Atuagagdliutit - 14.03.1963, Qupperneq 2

atuartartut
agdlagait
nalautsornermaunerdlune?
A/G nr. 4-me provst Svend Erik
Rasmussenip ersseridgsarpå nuånå-
rutigissariaKartoK ilagit sivnissoKa-
lernigssåt aussamut atulersugssaung-
mat neriutiginerardlugulo ilagit OKa-
lugfingmut tungassutigut sulinerat
tamatumunåkut sujuarsarneKarumår-
toK. taimatut årKigssussineK nukig-
torsaissugssaungmat kristumiutut pi-
ngårtitanik, inoKatigingne timip pi-
nainik autdlussiniarnermik navianar-
torsiortineKartune, taimågdlåt provste
ilagitdlo lutherikut pivdluarKusinau-
våka , iluagtitsivdluarKuvdlugitdlo
kigsautdlugit. OKalugfingmut tunga-
ssutigut sulinerme ilagit peKataunig-
ssåt tåssauvoK sordlo provstip ersser-
Kigsarå Lutherimit kingornussarsiat
ilåt, agdlåme kristumiutut kingornu-
ssarsiat ilåt.
isumaitångilangale „Kuianartumik
nalautsorneKartoK" sordlo provste ag-
dlagtoK taimatut årKigssussineK atu-
lisangmat, ukioK — katugdlit oKalug-
figssénguata Nungme atulerfigsså er-
Kordlugo. (Kularnarporme OKalugfig-
ssaK tåuna ukiOK måna atorKårtine-
KarumårnersoK). agdlautigissaK tamåt
issigalugo isumaKalersimavunga ila-
git katugdlit, ilagingnut nålagauvfing-
mit akuerissanut akerdliussumik, su-
liniångitdluinartumik naKisimaneKar-
tumigdlo agdlåt pissusøKartut. Kular-
nångilaK agdlautigissaK nåpertordlugo
taimatut påsissaKarnera kukussoK,
taimatume isumaKarnigssaK tugdluå-
ngingmat, katugdlit ilagit Danmarki-
me suliniardluarnerat erKailerdlugo,
sulilo angnerussumik nunane avdlane
ilagit katugdlit inuinait tungånit su-
liniarnerat erKarsautigalugo.
erKortututaoK taineKarsinåungilaK
provste agdlangmat katugdlit isuma-
Kartut ilagit tåssaussut OKalugfik pa-
lasitdlo tåssaussut ilagingnik kivfar-
tussissut, Kutdlersaralugo påve atar-
Kinarnerpåmik taineKartartoK „Gu-
tip kivfaisa kivfåt“. erKorpordle
provste agdlangmat palasingortitau-
neK katugdline sakramentiussoK, åi-
paringnerdle åma taimatut issigine-
KarpoK. åmåtaordle erKorpoK biskor-
pit ipalasitdlo „atorfik ivdlernartoK"
pigingmåssuk. sorme erKumigineKå-
sava atorfik tåuna ivdlernartumik tai-
neKarmat, suliagssaringmagume Gu-
tip OKausiata OKalussissutigineKarnig-
sså nålagiartitsinigssardlo? åmåtaor-
dle inuinait ivdlernartunik taineKar-
tarput kuisinermikut Kristusip pala-
siussusianik pigissaKalersimagamik.
iprovstip ilisimassariaKarpå „kikut-
dlunit palasiussusiat" Lutherimit ki-
ngornussap kisermåussagssaringing-
mago.
tugdliutdlugule oKautigineKåsaoK i-
sumaK kukussoK, OKautigineKarmat
palasingortitauneK ilagingne katug-
dline tåssaussoK „sakramentit tamar-
mik pingårnerssåt, avdlat tamarmik
tungavigissåt". ilagit atåtéinit ukiune
akugdlerne ugperissåkut pingårutilig-
ssuit avKusårdlugit månamut katug-
dlit ajoKersutåt aulajangersimassoK
unausimavoK kuissut tåssaussoK sa-
kramentit tamarmik pingårnerssåt,
avdlat tamarmik tungavigissåt, ner-
dlivigdlo sakramentinut tamanut Ki-
tiUSSOK.
inuinait ilagingne nålagauvfingmit
akuerissaussune suliniarnerulernig-
ssåt nåmagtumik ersserKigsarneKarsi-
nansimånginerame, Lutherimit ki-
ngornussaK tungavigalugo, ilagit ka-
tugdlit suliniarnerat tamatumunga
agtumåssuteKångitsoK kukussumigdlo
erKartorneKarsimassoK ilångunago?
isumaKartOKarune lutherikut katug-
dlitdlo OKalugfingmut tungatitdlugo
isumåinik akerdlerigsitsineK iluaKU-
tausinaussoK, tauva tamåna pivdlugo
erKorKigsårtunik påsissagssarsiorta-
riaKarpoK.
Michael Wolfe,
Nuk.
Kulåne agdlagaK pivdlugo: nuåner-
tarpoK agdlautigissat inungnit nipa-
ngiutinarneKartångikångata, isuma-
Karnarmatdle A/G-ime atuartartut
agdlagait ugperissamut tungassuinar-
ssuångulersut (anersame missionær
Mogens Voss navsuiauteKarKileraluå-
ngila?) ajunglnerutisimavara, årKig-
ssuissoKarfingmit KinuvigineKarnera
maligdlugo akissutiginiagara inigssi-
neKåsagpat Kupernerme ilagingnut
tungassunik imaKartartume, tåssanilo
akissut atuarneKarsinauvoK;
Svend Erik Rasmussen
inuiaKatigingnut sågfigingnissut
ukiarme radio-avisikut oKautigine-
KarpoK nålagauvfiup sipårniarneranut
atatitdlugo „pitdlagkanut inigssiag-
ssaK“ K’orKune Nup iluane sanane-
KartugssaK kinguartineKarsimassoK.
kisalo Kanigtunguåkut folketingsmand
hr. Nikolaj Rosing radiukut folke-
tingip suliainik erKartuigame taivå,
Kalåtdlit-nunåne pinerdluteKartartut
perKarninerussumik pitdlauteKarta-
riaKaraluartut, il. il.
amerdlanerussunit ilisimaneKarunå-
ngilaK pinerdluteKarsimassut, taimai-
livdlutigdlo pingitsailivdlugit sulisi-
tagssångorsimassut inigssivfigssar-
siortarnerat KanoK ajornartorsiornar-
tigissartoK, taimatut amerdlanerussu-
nit ilisimaneKarunångilaK måne Ka-
låtdlit-nunåne politit ikeKissut suliag-
ssaKartineKaKissutdle suliagssaisa ila-
gingméssuk parnaerussivingnik sulia-
Kartut (fængselsnævn) suliarissartagå-
nut erKainartoK, tåssa: „erKartussu-
aulisartunik OKarama erKarsautigå-
ka aulisartut tamaisa pingårtumigdlo
aulisartut inusugtut erearsauteKartut
Danmarkiliarumavdlutik misilingniå-
sagamiko aulisarneK nunane avdlane
KanoK ingerdlåneKartarnersoK, nuna-
ne avdlamiut pissatik KanoK suliari-
ssarnerait sutdlo aulisarnermingne a-
tortorissarnerait. aulisar-nerme ator-
tugssat nutårpagssuit tåkussortuarput
amerdlanerpagssuit icavdlunåtuinaK
ilitsersutitagdlit. taimåitut takuvdlu-
git erKarsarKajånartarpoK: Kavdlunå-
tutdlunime påsipajugtaråine!
åssersutitut taeriartigik Kavterutér-
Kat aulisariutine takussartagkavta i-
lait. atdlarutigssiat ipertut oliamig-
dlunit mitdlugtisimassut teKerKumut
silåinarigsagåungitsumut igineKarsi-
magunik nangminérdlutik ikuatdlag-
sinaussut ikuatdlalersimagpata Kami-
sarniardlugit KavterutéraK taissavti-
toK itoK atorsinauvarput. imaerérav-
tigo Kavtigarput ilumut imaersima-
nersoK .misigssulerparput ilumut Ka-
misimanersoK. misigssorniardlugo tai-
mak encaimassaerupugut. Kavterutit-
uko tamåko tetraklorkulstofimik tai-
neKartartumik imaKartut; tåussuma
ailarnere toKunartugamik ilungmut
anersårunigssait ulorianartorujugsså-
ssut. ilumutdlime Kavterutip agdla-
gartå atuarsimagaluaruvtigo påsiv-
dlugulo, tauva Kavterut avdla tigu-
simåsagaluarparput imalunit imaer-
niåriardlugulo Kimåsimåsagaluarpu-
gut silåinarmit tOKunartumit ilisima-
jungnaersitaujumanata. tåssa åsser-
sutitut agdlagpara, nauk avdlarpag-
ssuit taigorneKarsinaugaluartut pait-
sornikut påsinerdluinikutdlunit piler-
sineKarsinaussut.
uvangale misigisimassara erKartu-
låsavara. uvdlut ilåne kalåleKatima
KaerKuvånga ikiulårKuvdlune nålaga-
rissame niutisimangmane. OKalug-
tuarpoK uvdlåkut aulisariumut ikåra-
me nålagkame niorKusimagåne, niki-
ngeriaramilo agpisalutdlune niutisi-
magåne. nålagå kinaussoK nalungi-
navko majuarfigåra, igtorinago aper-
ssordlugo niutitsinerminut suna pi-
tausimassunik nåmagsingningniartar-
neK.“
ajussårnaraluarpoK Kutdlersarissa-
vut sågfigerKingnagit inuiaKatiging-
nut sågtariaKaleravta suliarput issigi-
neKarnerputdlo igdlersorumavdlugo.
uvdlumikume måko takornartåu-
ngitdluinarput:
angut erKartuneKarsimavoK igdlo-
Karfingmut avdlamut pissugssångor-
dlugo. tåuna ardlaligpagssuariardlune
pinerdlugtuliortarsimavoK, kisalo na-
jugkaminit tigumineKarKigkumajung-
naerdlune. nunaminut utertariaKaler-
poK erKartuneKarfigissaminut sule er-
«artussut nåmagseriångitsoK. tåssane
Kularnångitsumik inunine nangisavå;
uniorKutitseKåtåraluarunilo angnertu-
nerussumik iliorfigineKarsinåungilaK
inigssivfigssaKånginame.
angut ulorianardluinartoK, aulakor-
nermigut savingmik såkuaivdlunilo
avdlatut ånersainernik ardlaligssuar-
ssutigisimanerå oKautigerKuvdlugo.
erKarsatsiariardlune akivoK: „inuk
suliagssaminik påsisimassaKångitsoK
uvanga ilagerusungilara“ agsut éni-
lårdlunga aperåra kalåleKatima u-
miarssuårKame suna suliagssarinerå;
nalunginavko suliagssaminik sumigi-
naissungitsoK. tauva akivoK: „ardla-
leriardlunga OKarfigissaraluarpara
aulisariutip initåne assaerKuvdlugo.
ångaissaraluarpoK assåisananile. Kat-
sukavko niutipara.“
erKarsåumlnarpunga eKiasungneK
pissutigalugo niutitaugåine avdlamik
pitsaunerussumik nautsorssutigissa-
riaKångilaK. nålagarisså apererKigpa-
ra aKaguane ilagerKigkusunginerå
KanoK iliornigssånik navsuiauteréruv-
ko, påsigavko nålagkame OKausé a-
kuerssåginartarsimagai nauk KanoK
isumaKarnere påsingikaluardlugit. sa-
påtip akunera Kångiungmat umiar-
ssuårKamut alåkariartorpunga nåla-
gålo aperalugo KanoK pisimanersut.
utorKatserfigånga åma nangmineK
påsinerdlueKatausimagame. isuma-
Karsimagaluarame OKautsine kivfari-
ssame kalåtdlip påsissarai.
suvdluta atuarfingme Kavdlunåtut
atuagkavut susupagissarsimanerpa-
vut, isumaKartaravta atorfigssaKarti-
nagit. ilumut perKigsimineK sujug-
dliuvdlune tåkuneK ajorpoK. oKause-
Katigingisat najordlugit avdlanut a-
tåssuteKarniarneK ajornakusortoru-
jugssussarpoK. OKaloKateKartångikåi-
nile angerdlarsernerpagssuit misigi-
ssariaKartarput. OKautsivut erKardle-
ringikaluaKissut iliniarnertujussaria-
KångilaK Kavdlunåt (avdlatdlume) o-
Kausé iliniåsavdlugit, pingårtumik o-
Kautsit uvdluinarne atorneKartartut.
naggatågut inusugtoKativnut OKaru-
mavunga: Kavdlunåtut OKalungneK i-
liniarniarsiuk KaKugo nangmineK na-
panialeruvse agdlagartat inunermik
akeKarsinaussut påsinerdlorKunagit!
skipperelev Lars Lindenhann,
c/o Prokurist Arne Jensen,
Tornby St.,
Hjørring.
nik aserorterinernigdlo nåmagsissa-
KarsimassoK, kisalo arnaminik utor-
Kångortumik ima agtigissumik åner-
saisimassoK tåuna sapåtip akunera
sivnerdlugo nåparsimavingmltariaKa-
lersitdlugo. angut tåunarpiaK inuit
akornåne angalauginartariaKarpoK
inigssivfigssaKånginine pissutigalugo.
politit KanoK iliorsinaunago angut
akilisinartariaKarpåt, nauk aulakor-
nermigut niviarsiarånguamik-nik mi-
tatigdlissarsimassoK? tamåna anga-
jorKåt namaginartariaKarpåt? inuia-
Katigit nåmaginartariaKarpåt inuit
ulorianautigdlit pinerdlugsimanertik
pivdlugo pitdlarneKartariaKaraluartut
pinerdlugsimanertik aningaussarsiuti-
gisagpåssuk?
sok politéKartariaKarpa erKartussi-
ssoKartariaKardlunilo ajungitsumik
suliniaraluarneråne periarfigssaKarti-
neKåsångigpata?
sok pinerdlungnerme inatsiseKarta-
riaKarpa malingniarnigsså nåmagsine-
Karsinéungitsunik?
åjuna kingunigsså: erirartussissut
polititdlo suliamingne igdlautigissag-
ssångornigssåt.
amerdlanerit ilisimagunångilåt poli-
tit suliagssåt tåssauginångingmat
unerdlutigingningneK isertitsivingmilo
sinigtitsineK, suliagssatdle tåukorpiait
ima agtigissumik politiuniaraluartu-
nik tigusisimåput, politit suliagssara-
luata pingårnersså erssitsortagssålo,
ikiuiniarneK, pivfigssaKarfigineKarna-
ne, inuit ima isumaKalersitdlugit po-
litit suliatuarigåt aulakortunik maler-
ssfuineK.
inuiaKatigit politit ajornartorsiutait
påsissariaKarpait pitsaunerulernig-
ssåinutdlo ikiutariaKardlutik nang-
mingnerpiaK sulivfigineKarnertik nå-
pertuivdluartumik pineKarKuvdlugo
ilungersordlutigdlo suliniarssuara-
luartut igdlautigissagssånguinarKuna-
git.
„Grønlands Politiforening“ime
sujuligtaissoK
Holger L. PoulSent Holsteinsborg.
påserusugpara
aussaK avalagsimatitdlunga kuisitsi-
ssut ilagisimavéka misigissaKarsima-
vungalo isumaliutigisimassavnik åma-
lo isumagssarsisimavdlunga uteruma
provstimut aperKutiginiardlugo.
kuisitsisavdluta mérånguaK sav-
ssåukavko kisimingilanga KeKartug-
ssatdle kuissivingmut savssaKatigåka.
ilerKOK tåuna kussanartOK sok Kalåt-
dlit-nunavtine atorneKångila? Kavdlu-
nåt oKartarput KeKartussut fadderinik
taissardlugit. méraK inortitdlune
angajorKaerugpat KeKartussut ajungi-
kunik tigusavåt perorsarnigssålo isu-
magisavdlugo.
nunavtine iliarssugpagssuaKarpoK
pissortanit ikiorneKångikunik anga-
jorKåtut sågfigissagssaKångitsut ilåni-
lo perssuarsiutigeKalugit aitsåt anga-
joi'KågssarsissuneKarsinaussartut.
neriugpunga aperKutiga provstip so-
Kutigalugo akiumårå.
fru Johanne Jørgensen,
KangerdluarssoruseK.
aulisartut, danskit oitausé
soKutiginerulerniarsigik!
kåvingnermigut uliater-
tartoK lejesøleré må-
ngersagkat, lejere kå-
ngusangmik aicerdlorta-
lingmik broncemigdlo
sanåt.
med omløbssmøring, hærdede
lejesøler og lejer af kobber-
bly bronce.
Dieselmotorer
4-fakt, 10—225 HK
Marine-motorer
enten med skrue med vendbare
blade og reduktionsgear
eller med fast skrue og reverse-
reduktionsgear.
Stationære motorer.
Diesel-generatorer
og andre dieselaggregater.
Verdenskendt —
den er bedst og den er dansk.
DIESELMOTORIT
4-takf, 10—225 HK
Marine-moforit
ulutitertagkanik sarpigdlit reduk-
tionsgearigdlitdlo imalunit au-
lajangigkanik uteriarsinaussu-
nigdlo sarpigdlit reduktions-
gearigdlit.
motorit aulajangersimassumik
inigssisimassut, Diesel-genera-
torit motorérKatdlo avdlat die-
seliussut.
silarssuarme tamarme nalune-
KångitsoK — pitsaunerssaussoK
danskitdlo suliåt.
A/s HERMAN SVENDSEN
GLOSTRUP DIESELMOTORFABRIK
GASVÆRKSVEJ 3, GLOSTRUP
TELEGRAMADRESSE: SVENDSENHERM.
akissut:
uvangåtaoK Kalåtdlit-nunåne kui-
sitsissarnermut tungatitdlugo maKai-
ssissarpara KøKartoKartarneK angner-
tunerussumik atorneKångingmat. fru
Johanne Jørgensen isumaKatigivdlui-
narpara ilerKOK tamåna kussanar-
tungmat tamånalo méntap kristumiu-
tut perorsarneKarnigssånut pingåru-
teKarsinaungmåtaoK pissugssauvfing-
mingnik KeKartussut erKortitsiniar-
nigssånut (mérKap angajorKåve toKU-
sagaluarpata, méraK 14—15-inik ukio-
Kalersinago).
månåkut sulissutigårput nålagiar-
nerme maligtarissagssat Kalåtdlit-nu-
nåne OKalugfingne atortut avdlångor-
tineKarnigssåt, åma kuisinermut tu-
ngatitdlugit maligtarissagssat. neriuti-
gårput suliaK inersinaujumårtoK ma-
ligtarissagssatdlo nutåt atugagsså-
ngordlugit akuerineKarumårtut 1964-
ime palasit atautsiminigssåta kingu-
ninguagut. KeKartussugssat pissug-
ssauvfigalugo nalunaertarnigssånik
aperKut (taméname Danmarkime pi-
ssugssauvfigtut issigineKarpoK) sulia-
rineKarumårpoK uvangalo tamåna
inersutiginiarpara.
ilisimatitsissutigisavarale kalåtdlit
danskitdlunit ilaKutarit kikutdlunit
KeKartoKartarneK månåkumit atuler-
sinaungmåssuk.
S. E. Rasmussen.
2