Atuagagdliutit - 13.09.1962, Blaðsíða 25

y&ssswrtim^Mvagceell&
sisorautinik sermikut
itiverKårtOK angussuaK
Fridtjof Nansen tusåmassarssuångorpoK ingminut iluatiginane
avdlat iluaKutigssanik piginaunerminik atuiniarnermigut
nigssånit ånautdlugit. åipåguane suli-
ssutigingnigpoK grækerit armeniami-
utdlo Kimåssut milliuniussut akornå-
ne ikiuiniarnermik. ingminut iluatigi-
nane suliniarnine tamåna pivdlugo
Nansen 1923-me nersornauserneKar-
poK Nobelip erKigsineKarnigssaK piv-
dlugo nersornausiutagånik.
atuagkiat angnertut
Nansen atuagarpagssuarnik ilisima-
tusarnermut tungassunik angalaniler-
ssårutinigdlo suliaKarsimavoK, avisi-
nisaoK agdlagaKartarsimaKalune. atu-
agkiaisa ilisimaneKarnerssaråt taigu-
teKartOK „Fram over Polhavet", ag-
dlautigineKarnera torratdlataoKissoK.
Nansen toKuvoK majip 13-iåne 1930,
ilineKardlunilo uvdloK Norgep nagdli-
utorsiorfia majip 17-iat erKordlugo
naligssaKångitsumik inugpagssuarnit
KaniorneKardlune.
Nansen sujumul norKaiuardlune pi-
ginaunerminigdlo avdlat iluaKutig-
ssainik atuiniartuardlune inunermigut
silarssuarme tamarme tusåmassarssu-
ångorpoK. oKauserissanime uko inu-
nermine suliniarnerminilo timitalersi-
mavai:
— inoKatit tungånut KanoK iliornig-
ssame aperKutåungitdlat inup isumå
aulajangiussailunit, pingårnerdle tå-
ssa isumanik timitalisinauneic. eruar-
sautit angnertorssugaluitdlunit pingå-
ruteKangångitdlat erssitsortalerniar-
nenångikunik.
agpa
ivnarujugssuarme agparpagssuit er-
nivigissåne issigissaK tamarme aula-
vok. ivname mitsimassut enugsivigsi-
nåungitdlat tingmissorpagssuit åma
mikumaKingmata. agpat Kardlualung-
nerisa suluisalo Kiarssualanerisa suna
tamåt nipeKalersikåtdlusoK. ivnarssup
avatåne samungarssuaK åma taku-
ssagssaKaraluarujoK, neriniat mitsi-
måinartutdlunit issigissaK Kernalug-
tuinångortisimavåt.
månigpagssuit ardlalingnik tusintig-
dlit ilai tukeralerérsimåput, ineKunå-
lugssuaKautdlo.
agpat ilåt tukerterterérsimassoK pi-
arånguaminut OKalugtualerpoK. pisi-
nångoriaruvit ivnarssuaK måna Ki-
matdlugo imarssuarme nangmineK ne-
rissagssarsiortalisautit. nangminerdlo
pikorigsungornigssat iliniardluarugko
agpångorumårputit pualasoK pericig-
sordlo. tåssame imarssuarme navia-
nartorpagssualingme inuniarneK imåi-
nåungitsorssuvoK. månamit påseréré-
tariaxarpat imånileruvit nangmineK
inutigssarsiornigssat autdlarterérsi-
måsaoK. åmalo Kavunga Kujatånut
milerpagssuit ingerdlaortugssauju-
mårputit, måne Avangnåne imaK ta-
marme sikussarmat najorneK ajorpar-
put.
anåna ivdlit pisoKalerérdlutit misigi-
ssarpagssuaKarunaravit OKalugtutilår-
sinauvinga? piarå norKailerpoK.
åp, piarårånguara tusarnårdluarnia-
rit, OKalugtutilåsavavkit. arnå taima
oKariardlune agpipoK. ukialerdlune
tårtalitdlarpat kujåmut ingerdlaorra-
tilitdlaruvta silatusårdluartariaKarpu-
tit imaK neriniarfikuminarnerussoK
najorniatdlarumårpat. uvangame uki-
une Kavsingulersune najortagara i-
mauvoK nerissagssarpagssualik sarfa-
rigsorssugame umassuararpagssua-
Kardlune kisalo angmagssagpagssua-
Kardlune. tåssauvordlo niuvertoruse-
Karfiup Kangerup erKå. imaK entar-
tugara navianartorpagssuaKartaralu-
arpoK inuk tamåne nåmagtivfeKångi-
ussardlune uvaguvtinik piniarniartu-
artarame, mianerssordlunile ajungi-
laK. angatdlatinguit ipuinartut pujor-
tulérKatdlo silagigtitdlugo uvdlut ta-
mardluinaisa tåkutaramik, erKåussiu-
artardlutigdlo. ilarpagssuavut toKo-
rarneKartarput, tupingnaKaoK piuma-
neKardluinarnerput.
anåna inuk nerrersoKigame-una?
piarångua aperivoK.
nerrersorujugssuångikaluarpoK. ki-
siånile-una igdlOKarfigssuarmut
Nungmut tunissagssiaraluta åma a-
kigssarsiutigissorujugssugåtigut. må-
nåkume tåssane igdloKarfigssuarme i-
nugpagssuit sulivfeKardlutik nang-
mingneK piniarniarsinåungitsut agsor-
ssuaK åma piumassarsimangmatigut
taimarssuaK piniarneKartartugut. må-
name Nuk 3000 sivnerdlugit inoKar-
nerartaråt tusarpara, åmamigoK pua-
lariardluta mamåssuserput åsseKavi-
nginame. tåssame 2,00 kr. ilånilo 2,50
kr-mik akeKartineKartarsimavugut. —
agpalo nipåimersoriardlune OKautsine
naggaserpai. navianartut nåpitagag-
ssatit månamit erKarsautigivdluarni-
åkit.
Jerimias Poulsen
Nansen taimatut issikoKarpoK sermerssuåkuf itivinerme migssåne.
norskit inusugtut sermerssuåkut i-
tivinerane ateu avdla tusartarsima-
ssarse tåssa nunarudssuat Fridtjof
Nansen. tåuna avdlanik tatdlimanik
ilaKardlune sermerssuåkut Kingmena-
rane itivernårtuvoK 1888-ime, Nung-
milo ukivdlune, taimane umiarssuit
tingerdlautåinaliugatdlarmata, uki-
autdluinaråtik oktobere KiteruutOK
tamarmik Nungmut pisimåput umiar-
ssuarnut kingugdlernut inortuerérdlu-
tik.
Nansen méraunermine inusungner-
minilo sportimik nuånarissaligssusi-
mavoK, aussame ukiumilo silåinarig-
sume inunermigut timine sianiutinilo
sungiusarsimavdlugit ajornartorsiutit
ajugauvfiginiarnigssånut. umassunik
ilisimatutut iliniarsimavoK Bergeni-
milo katerssugausivingme sarKumer-
sitat aserfatdlagtailineKarnigssånik
nékutigingnigtulerdlune 21-narnik u-
kioKardlune.
Framimik angalaneK
27-nik ukiOKardlune sisorautinik
sermerssuåkut itivipoK uvdlut 42 a-
tordlugit. taimanernit ukiut tatdlimat
Kångiutut 1893-ime umiarssuarmik i-
ssigtorsiumik „Fram“imik Norgimit
Vardømit autdlarpoK Sibiriap sineriå
atuardlugo Kalåtdlit-nunåt avangnar-
Kuniåsavdlugo. „Fram“ Nordishavikut
kimut tivsukartitdlugo Nansen løjt-
nant Johansenilo Kimugsimik autdlar-
put Nordpolimukarniaraluåsavdlutik.
avangnarpasissuserdle 86,14 anguga-
miko utertariaKarput, aitsåtdle inung-
nik taima avangnarpartigissoKardlu-
ne. ukioK sivnerdlugo sikuligssuarme
ingerdlarussårput, tuluit ilisimassag-
ssarsiortuinit tiguneKardlutik Tunup
sineriåne Frans Josefs Land anguga-
lersorneKarnera ajutordluinartug-
ssaugaluaK ånåusimavdlugo amerika-
miut ingmikut atautsiméKatigineKar-
neratigut.
KutdligssarmiuarKat ajorssaraluar-
dlutik nikatdlungaussångitdluinarput.
unangmiartugkamingnut tunissutig-
ssamingnik nagsarsimåput K’utdlig-
ssat åssingånik sportiarKatdlo åssingi-
nik. tunissutit tåuko atuarfingme ni-
vingarneKarput, unangmiartornermut
erKåissutitut.
KutdligssarmiuarKat Ausiangnlner-
mingne nalinginarnik takornariartine-
icarput åma takuniardlugit rejenut fa-
brike, néparsimavik atuarfigdlo, nuå-
nårutigåtdlo Ausiait alutornartorsiag-
sséinik takussaKarnertik.
inuiagssuit iluaKutigssanik
ausiangmiuarKat unangmissamingnit funissufisiafik tigumiardlugif
nunavtine sportiarKat tåukuinaugu-
nångingmata aitsåtdliuna avdlane å-
ma sportiarKanik unangmiartortitsi-
ssarneK ilerKugssaugaluaK, angalaut-
siardlunime tusåmåinagkatdlo takuv-
dlugit pigssarsinardlunilo nuånerta-
Kingmat.
norskit Folkeforbundime autdlarti-
tåine, tåssa nålagauvfit peKatigigfiåne
sorssungnerssup sujugdliup kinguni-
nguagut autdlarnersume, Nansen su-
j uligtaissémgorpoK, taimamkumitdlo
inuiagssuit iluaKutigssånik sulinialer-
dlune angnertoKissumik, ikiuineragut
sorssungnerme tigussat 450.000 nuna-
mingnut angerdlartineKardlutik. Rus-
landime ikiuiniarnerujugssuarme
1921-me sujulerssortauvoK inuit milli-
uniligparujugssuit perdlerdlutik toKU-
KutdligssarmiuarKaf ajorssaraluardlutik nikafdlungaussångivigsuf
memat pernåumik unangmissut
KutdligssarmiuaraKt sportimut i- Kanut unangmiartorsimåput arssamik,
laussortat Kanigtukut ausiangmiuar- pernåumik nunavtine mérKanik nu-
naKarfingmut avdlamut arssamik u-
nangmiartortoKarunardlune. unang-
missut ukiumikut nikingasimagalua-
Kaut nukardlersåt arfineK pingasunik
ukioKarsimagame angajugdlitdlo 13-
inik. taimåikaluartOK nuånivigsumik
arssåusiméput. ausiangmiut ajugaoru-
jugssuarput 13-eråramik ardlatik pi-
ngasoråginartut. Kularnångitsumik
KutdligssarmiuarKat Ausiait arssauv-
fianik sungiussisimånginerat pissu-
tausimavdlune.
miko. Norgimut apuput ukioK 1896,
ilisimassagssarsiornermingne angner-
toKissumik angussaKarsimavdlutik a-
ma sikuiuitsup imåta itissusia ugtor-
tarsimavdlugo.
Londonime ministere
åipåguane 1897 Nansen professori-
ngorpoK Oslome universitetime, ki-
ngornalo imanik misigssuinermut tu-
ngatitdlugo åma professoringordlune.
1905-ip kingornagut Norgimut tunga-
titdlugo suliaKarsimaKaoK, Norgimit
autdlartitatut Londonime ministeriu-
simavdlune, sorssungnerssuvdlo su-
jugdliup nalåne Norgip karrinik pi-
FERD’NAND
Lille F. blaffer
Ferdinånguan
akeKångitsumik
ilauvfigssarsior-
tOK
fe
26