Atuagagdliutit - 14.03.1963, Síða 26

MiMETAVTiOTJ^^^«^
nunap assiliortunmeic
realskolime iliniartoK Jakob Kruse OKalugpalårtoK 1962-ime
aussåkut feriarnermine misigissaminik.
mérKat sisorarfigsiortut
ilerKuleriartuinarpoK sisorarfik mitårfigineKartardlune mérKanit. tåssa mérKat
Kitingnermut iliniartuf anaulerissut mitårutinik atugkersorsimavdlutik.
nåparfap nunguiå nåkartitdlugo anaussissoK tåssa akigssarsittneKartoK.
aussame paorniarnen
iliniartuvdlune ukioK tamåt atua-
rérsimavdlune aussåkut feriaKarnig-
ssaK erininatdlåraoK. feriame åma fe-
riåinamcK KasunartaKaoK taimditu-
migdlo sulivfigssanarniarneK åma pi-
ssariaKartarpoK.
uvanga aussaK feriarnivne nudni-
vigsumik misigissatcarpunga, tåssa
geodætinut (angalassut nunap dssilior-
tut) ilaugama, iliniaicatika avdlat ku-
lit peuatigalugit. månalo OKalugtutilå-
savavse aussap l!)62-ip ingerdlanerane
pisimassut ilåinik.
sisamångorntkut junip 7-iåne uv-
dlåkut arfineK-pingasungorå Nup
umiarssualiviane angatdlatigssavtinut
„Ole Rømer“imut ikivugut. sule ila-
vut atuarput, uvagutdlo tåssa feria
autdlarterérparput. — sila anorssålug-
kaluartoK autdlarnigssarput Kulingi-
luanut aulajangerneKarsimavoK. u-
miarssuårarput „Ole Rømer“ nuåni-
vigpoK, agsutdlo inigigsårdluta. sujug-
dlermik Kitsigsunut ingerdlassugssau-
vugut tåssane talitarfiane ugtortåi-
savdluta. sukalårtukasiugavta uvdlup-
KerKata sujornagut Kitsigsunut tike-
rårpugut ilavutdlo pingasut ugtortau-
titdlo nioriardlugit Nungmut uterpu-
gut.
aKaguane uvdlåkut Kitsigsunut ila-
vut avKusåriardlugit Manitsumut
ingerdlarKigpugut. sila anordleriarmat
umiarssuårarput aulatåvigpoK, kisiå-
nile aitsåt tamauna ingerdlånginavta
nåme suatdlångilagut.
måna suliagssavut Manitsumit aut-
Plyds-tutuvdluttamaisafoskatortarit.
ivsingigagssat FOSKA perqingnar-
dluinarput!
Gør som Plyds - spis FOSKA hver
dag - guld værd for sundheden!
VI SKA’
FOSKA
fineste nøddenstede havregryn
dlartinialerpavut. — tikikavta aKa-
guane Hamborgfjordimut ingerdla-
vugut tåssaniio KåKat ilait majuarfi-
galugit inugsuliortigåvut. inugsuit
tåuko sanassartagkavut tåssåuput Kå-
Kanit avdlanit ugtortainerme takusi-
naussagssavut taimalo .KanoK ing-
mingnut ungasigtigissut ugtortarsinå-
ngortardlugit, tåssalo .nunap åssilior-
nerme iluaKutigssångordlugit inertar-
dlugit. — ilåne KåKat ilånut KaKigå-
ngavta inugsoKarértarpoK, tåssa ug-
tortaissut avdlat sanasimassåinik. tai-
måikångat inugsuk upititarparput.
inugsup atånltarpøK plade, tåssane ag-
dlagsimassardlune stationip normua.
ugtortåissuterput tåuna plade centru-
miliutdlugo inigsseriardlugo inugsuit
avdlat KåKat takusinaussavta Kéinltut
ugtortartarpavut, kisitsiserpagssuitdlo
nålagkavta Kingunermine taigugai
uvagut agdlagtaivingnut agdlagtortar-
pavut. ilåne takusinaussavut amerdla-
lårtukasiussarput, taimalo ilåne taor-
tigiårdluta agdlagtuissardluta.
augpalugtuarakasit nausimassut.
uvdlut tugdlit Hamborgfjordimipu-
gut ugtortaivdluta. kisiåne uvdlut ilå-
ne KåKamérérsimavdluta nerilerdluta
pileriatdlartunga talivkut augpalug-
tuarakasit nausimassut. tåunaKame!
sunauvfa mæslingilersimassunga. —
avdlatut ajornarmat umiarssuårarput
ManitsumukarpoK, tåssaniio atuaKati-
galo avdla ilagalugo uvdlut Kulit nå-
parsfmavingmitdluta.
uvdlut tamåko Kångiungmata suli-
nerput nangerKigparput. manåkut Ka-
ngåmiut erKåne flgtortåisavdluta. ki-
siåne sila pitsauvdluångingmat uvdlu-
ne kingugdlerne sulingingajagpugut.
uvdlut ilåne, tåssa 2. juli KaKissag-
ssavta portunerssåt KaKinialerparput.
KåKaK tåuna 1200 meterisut portuti-
gaoK.
uvdlåkut nalunaei’KutaK Kulingi-
luat nangmatavut nangmiuteriardlu-
git — tåssa ugtortautit taKussavutdlo
avdlatdlo nangmagtaravtigik — aut-
dlåinaKaugut. sila seKinareKigame
kiagdluartukasiuvoK ipernaKaKaluni-
lo. kunguit tiklkångavtigik imertuåi-
narpugut, tåssame imermik nagsata-
KarneK ajoravta. — majuarnivtine ko-
rorssuaK takisoK ingerdlavigårput, ki-
siåne manigsuinangajak. tamauna
nuånivigsumik ingerdlarujorpugut se-
Kinerdlo tarringajagtardlugo agsut
iluåtdlagtitarparput. nagsatavut ilåti-
gut OKimåitaKaut, tåssa ugtortainer-
mut atortuvut nangmautserdluta
nangmagtaravtigik. — ingerdlavdluta
ingerdlavdluta KumukajaunerussoK
tikileravtigo Kasuerserniardluta unig-
pugut. kisiånile uningavigssåunginga-
jagpoK ipernarssuarnik! avdlatut ajor-
naKingmat pujortalåginariardluta aut-
dlarKigpugut, tåssalo Kumukajåkut
ingerdlalerdluta KåKaK KaKiniåsav-
dlugo. Kumukarnivtine uvanga ki-
ngugdlioriarama nåme sukaniångivig-
punga. ingerdlarussårniardlunga åma
tupagtorujugssuvunga. tåssa ujarKap
isigkama sujunerpiånguanltup atånit
aKigssikasik tåssångåinavigssuaK nue-
riassårmat tingivdlunilo. — taima
ingerdlavdlunga ilåka tikipåka Ka-
suerserdlutik uningassut.
sordlo umiarssussånguaK.
sila kiagpatdlåKingmat kiativtigut
atissavut tamaisa pérpavut agsutdlo
iluåtdlagtitdlugo. månåkut tåssa 7-800
meterisut Kutsigtigaugut issikivialo
agsut alianaitdlune. tasamane umiar-
ssuårarput sordlume tåssa umiarssu-
ssånguaK mikingårame! — kangerdlup
imå Katsorsimariardlune tasamane Ka-
Kortinerasåt erssiput nalunaratik ikå-
nerussut. KåKat pukinerussut avdlat
tamaisa åmut issigilersimavavut Kå-
vilo takusinauvavut. — avdlatut ajor-
narmat ingerdlarKigtariaKarpugut. av-
Kutigssavtale sivnera, tåssa 4—500
meterit agsut ajukujugunarpoK, tåssa
Kerruinavigssugame aputeKarivdluni-
lo. — autdlåinaKaugume! nangmata-
vut taortigériardlugit atissaleriardlu-
talo Kumukalerpugut. — sujugdlermik
aussarigssuaK aputikoriardluta årime
Kerrorssuit tikinaKaugut. ujaragssuit
ujarårKatdlo akuleriåt agsorssuaK
ingerdlavigiuminåiput. Kumukarnivti-
ne Kavseriardluta unilårnerpugut, tå-
ssame åma nåparsimanivta kingorna
åiparalo nukigdlårtuvigsimagavta! —
majuagkavta nune tikivigdlugo taima
KerruinarssuvoK taimalo majuarner-
put agsut kigaitdlagtitdlugo.
inugsuk ulorianartumitoK.
nalun aerKutaK uvdloKerKa Kångerå
majuagkavtinut KaKivugut. tåssane
inugsuk portulårtukasik imaKa 2'A
meterisut portutigissoK tikiparput.
tåuna KårpiåningilaK, tåssame sivne-
ra imaKa 100—150 meterisut portuti-
gissoK KaKineK ajornardluinarame.
Kåva agsut ulorianaussarpoK, tåssame
inugsup torKavia imaKa 3 meterisut
siligtigaoK inugsuvdlo igdlua’tungåne
ivnårssugssuaK samungarssuaK issiki-
vilik takusinauvarput. tåssane inug-
suk ånoråminermik sungårtumik Kag-
dlerneKarsimavoK KåKat «åvinit av-
dlanit takusinauniåsagavtigo. tåunalo
Kissungnik aulajangersimavoK. Kissup
niulua atauseK ivnårssugssuåkut nivi-
ngåinarpoK! tåssame inigssaKångina-
me. tåssane pissarnivtitut inugsuk isa-
teriardlugo ugtortainerput autdlarner-
parput. ilavta ugtortainerine uvagut
nerissagssavut isumagåvut. imermik
pigssaerukavta aputip aungnerata
kungnerata atånut titorfit ilivavut
ulivkårångatalo tigussardlugit. ine-
ravta ugtortainerput unigtilåriardlugo
nerivugut. nerissavut tåssa ivsingi-
gagssat, paornårKat (serKulugtut), su-
kut imuitdlo panertut atautsimut aku-
lerit. nerivdlugit pikunartaKaut agsut-
dlo Kårsitdlarnartardlutik, tauvalo su-
kulåtit saftilo åma taKuarissarpavut,
tåssa Kasuvdlune iluaKigamik. — ne-
reréravta ilavut agdlagtuissut KåKap
Kånut inåinardluta Kasuerserpugut se-
KinarigssuaK sågdlugo. — faimalo taor-
tigiårdluta agdlagtueréravta ugtor-
tainerputdlo inermat nerissavta siv-
nere nereriardlugit — måne pingasut
migssåne — ugtortautivut pårivdluar-
dlugit piarpavut inugsugdlo sanarKig-
dlugo. ineravta åmut autdlåinaKau-
gut Kumukarnivtinit sukaneroKaluta
arpaussåinaK åmukardluta. — nal. ar-
finingulersoK sigssamut apupugut tå-
ssalo nererssuarnigssarput kisiat er-
Karsautigilerdlugo. aineKaréravta u-
miarssuårKavtinut ikårpugut nereru-
jugssuaréravtalo erKigsivdluta uvdlup
sivnera atorparput.
(nr. tugdl. nangisaoic).
Penneven søges
,.16 years old Swedish giri wants
pen-pals in Greenland. Interests: fo-
reign countries and people, view-
cards. Write in English or German to:
Miss Bjorg Jacobsen,
Håsselbytorg. 2,
Stockholm, Vållingby,
Sweden."
Jeg er 10 år og vil gerne skrive
sammen med en pige eller en dreng
på samme alder.
Inge Briicker,
Rosenvænget 16, A,
Sæby, Vendsyssel.
Kulusuk nuåneKaoK. aussame anga-
laortaKaugut. ilåne aKigssinik nåpit-
sissarpugut, ama nerdlerit angalassar-
put amerdlasorparujugssuvdlutiik.
åmåsit paornaliardluta takunginav-
tigik ingerdlåinardluta tåssångåinaK
nerdlerit Kardlordlutigdlo tingingma-
ta tupagkaluardluta autdlarKinarpu-
gut. ingerdlagavta ingerdlagavta paor-
naliarfigput tikiikavtigo nunialerdluta-
lo nukagpiarartavut a.Kigsserniardlu-
tik Kimangmatigut nuniautigalugo
maligkavtigik tikipavut atautsimik
aKigssersimassut.
ingerdlavdluta, ingerdlavdluta u-
ngasigsorujugssuarmut pivdluta ilåka
OKariarmata sule ungasingnermut pi-
Kinguvtine Kalordluta umiatsiårKat
imerdlugit angerdlartarpugut. tikikå-
ngavta hestimik Kaersumut majussui-
ssarpugut panersiagssanik, panerå-
ngatalo punut imiuneKartarput Kui-
nutdlo iliorarneKardlutik hestit savat-
dlo ukiume nerissarmatigik.
sårugdlilerineic åma nuåneKaoK.
angmagssaKardlualerångat sårugdle-
KartaKaoK. atautsimik åma sårugdlit
angmagssatdlo sigssap avatinguane
niardlutik, iseriagtileriarmat anger-
dlarumåinaraluartunga piuméngeriar-
mata, uvanga kisima angerdlardlunga
autdlarpunga. ilåka tarrikavkit arpa-
lerpunga. KåKajungnåkut åmut atiler-
dlungalo ativkut nerdlerparujugssuit
terKarmata tupangnaKaoK. tikipunga
atautsip erKåne. ilåka aitsåt unuler-
mat tikiput.
åma sujorna A/G-p jutdlip normo-
ruane 1. præmiasigama 25 kr.-sivu-
nga. tåssunga någinarpåka. atuartug-
ssat tamaisa inuvdluarKuvåka K’aKor-
tumilo atuaKatigisimassåka tamaisa.
Elisa Kanuthsen, 12 år,
Kap Dan, Kulusuk.
pågamik, tåssa sårugdlit amerdlaK,
tåssa angmagssat amerdlaK. umiausså-
raK kivingajagtitdlugo angerdlarpu-
gut. tikikavta tissavavut, ineravtigik
Kaersumut majussoravtigit panersiag-
ssat. mumeKåtårdlugit paneriartortar-
put, ukiumilo nerissarineKartarput.
mamartaiKaut.
Julius Egede, 11 år,
Igaliko.

nunap åssiliortut inugsuliamik saniåne ugtortaissut, KåKane Kianartartu-
kasiungmaf OKorsautdlugo.
upernåkut angmagsserineK
FERD’NAND
Dårlig
spejderånd
spejderinut
sujulerssuissu-
palå k
(S>