamiko sårfårssuit ingerdlåt
takusimavdlugit. avdlamigdle uma-
ssujungnartumik måne. kiserdlioralu-
ardlutik avåmut atåssutaerusimångit-
dlat angatdlåtagkamik radiolissarsi-
magamik. tåuna iluaKutigalugo nuna-
me avdlamiut radiukut autdlakåtitait
nålaortarsimavait, tusarsimavdlugulo
rusit inungnik mardlungnik nunar-
ssup avatånut autdlartitsinerat.
aterternermik någdliuperårnarnera
erKartorpåt, imåinausimångitsordlo
påsinarpoK OKarmata: Norgime KåKaK
Jotunheimen sermerssuarmut nalerKi-
utdlugo sordlo pinguaK. norskeK tai-
matut OKåsagune misigissaK oKitsui-
nausimångeKaoK.
kingornagoK
itivitoKatdlariaunane
— KuparssuaK tikikavtigo av-
dlåungilak Kdumatip nunartå, m-
ngussuartigut agdlisitaK dssilissane
takussartagarput, OKalugtuarput. i-
ngigssuit napatarålugtut imailiiiti-
narput, ildne 30 meter sivnerdlugu-
lunit portutigissardlutik. akorndne
iterssaumanerssuit angnertoKissu-
nik tasemertarsimdput, udve siku-
arsimassunik avKutigssdungitsu-
nigdle. tamako akorndne Kupar-
ssuit dmut tdrtuinait amildrndinar-
put. taimdikaluartordle aldngorta-
ne sarKartanilo ualipautit avdld-
ngorarnere kussanatcaut oualugtu-
agssaunatigdlunit. aterternivtine
ajornartorsioKaugut. avunarssuau
uiarterissardluta ilanilo sivisumik
ingerdlarKåraluardluta utertardlu-
ta, sujumukaussdrpugut, uvdlor-
mut 200 meterinit 500 meterit ti-
kinardlugit nikitardluta. ingigssuit
kårfisigut ingerdlassarpugut avdla-
mik avKutigssaKangingmat, talivut
sidrdlugit najiimagterdluta napani-
arssaraluta. ilumutdlime kapinar-
tulingnik aloKussuaKangikuvta ta-
massa sumileraluarnerpugut. ta-
mdko Kångerérdlugit avdlamik o-
KausigssaKdngilagut:
— kingornagoK sermerssuåkut i-
tivitOKatdlariaunane!
sermip sinå patdligdlugulo Staib
Kuparssuarmut nåkarsimagaluarpoK
pitutamutdle éiparminut atagatdlar-
dlune KaKerKarsimavdlune.
nuna alingnaKissoK
— mdna tikikavta sordlo någdliu-
perårsimanerput avunga, avunga pi-
ssok, nunarssuaK sermerssuardlo a-
lingnaKissoK avKutigissarput kingor-
namut erKaissagssarilerdlutigik,
mingnerungitsumigdlo kalåtdlinit i-
nugsiarnersårfigineKarnerput tugpat-
dliutigeKissarput. Kalåtdlit-nunar-
ssuat alianaitsorssuginångilaK amale
inue naligssaKdngitdlat. Kalåtdlit-nu-
ndta sut avdlat tamaisa Kulangersi-
mavai, norskit OKarput, issikuisigut
nalunaratik Kamuna misigissartik ku-
ssagsarnago anikåt. il
'
s *. ■' ''~'4 .
NanoK NungmTkame nujorKagsimår-
tufnauvoK, inugpagssuit avdlagisima-
gamigit. tåssa sanassup Wilckip ig-
dluata silatåne pifugsimassoK Bjørn
Reesep aKagsukå.
v-w /
NanoK var noget tilbageholden i
Godthåb. Den var bange for de man-
ge mennesker, især de voksne. Her
trøster Bjørn Reese den, mens den lå
lænket uden for tømrermester Wil-
ckes hus.
ngune Katångutinilo angutit ilagalugit
eKalungniåsagamingoK.
Reesip tugdlusimårutigeKå kame-
Kardlune tikiukame, arnamit angmag-
ssalingmiumit tunissutisiaminik.
filme tusåmaneKautigssarput
norskit inusugtut nunarKåssuarmig-
tut Nansenitut umiardlusiordlutik
Nungmut apuniarsimagaluarput, av-
dlatutdle ajornartumik taimailiorsi-
nausimanatik nagsatatik tamaisa, tu-
pitik Kamutitik sisorautitigdlo ser-
merssuarmut KimåtariaKarsimagami-
kik.
Reesip dssilissugamime ingerdlaor-
nerssuartik Kalipautilingmik filmilia-
risimavå katitdlugo 4000 meterisut ta-
kitigissumik. filme tduna Kanigtiikut
silarssup ilaine tamane takutinenar-
tugssauvoK.
norskit inugsiarneKissut ingming-
nutdlo angisutingitdluartut sapitsuli-
ornermikut imågdlåt åma nunavta si-
larssuarmioKativtinit tusåmaneKarne-
ra agdlisikatdlåsagujåt.
inusugtut tåuko nasaerfigåvut sa-
pitsuliornerånilo pivdluarKuvdlugit.
Julut
‘ ^ , :S
• • ‘ v’ 1«^'
sermerssuåkut avKutå imainåungilaK
kigdlingussåKångingmat sujunerfik
påsiuminaeKingmat. — taimaingmat
Bjørn Staibip seKinersiune ingmfkut
atorfulersimavå sujunerfigsiumik —
tåunalo iluaKutigalugo Nansenip tu-
peKarfia AmeragdlamTtoK imångivig-
dlugo anguvåt.
Det var besværligt af finde vej over
indlandsisen, hvor der ikke engang
er en horisont af pejle efter. Bjørn
Staibs sekstant var derfor forsynet
med lebelle, og i forbindelse med
formler og tabeller kunne han regne
retningen ud — endda så nøjagtigt,
at de ramte lige ned på def sted, hvor
Nansen havde haft sin teltplads.
jjj«' ....
^ .< ’’
W'' ' ,****'
sermerssuåkut perdlasinatik itivinerå-
nik nalunaerut tutsiuniariarmaf Norgi-
mut, pivdluarKussutif tikiussufilerpuf.
telegramit sujugdlit ilait tåssa uko
pingasut, norskit Kingmigdlit peKati-
gigfiånit, sisorarfartut peKatigigfiånit
norskitdlo fssigfunik misigssuivfiånif.
norskit nunavtinik nersuiniarnerat
kigdligssaKångilaK. Ameragdlap alia-
nåissusia erKartualåginarpåt, nuna
orpilik avdlåungivigsoroK Norge. eKa-
lungnik aitsåt taima amerdlatigissu-
nik tagpavane takussumik unerput.
åmåkugoK angutait paninardlutik, tå-
ssale amerdlangåramik. Staib nuki-
ngitsagdluinarsimavoK éipågo aussa-
mut tagpavungnarKingniardlune, a-
Så snart meddelelsen om den vellyk-
kede tur over indlandsisen nåede
frem til Norge, strømmede det ind
med lykønskningstelegrammer. Blandt
de første telegrammer var disse tre
fra Norsk Trekkhundklubb, Skifor-
eningen og Norsk Polarinstifut.
CHR. CHRISTENSENS
MASKINFABRIK
SV. AA. LARSEN og O. RATHJE
„Lille Skagen"
ilevKårnartOK
isumangnaitsoK
akikitsoK
7 — 25 HK
„Lille Skagen"
Økonomisk
Driftsikker
Billig
Fra 7 til 25 HK.
SKAGEN
irnl
særlig lefl
I )nl);ii:
- system i Deres skønhe
Bliv smukkere med
DUBARRY, den dejlige
serie af cremer, skin-
tonics og modens nyeste
make-upl
pinernerulerumaguvit DUBARRY
atoruk, cremet pitsagssuit,
imerpalassok amermut
saligut kmamutdlo pinersautit
pitsaunerpåt. \
7