Atuagagdliutit - 14.03.1963, Blaðsíða 15

Nepalimut
åridgssuissoK Gunnar Næsselund oKalugpalårtoK Nepalime ig-
dloKarfit pingårnerssane Katmandume pissutsinik, evitiluisår-
nermut tungassut kinguarsimåssusiånut assersutitut taivdlugo.
igdlut Kulerit pingajuåne anuitarfik avKusinmarmut angmanilik
ministerinut Kutdlersaussarsimasstut
danåkut kingugdlerSåta igdlilssårssua
KatmamdvimitoK nålagkersuissunit ti-
SuneKarsimavoK nålagkersuinermut
tungatitdlugo igdlutingortinekarsi-
rria-vdlune. igdlussårsduaK mardlung-
nik angnerruik kaujaluissfaKarpoK si-
samariiik Kuleri-uvdlwnle isumaKarto-
Kartarpordlo 1000 sivnerdlugit inenar-
toK. Kavserpinviigdle inenarnersoK su-
|e ilisimaneKårvgilaK, igdlussårssuvme
tlåne Kanigtukut navssårineKarsimå-
Put inerpag.isuit peKutigigsåicissut su-
Wnlagut ilisimaneKarsimdngikaluar-
tut.
igdlussårssuaK ilisimarpiarnago a-
ngatdlaviginiardlugo tåmartajårna-
k3ok suvdlorpagssugamik tungmerar-
Pagssuvdlutigdlo sumut tamaunga
autdlakåtitersut. Ranåkut ilaKutarig-
tut. pissusiat imåinausimångilaK nu-
kungeicarfik Nepal
Himalayap k&k arssuine In-
dtap Tibetivdlo akornåne ipon
ki'mgeKarfik Nepal, angissntse-
Martok Danrriarkip pingasoriar-
nera migssiliordlugo. igdloKarfit
Pingårruerssåt Katmandu ino-
Karpox 250.000-inik. Himalaya-
me Kåkat portvsiyerssaisa ilait
Nepalimiput ama silarssdarme
Kåkat portunerssåt Mount Ene-
rest. silåinå ilåtigut kiagtuvoK
ilåtigutdlo issigtuvdlune, inrui-
åa lo amerdlamerdsait Koruune
mångumassunik sildinalingni-
Put sanimut tukimutdlo l$iaruar-
simassune inutigssarsmtit pi-
ngåm\er^sait tåssa nunalerineK,
nerssutauteKarnen orpigpag-
ssualerinerdlo, åmale maskinat
o-tordlnigit niorKuiigssiomeK sa-
viminernigdlo agssagssugkanik
sulineK inutigssarsjiutigineKar-
put.
Nepal Kangånitdle pingårute-
KarsimaKaoK Indiame kulturi-
mut ugperis{sarsiornermutdlo,
taineKasaordlo Buddha Indiåku-
ne ugperisdaimik autdlarnissoK
nepalimiusimangmat.
ilaKutarit Ranåkut angajug-
dlersåt 1846-me ingmikut akue-
rineKarsimavoK tdussuma ki-
nguåve kingornutaKåtågkamik
ministeriviut ku tdlersaussåsa-
ssut. taimatut irtgmikut akueri-
ssauneK atorungnaersineKarpoK
1951-ime nepalimiut ingmingnut
sorssuneråne, åipåguanilo ni-
nerSineKarpoK kikut tamarmik
PeKatauvfigissånik.
liarpagssuaKartarsimagamik nuliasug-
pagssuaKartarsimavdlutigdlo, Kanor-
dlo issigineKarnigssaK tungavigalugo
åssiglngitsorpagssuarnut avguatårne-
Karsimagamik pissarioKissunik aula-
jangersimassunik pissusigssaitartine-
iKardlutik.
itsarnisarsiornermut tungatitdlugo
inspektøre uvdlut ilane OKaloKatigi-
ssugssångoravtigo nålagauvfiup kater-
ssugausivigssuaningånérsumik igdlu-
ssårssuarme ilisimassortagssavtinik
aigdlersimavugut, nalungeréravtigo
igdlussårssup isertarfianik pårssissut
ajoKersussisagaluarpata tatigisinau-
nagit. tåssane utaridniartugut téku-
poK Ranåkut tunuartitaussut kinguå-
vat, canadamiunut takornarianut ajo-
Kersortauvdlune, sunauvfa åma tåuko
itsarnisarsiornermut tungatitdlugo
ingmikortOKarfingmut ingerdlassut,
inussaliaK gutip åssinga Neipalimit
autdlaruniardlugo akuerssissumik pi-
niardlutik. tåukule inersuneKarput
nålagauvfiup katerssugausivigssuanu-
kåsassut KinuteKarnigssamut agdlag-
figssamik piniardlutik.
administratione påpiaragssai-
leKinerdlo.
åssigingitsut pissutigalugit Katman-
dume administrationikut ingerdlatsi-
neK pissarioKaoK. sule agdlangneK
atortorinenarpatdlångilaK, sungiuti-
narneKarsimangmat isumagissagssat
OKausinåkut nåmagsiniartardlugit, å-
mame agdlagfiusinaussunik påpiarag-
ssailekineKaKingmat. agdlagfingne ar-
dlaKaKissune sule atorneKarput ag-
ssangnik påpiaraliat nerssutit aminik
agdlagfigssialianut ernainartut, taki-
sunik agdlagfiusavdlutik nalernuti-
ngitdluinartut. skrivemaskinat atorne-
-Karpiångitdlat skrivemaskinamigdlo
agdilagsinaussut sule akugtuneruvdlu-
tik.
ukiup taimailinerane uvdlakut u-
nagsernårtariaKarpoK, uvdlakut pujoK
kanermut aulassinåinartoK Kianarta-
Kingmat kiagsauteKartoKångingaj ang-
matdlo. igdlume kiagsautigineKartar-
put pugutaussarssuit marrait auma-
rutigssanik ikumassunik imagdlit. ta-
måko akunerup Kerna migssiliordlugo
ikumassarmata unagsautigineKartar-
put agssait isigkatdlo atautsikut ku-
langiusimårtitdlugit. té kissartoK åma
unåtdlagtitsissaKaoK, Kåtigutdlo atui-
narneKartarput senineK Kutdlarnerut-
sivdlugo, igalåt pujoralangmik piuné-
rutdluinarsimångikångata pitardlugit
kisså suniutserdlugo.
igdlussårssuarme nererssuarneK.
amåtaordle Ranåkut igdlussårssuå-
ne inerssuanarpoK pinersorssuarnik.
nepalimiuaraK miidluartarissamik funi- Hvem lader sig
sitdlune tångagtuafårsimassoK. kepind?
tikerårneK
inerssuit taimåitut mardluk nålagker-
suissunit KaerKussauvdluta nererssu-
arfiginikuvavut. inerssuan tikitdluar-
Kussissarfik Kaernussaussugut, mini-
sterit, atorfigdlit angnerit ambassadø-
ritdlo ilagalugit katerssuvfigput unga-
litsersorsimavoK tigerit aminik, peKU-
tai utinikussanik augpitdlaringnik Ka-
leKardluti'k igainitdlutigdlo nerssutit
tamalåt niaKue nagssugtagdlit, Ka-
ngånitdle autdlainiat pissarissarsima-
ssait. tikitdluarnussissarfingmit iner-
ssuarmut nererssuartarfingmut inger-
dlåneKarpugut, tåuna ingagdlune pi-
neriåinarpoK tarrarssuterpagssuarnik
piuneKånginame, igai Kilåvalo igalå-
minernik katitigkanik Kalipautigigsår-
tunik agdlalersugauvdlune, naneru-
serfigssuitdlo igalåmernit Kivdlålug-
tuinait Kilåme nivingavdlutik. iner-
ssup narna marmormauvoK Kernanit-
dlune tigssalugtuliarssuaK. inerssup
KerKanlpoK nerriverujugssuaK igdlug-
tut nerissagssanik savssaivfigisima-
SSOK.
nikuinardluta nerivugut nerissa-
vut nungutdlugitdlo pugutavut ner-
rivivip atånut rtaterssuarmut mar-
morimut illruarbardlugit. nerissag-
ssat åssigingitsut amerdlangårmata
pugutarpagsSuarnit atomikunit na-
ter<mut ilionaagkanit kisalunit ner-
rivik iluamik naggatågut tikineK
ajorriarsivoK.
aKUitarfik mianerssornartulik.
nålagkersuissut igdlutigssait ardlag-
dlit måna sananeKarput igdloiKarfit pi-
ngårnerssåta avatå’tungåne. sujorna-
gut tamåna niuvertarfeKarfiusimaga-
luarpoK nunavdle sajungneratigut ig-
dlorpagssuit nålagfitdlo Kavsit aseror-
neKarsimåput. tamåna måna nålag-
kersuissut sanatitsivfigåt privatimig-
dle igdlulianik takussagssanarpatdlå-
ngilan. Katmandup inue 250.000-iussut
Kanga igdluliausimassune najugaKar-
put igdlonarfiup ilåne niuvertarfeKar-
fiussume, init atdlit pisiniarfioriardlu-
tik Kutdlit inigssiauvdlutik. åmale ig-
dlunik akimanerussut najugarissainik
sujumugagssaKarpoK takuminavigsu-
nik nepalimiutut sanånik sagdliartau-
ssalerdlugit anérsuartarfilerdlugitdlo,
matserfé igalåsserfilo Kiperordlugit
pinersarsimassunik inussaliårKanigdlo
‘kussanarsarsimassunik, Roimame ig-
dlorssuarnut aulassinåinartunik.
månile ipeK ingassagdluinarpoK.
imeK Kivssatdlåinarian perusuer-
sarfitdlo kugtitsissarfit Katmandu-
me amigautauvdluinarput. avnusi-
ninarme igdlutdlunit kaujaluissåi-
ne perusuersartoKartarpoK angat-
dlåtut soKUtigingitdluinardlugit.
ilanikut sanertoKartaraluarpoK, ki-
simitdlunile nikiniaråine mianer-
ssordluinardlune pissariaxardlune.
init Kulerit pingajuåne sulivfigssav-
ne tugdlusimårdlutik takutipåt aKUi-
tarfik franskisut sand k. tutissarfile
mardluk ntatermilo putua erkåisångi-
kåine sungiusimassanut erKainarto-
KarpatdlångilaK. taimditumik sanasi-
mangnuata tupigutsåumerdlunga su-
mut kugfeicarniersoK misigssulerpara.
—tåunaKalume — suvdluligtå igdlup
sarndtigut init Kulerit pingajuata rw-
låtigut angmaneKarmioK, igdlumut
isertariåta k ulerpiånguane! sivitsu-
ngitsoK aungiupara isilersinane aniler-
sinanilo Kumut KinerKårtariaKarmat.
avKusinerme ilorrisimårtut.
igdlut atortulersornerat årKigssu-
neratdlo tupingnarpatdlångilaK. igdlut
pingasunik Kulerit, atausinarmik ini-
taKarujugtarput, Kuleringne tamane.
ine atdlen perKumausiviuvdlunilo a-
tortugssausiviussarpoK. tåussuma ku-
lånitarpoK igavfik errorsissarfigdlo.
init Kulerit åipåt ilaKutarit isersimav-
figissarpåt uvdloK unuardlo, amerdla-
nertigutdle anånaussoK mérailo uv-
dlup ilarssua avKusinerme igsiarujor-
tarput OKaloKatigérujordlutik, neriv-
dlutik, pinguardlutik perusuersardlu-
tigdlo.
igdlut narne marråuput tugdlåu-
ssat, initdlo pissariaKarnerpåginar-
nik peKuteKartarput, sarKumilår-
neruvdlutik tungmarfit atdleKutag-
ssatut natermut illnagkat. teKerKut
ilåne ilissivinguaicartarpoK, tåssa-
nitardlune gutit ilåt inussaliaK,
amerdlanertigutdlo tåuna Kutdliup
uliatortup pauneranit Kernertui-
naussarpoK.
igdloKarfiup KerKane ingnåtdlagiaK
atorneKalersimavoK, sarfardle angner-
tungeKingmat Kutdlernut taimågdlåt
atugagssauvdlune. taimaingmat pisi-
niarfit nålagfitdlo taimågdlåt uliator-
tunik petroleutortunigdlo KutdleKar-
put.
radio nipigtorulordlugo.
pisiniarfiutigdlit ilaKutaritdlunit ra-
dioKarångamik igalåt matutdlo ang-
måinardlugit nipigtorulordlugo nipi-
lerssortitarpåt erKåmiue tamarmik tu-
sarnårniåsangmata.
Nepalime ukiume unukut Kianar-
tartukasiuvoK, nepalimiut salassa-
Kingmata igdlue kiagsauteKaratik
iluamigdlo KåumarKuteKaratik. tårsi-
gångat avicuserngit inuerutarput, må-
ko nålagfingnukåssut uvdlunerane su-
livdlutik Kinujartornigssamut pivfig-
ssaKarsimångitsut erKåisångi'kåine.
igdloKarfit avaiånut pigåine igdlut —
amerdlanerssait måtuvfit — takug-
ssaussarput tamane Kutårdluinarme
nangiarnavigsortume.
Kommer man uden for byerne, ligger
husene — for def mesfe klostre — på
utilgængelige steder som fuglereder
på klipperne.
ALT samlet
i et GRAM
GRAM COMBICOLD
KF 140
er KØLESKAB Og HJEMME-
FRYSER i ét — som gør det mu-
ligt for husmoderen at forberede
maden for flere dage ad gangen.
Fryseboks 27 liter.
Køleskab 113 liter.
GRAM COMBICOLD
KF 140
nigdlatårtitsiviutlgalune Keritit-
sivik. tåuna nlgigåine igdlume
ningidssoK uvdlune ardlalingne
nerissagssanik atautsikut neri-
ssagssiorsinauvOK.
Kerititsivia 27 liter,
nigdlatårtitsivia 113 liter.

BRØDRENE GRAM A/S - VOJENS
15