Atuagagdliutit - 25.03.1964, Side 21

atortuloKalune silåinaup avatå
Danmarkimit misigssorneicartoK
Sjællandip avangnå’tungåne silåinaup avatånik misigssuivfik
atortuloKissoK ilisimatunit akigssarsianångitsunit sulivfigine-
KartoK pingåidssunik påsiniaivigineKardlune
danskit silåinaup avatånik påsiniai-
ssue ilisimatusamermut tungassunik
suliamik saniatigut pingåKissunik su-
liaKarput. suliagssat taineKartut nå-
magsiniarnerine ilisimatut igdluarå-
nguamik Kissussumik mikinermit ta-
kugatdlagagssåungitsumik orpigpag-
ssuarne Rude skovimik taineKartar-
tune, Sjællandip avangnå’tungånitu-
ne, sulivfeKarput. Rude skovime Kåu-
røataussianik påsiniaissarfik nangmi-
nerssortut ingerdlataråt, inuit ardla-
Kéngitsunguit atorfingmik saniatigut
akigssarsiaKångikaluardlutik pilersl-
narnago måna tikitdlugo ingerdlata-
ralugo. aningaussauteicarfingnit ilisi-
rnatusarnermut ikiutaussartunit ukiut
atausikutårdlugit atugagssatut tuniu-
neKartartunit „napatineKarput", ukiu-
me atautsime atugagssatut tunissu-
taussartut 60.000 kroninaussut agdlåt
KujarunenartaKalutik. atortut pingit-
soratik pigissariaKartut suliagssat ag-
dliartortitdlugit pissariaKartineKa-
riartormata igdlersorneKarnigssamut
tungassunut ministeriaKarfik suju-
nersuteKarfigineKarsimavoK aningau-
ssat ukiumut atugagssat nålagauvfiup
taplssutaisut akuerssissutigineKartar-
tugssat 200.000 kr-usassut nautsor-
ssutigissariaKartoK, sapingisamigdlo
piårtumik atortut suleKataussutdlo i-
latertariaKartut. sulenataussut ilåt a-
tausinavik måna akigssarsiaKartine-
KarpoK, nålagauvfigdlo tapissuteKésa-
galuarpat igdluarKap taortigssånik
igdlumik nutåmik sananigssaK encar-
sautigineKarpoK.
suliat nåmagsiniarneKartut tingmi-
ssartornermut, såkutoKarnermut, u-
miartornermut, silasiornermut inuia-
Katigitdlo tamalåt silåinaup avatånik
Wisigssuinerånut iluaxutaussugssåu-
Put- Sjællandip avangna’tungåne or-
Pigpagssuit akornåne misigssuivérå-
nguame sulissut USAmit kajumigsår-
neKarsimåput inuiaKatigit tamalåt si-
låinaup avatånik misigssuineråne pe-
KataorKuvdlugit. taima pissonåsagpat
misigssuinerme atortugssat pissaria-
Kartut amerikamiut atugagssiuniar-
pait.
påsiniagkat pingasut
martsip KerKata migssåne amerika-
miut Kåumataussiamik nutåmik ing-
mikut itdluinartumik S-66-imik at-
serneKaratdlartumik autdlartitaKar-
tugssåuput. Kåumataussiamit nalu-
Paerutit 20, 40 åma 41 megahertzikut
nunamut nagsiuneKartåsåput; Rude
skovimilo sulissut amerikamiunit Ki-
nuvigineKarsimåput Kåumataussiap
Palunaerutigissartagagssai maligta-
rerKuvdlugit. nalunaerutaussartugssat
maligtarisagåine nålaortutit nutår-
dluinait atortariaicarput, tåukulo
USAmit nagsiuneKartugssåuput.
danskit Kåumataussianik misig-
ssuivfiåne pissortaussoK téssa silasi-
°rtoK, magister Asger Lundbak, Rude
skovime misigssuivfingmik autdlar-
nissoK, radiotekniker K. E. Jacobsen
amalo ingeniør Poul Linnet sulexati-
galugit. misigssuivfiup påsiniagai pi-
ngasut ima navsuiarneKarsinauput:
sujugdlermik Kingornerit puangnik
Kmguartaivit Kingornerisa åssinge se-
Kinermit pissut maligtarineKarput.
Kingornerit nalunaerssorneKarput
Kåumataussiat seKernup Kinguainik
nagsitsissartut nalunaerutaisa båndi-
mut imiussissumit „imiunerisigut."
Kmgornerit seKinermérsut taineKartut
mgmikut atortoKarane ugtorneK ajor-
naraluarput, nunarssup silåinartånit
nungutineKartaramik. Kingorneritdle
silap KanoK inigssånut nunamilo ra-
diukut nålaorniamermut suniuteKar-
torujugssussarput. Kingornerit erxar-
torneKartut ugtorneKartarput Kåuma-
iaussianit radiup maligaussai 5 mil-
liontedel imalunit 1 milliontedel mil-
limeter atordlugit.
Kåumataussiat seKernup Kingorne-
rmik misigssuinerme atortut sujug-
dlit autdlakåtitait Danmarkimit pig-
ssarsiarineK ajornarput, januarimile
autdlartineKartup nalunaerutigissar-
lagai Rude skovimit maligtarineKar-
taramik angnertOKissunik påsissaKar-
titsiput.
tmgmissartut pujorsiutaisa
nikitortarnerat navianartoK
Kåumataussiat maligtarineKar-
tarput antennit Kåumataussiamut
sangmiuartitdlugit kaujatdlagkiar-
tuartineKarsinaussut atordlugit.
Rude skovime misigssuivfik ame-
rikamiut nålagkersuissuisa sivni-
ssimigtut autdlartitaKarfiånit ilisi-
matineKartarpoK Kåumataussiat
sukut ingerdiaortarnerånik, tai-
maingmat danskit silåinaup ava-
tånik misigssuissuisa ilisimassar-
pat antennitik sumut sågtikunikik
Kåumataussiat torårsinaunerdlugit.
Rude skovime sangmineKameruvoK
KåumataussiaK 20 kiloinarnik oximåi-
ssusilik. KåumataussiaKaraluarpoK ar-
dlanaKissunik taineKartumit angneru-
ssunik, danskitdie misigssuivfiånit
taineKartoK maligtariuminaKaoK åma-
lo silasiorfit KutdlersaKarfiata saviup
danskit silåinaup avatånik påsiniaiviat:
igdlorujunguaK antennerujugssualik Rude
skovime orpigpagssuarujugssuit akornåne.
Det danske rum-laboratorium: Et primi-
tivt træskur og et antenneanlæg dybt
inde i Rude skov.
kajungerissaKameranik misigssuine-
ranut pingåruteKardlune.
saviup kajungerissåta avdlångora-
rujugssuartarnera seKernup Kinguai-
nit puangnik Kmguartainerme ator-
tartut åssinginit såkortOKissunit pi-
lersineKartarpoK, Kingorneritdlo nu-
name pujorsiutinut akornutaussar-
put. taima pissoKarångat tingmissar-
tut umiarssuitdlo pujorsiutait suner-
neKartarput, sunineK navianartutut
agdlåt oKautigissariaKardlune.
pujorsiutit årKigtarianalertarput;
silåinarmile saviup kajungerisså av-
dlångorarujugssuartitdlugo åndga-
luaråine åridneK iluaKutauneK ajor-
POK.
tingmissartortitseKatigit SASip
Danmarkime Kåumataussianik påsi-
niaissartut måna suleKatigerusugto-
rujugssuvai. tåukume tingmissartor-
titseKatigit OKalugtusinauvait saviup
kajungerissåta KanoK ilinikut avdlå-
ngorarujugssuarneranik. taima pisso-
Kartitdlugo pitsaunerussarpoK ting-
missartut pujorsiutaisa iluarsingikat-
dlamigssåt, saviup kajungerisså av-
dlångorarungnaerångat aitsåt iluarsi-
ssariaKartardlune.
nuissat Kulanit åssilissat
Rude skovime misigssuissarfiup su-
liaisa pingårnerssåt tåssa nuissat ku-
lånit éssilineKarsimassut éssingisa „ti-
gorarnerat". Kåumataussiat silap Ka-
noK issusigssånik påsiniainerme ator-
tut åssiliortortarput, éssilissaitdlo
nuname pigssarsiarineKartut ingmi-
kut iliniarsimassut påsiniainermilo
ingmikut atortugdlit kisimik påsissa-
Karfigisinauvait. Kåumataussiat åssi-
lissait inuinarnit påsineK ajornardlui-
narput.
amerikamiut Kåumataussiånit Tiros
Vlll-mit jutdlip sujuninguagut aut-
dlartineKartumit åssilissat Rude sko-
vime pigssarsiarineKartarput „tigo-
råissut" telefaximik taineKartartoK
atordlugo. atortoK tåuna akisorujug-
ssungmat Kåumatausisanik misig-
ssuivfiup akigssaKartinginamiuk pi-
siarineK sapersimavå såkutunitdle
tingmissartortartunit atordlugo.
februarip KerKanit aitsåt taineKar-
Kåmersutut misigssuineK iluamik aut-
dlarnersimavoK. uvdloK taineKartoK
tikitdlugo misigssuineK avdlatut ajor-
nartumik uningassariaKarsimavoK si-
låinaup avatåne pissutsit misigssui-
niarnermut pitsåunginere pissutigalu-
git.
Tiros VIII Kåumataussiarujugssu-
vok sarfamik atueKissoK taimalo a-
kisoKissumik ingerdlåneKartoK. Kuja-
nartumigdle nunamit nålagkerneKar-
sinauvoK unigkatdlardlune sarfamik
sipårKuvdlugo, nagsitsei’Kilernigssålo
nalunaerKutap akunerata KerKanik
sujorKutdlugo autdlarKerKuvdlugo å-
ma nålagkerneKarsinauvdlune, aut-
dlarKingnigsså kingusingnerussukut
nålagkiutigigaluaråine nagsitsinigssa-
minut inortuisangmat.
nuissat Kulånit åssinge silap KanoK
inigssånik nalunaeruteKartarnermut
pingårutenarput, Amerikame atorne-
Kardlualerdlutik. Danmarkimile oaå-
tårissaKåtålårnerup kingorna aitsåt
åssit silasiornerme atugkanut ilauti-
neKalerumårput.
1968 — ukioK navianartoK
suliarineKartut pingajuat aitsåt
Danmarkime ingerdlåniarneKalerpoK.
suliaK tåssauvoK Kåumataussiat ra-
diup maligaussåinik åssiglngitsunik
takissusilingnik autdlakåtitsissut aut-
dlakåtitåinik „tigoraineK“. Kåuma-
taussiaK S-66 tamatumane pingårute-
KartorujugssusaoK. amerikamiut dan-
skinut KinuteKarsimåput Kåumatau-
ssiamit autdlartineKartugssamit tå-
ssånga nagsiussorneKartut alaitsinåu-
neKarneréne peKataorKuvdlugit.
Kåumataussianut tungassut nutår-
tait amerdlangåramik tupingnåinar-
put. nutåt taima amerdlatigissut ta-
marmik nåmagsineKarnigssåt isumav-
dluarfigineKaraluartOK ilimagissaria-
KåsaoK ilait ukiune mardlugsungne
kinguartoruneKarumårtut.
kinguartornigssat ilait ajoKutauna-
tik iluaKutauginåséput. USAp piler-
ssårutigå inuit mardluk silåinaup a-
vatågut angatdlasiamitdlutik 1960-it
nålerneråne Kåumåmut nunitineKar-
nigssåt. silasiortutdle, åma Danmarki-
me silasiortut, sujumut OKautigisi-
naorérpåt silåinaup avatågut angat-
dlasianik 1968-ime autdlartitsingikéi-
ne pitsaunerussoK, ukioK tåuna Ki-
ngornerit puangnik Kinguartautinisut
itut såkortorujugssuit seKinermit pi-
ssut nåmagtugagssåusangmata. Ki-
ngornerit tåuko silåinaup avatågut a-
ngatdlasianut, pingårtumigdlo inug-
tåinut, navianauteKartugsséuput.
såkortoKissumik USAmit inéssuti-
gineKarpoK 1968-ime Kingornerit na-
vianartut ånilångatitsiungnaivigpata
aitsåt silåinaup avatågut angatdlasia-
nik autdlartitsinigssaK. Kingornerit
navianartorsiortitsendsåput ukiut ar-
Kanigdlit Kångiugpata, ukiutdlo na-
vianartut akornåne navianartorsior-
patdlårane imaKa Kåumat anguniar-
neKarsinauvoK.
åma ilimanarsinauvoK inungnik
Kåumåmut autdlartitsissoKåsångit-
sok. amerikamiut rusitdlo ilisima-
tue isumaKarput inuit Kåumåmu-
kartincKarnigssåt taima navianau-
tenartigissoK, ajornakusortigissoK
akisutigissordlo dKåtångitdluåina-
råine pitsaunerussoK — amame
angnertumik angussaKarnigssaK i-
limagineKångingmat.
nunarssup avatåne ine nutån
ilisimatut taineKartut Kåumåmu-
kamigssamut taorsiutdlugo sujuner-
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
ilingnuf uvgOtigssior-
navérsårniaril —
ABISip pujutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip pisiniarfine
pisiarineKarsinåuput.
pisiniarångavit oicåinar-
tdsautit „nanortalingnik
pingasunik —
Korsungnik imalunit
sungdrtunik".
sutigåt aningaussat Kåumåmukarnig-
ssame atugagssaraluit sule tuping-
namerussup piviussungortiniarnig-
ssånut atomeKarKuvdlugit. USA Sov-
jetilo tamarmik ingmikordlutik Kåu-
mataussianik ima angitigissunik inuv-
dluatåmartigissunigdlo autdlartitsi-
niarput ilisimatunut sulivfiutigalutik
iniusinaussunik. nunarssup avatågor-
dlutik kåvigtitdlutik ilisimatut nuna-
me sulivfingmingnmermigtut inuv-
dluatårtigalutik sulisinåusassut oKau-
tigineKarpoK. ilisimatut feriaKåsagå-
ngata KåumataussiaK nunamut inger-
dlateriardlugo ilisimatunik avdlanik
inugtalerdlugo autdlarterKingneKar-
tåsaoK.
taména silåinaup avatånik misig-
ssuinerme sujuariautit angnerit tug-
dlerisagunarpåt. ilisimatut Kéumatau-
ssiane nunarssup avatågordlutik kå-
vigtune angerdlarsimautigalutik suli-
ssut nunamititdlutik inuinartut inu-
nermingnit avdlaunerungångitsumik
misigisimassåsåput.
Rude Skovimit Kal.-nunånut
silåinaup avatånik misigssuineK
pivdlugo inuiaKatigit tamalåt Italia-
me atautsimérssuartitaisa agdlautigi-
neKartut angnertoKissumik oKatdlisi-
gigamikik Rude skovime igdluarå-
nguaK åma ei'Kartorsimavåt. atautsi-
mérssuarnerme danskit ilisimatue pe-
Kataussut amerikamiunit neriorssor-
neKarput atortugssåinik nutålianik
akisoKissunik oicåtågagssanik nagsi-
neKåsassut.
atortut OKåtårneKarérpata ilimanå-
saoK ilaisa Kalåtdlit-nunanut nung-
neKarnigssåt. atortut tåuko arssarne-
Kartartume ugtortautigssatut angner-
mik piukunauteKarput. silap KanoK i-
nigssånik nalunaeruteKartarnerup pit-
sångoriartineKarnigssåne radiukutdlo
nålaorniarfilugsissarnermut pissutau-
ssartut påsivdluarneKarnerunigssåne
pingårtuvoK påsisavdlugo arssarne-
Kartarfingme KanoK pissoKartarner-
SOK.
orpigpagssuarne kiserdliortut
silåinaup avatå „issigiuarpåt“
Rude skovime sulissut atortulugka-
luardlutik ilorrisimårput. igdluarax
mikigaluaKaoK, ingnåtdlagissamigdle
ingerdlatilingnik kiagsauteKarame Ki-
anarane. angnerussumik suliavdlo i-
ngerdlåneKameranut tugdluarneru-
ssumik igdluliortoKaraluarpatdlunit
centralvarme atorneKalernaviångilaK.
misigssuissarfik silasiorfingmut sa-
viup kajungerisså atordlugo påsiniai-
ssai'fingmut KanigtunguamipoK, tåu-
ssumalo atortuisa malugssareKissut
saviminernik nunamut lkusimasso-
xarnera akornutigisavåt.
misigssuivfit taineKartut mardluk
avdlatut ajornartumik inulingmut tai-
ma ungasigtigissumitariaKarput ator-
tue malugssareKigamik. bilit unga-
sexalutik ingerdlanerat agdlåt ator-
tunut akornusissarpoK.
igdluarxame suline pivdlugo magi-
ster Lundbak OKarpox orpigpagssuit
akornånitdlune KanoK sungitsigineK
Kanordlo kiserdliortigineK misigissa-
riaKartartOK; taimåitordle igdluarxa-
mititdlune uvdlup unuavdlo ingerdla-
nera tamåt silåinaup avatå tamåt ma-
lingnauvfigissariaKartoK.
(Copyright IDAG)
RECORD
SKRAA
holder smagen
længere!
3-delt
IS RECORD
Dobbelt
sovseti
sukulugssak pitsaoKatcKangitsoK
Kivdlålugtumik pulik
avdlanit mardloriåumik ivseKarneruvoK
taimåitumigdlo sivisunerujugssuarmik '
susungneKartardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt
grammofon med FM-radio
og særskilt højttaler... /
en plads-, pris- og kvalitets-
mæssig gunstig kombination..!
... «n aktuel kombination, fordi den er konstrueret pd baggrund af
de gennemgribende ændringer af Danmarks radios sendepolIHk,
der fandt sted 1/1 1963, hvorefter PM nu er vigtigst, da alle danske
udsendelser kun foretages her.
Bella Musica består af en ELTRA Hi-Pi forstærker, bygget sammen
med en elegant pladespiller og en effektiv FM-radiodel.
Bella Musica er konstrueret for særskilt højttaler, en adskillelse,
der giver mulighed for individuelt at vælge blandt de højttaler-
typer, der findes. Bella Musica er
forsynet med diodeudtag for til-
slutning af båndoptager.
Bella Musica 997 kr. 585.-
H«|ttal«r typ* 93:45 kr. 60.-
De anførte priser er de i Danmark gældende brutfopriser.
Type 91:4S
Leverts i ttak og palisander.
ELTRA HI-FI h.|Hol.r
typ* 93>44 b.itår al
2 ha|ttal.rsyi!*mar
m.d d.llllt«’ ........... kr. 10S.-
21