Atuagagdliutit - 25.03.1964, Side 26

MERARTAVTINUX
isarukitsor-
ssuit
pissutsimi-
kut Kuia-
nardluinar-
tuput
nåparigdlu-
tik pisug-
taramik
inungasso-
rujugssuv-
dlutik. tåssa
umassusi-
vigssuarme
isarukitsut-
sut nerisi-
mavdlutik
inimingnu-
kåssut.
sukut pukuat agdlagfigårput
tugdlusimåKalunga angerdlamut
autdlarpugut. tikingajalerdluta uja-
ragssuaK sanerKutilerdlugo ilavtåsit
OKalugtuagssaKartipå: „sujornångor-
poK auvamiardluta unukut tikiler-
dluta ilarput kåjumerdlune amut ar-
pagdlune autdlarpoK, tåssame tamav-
ta nerissaKarsimångmavta. sule ar-
pangniardlune taimak orpigålungua-
nut någkiutdlune åmut ulikåtarmat
igdlarfigeKårput." sunauvfa Ilorru-
ssaK nuivdlugulo tåuna ujaragssuaK
nagdlerdlugulo tikikusumernermik
arpagsimassoK. Ilorrussamut tikipu-
gut ilavut tikerérsimassut pissaicarsi-
manatik.
uvdlune sivnenitune tåssa uvdlune
pingasune katitdlugit arfinilingnik
tugtupugut. arfiningornermilo au-
gustusip Kulingane atårdluta autdlåi-
naKaugut, månalo ornitaK kajunger-
naK. tasama sujunerfigput kajunger-
naK, tåssame angerdlarsipajåleréra-
ma.
Ilorrussamit autdlångitdlatsiarniv-
tine pigissavut portorérdlugit Kima-
leravtigo ativut, tugtunik Kavserår-
nerput Kanordlo inerput sukut pu-
ånut agdlagtorpavut ujarKavdlo a-
tånut takussagssångordlugit torKor-
dlugit, tåssagoK auvariat tamarmik
taimåitaramik.
aKaguane anordleraluaK umiånca-
mik kimukarpugut, avKutånile ator-
ssarorsivdlugo nunamut tulagkatdlar-
pugut. sigssamut pigavta pujortulé-
raK kangimukéussisserput aivdluta ti-
kipoK, taimalo kimut aputdluardluta.
Titken Barlai
Landshospitalet
sikorssuit natserssuitdlo
mérKat tusartilårdlavse. ilivsinit
inersimanerugaluardlunga Atuagag-
dliutit tikikångata agdlagkase atuar-
dlugit nuånarissaKåka. aussame atuå-
ngivfivsine pisimassulerssårdluse ag-
dlagaKarångavse, pingårtumik nukag-
piarnat piniarnilerssårångata. uvangé-
taoK upernåK feriarnera OKalugtuari-
låsavara soruname pingårnersior-
dlugo.
avåmuf KeKertanut
upernåK maje autdlartisimalersoK
kitåliarniardlunga pilerssålerpunga.
taimalume majip 17-iåne sila alianait-
dlerugtortoK pujortulérånguamik ki-
mut autdlåinaKaugut, avdlanik mar-
dlungnik ilaKardlunga, sunauvfa ilåka
uvdlune 16-ine pilukalårumårtut. si-
korssuaKångingajagdlune kisiåne ma-
nigsorssungmat nuånåKaluta Agdluit-
sup-pånit kimut ingerdlavugut. KeKer-
tat avativtinitut KaKivfigeriardlugit
„Inuarugdligkat" nalåtigut sikorasår-
nerungmat tungånut autdlarpugut. si-
kut kujåmukåneK atuaraluarpavut,
Kåumativdle taimailinerane puissit a-
kunagsissarmata takussaKåsanata.
Sagdlit inoKalerérnikungmata anga-
joralo tåssaningmat tunungmut sa-
nguvfiginarpavut orningniardlugit.
isumaliorsimagaluarpugut Sagdlerni-
niardluta Kanigtordle sikoKångingmat
unuinariardluta aKaguane Kaungmat
autdlarKigdluta angajoraK Nanortag-
dlup avatåne KeKertane Kitsigsuning-
mat orningnialerparput angajora ilisi-
matinardlugo tarKavunga apuniåina-
rumårtugut.
asulinaK avasiartukorpugut Kagssi-
massunik ujardliutigaluta. Kitsigsut
sule ungasiardlugit agsarnilermat siag-
dlilerdlunilo ornigarput toråginaler-
parput. Kålerdluta kissartulioravta ti-
torérdlungalo aKugtoK kingoråriartor-
dlugo aKuanukarpunga. siko angeKi-
ssok agssuatigut uialerdlugulo Kerner-
torssuaK takuvdlugulo pikuteriara-
luarpara tauvauna napassartoK (puissit
sikume Kagssimassut tupagdlutik si-
kup Kånit amarångata taima oKartar-
put). siko Kagssimavfigisså sunauvfa
tarrisimatitdlugo ornigsimagigput. tå-
ssane uningavfigitdlatsiaraluariardlu-
go autdlanunarpugut, uvdluvdlo ilå
ornigarput tikitdlugo.
natserssup sanguane
inusugtuaraunivnit piniarneK nuå-
nareKigavko kiparsimassut najulerav-
tigik nikatdlungassortaKångingmata
KimanaKaut. Kitsigsut Nanortalingmit
erKåmiuinitdlo ornigarneKartaKaut
„ingerdlassorniarfigeKingmata“. nat-
serssuit ingerdlassut ikagissaKarneK
ajormata KeKertat agssordlit tamar-
dluinangajangmik KåmaveKarput.
tarKavanitdluta uvdlut ardlersimale-
rait nunåkuinaK Kamassaraluardluta
ilåka ilagalugit angajora sisamagalugo
avangnamut autdlarpugut, Kagssima-
ssunik ujardleriartusavdluta. avangna-
mut ingerdlanivtine Kinerdluarsima-
Kigavta avativtine takungnerérpugut,
tungånutdlo autdlardluta. isumaKati-
gigpugut arKåingikuvtigo nålagari-
ssavta pissarisagå. Kåinat mardluk
nagsaravtigik angajuvnut ersisårKår-
tinialeravtigo nålagarissavta ilaginia-
lerpå. pujortuléraK sikumut taliseriar-
dlugo unigpugut. tungånut autdlarma-
ta Antut pivara piarérKuvdlugo arKå-
ngigpat autdlarteriutå ornisagavtigo.
KagssimassoK Kéinatdlo alarneK ajo-
ravtigik erssålermåssuk påsivarput
natserssuaK ai'KarnavérsoK, pujortulé-
raK autdlarterKuvara, tungånutdlo
autdlarpugut. Kanigdlileravtigik suaor-
påka autdlaeringinerane åssiliumav-
dlugo. natserssuaK ersiordlune sikup
igdluanit igdluanut KimåvoK tunger-
piavtinut sågdlune. una issigissaK tå-
ssa takoråneic. pujortuléraK kigait-
dlagterérdlugo sikup itserna tikilerig-
putdlo åipå serKOKaoK, takuvdlugulo
natserssuaK KumartoK, niaKorssuanilo
nakatingmago Korortora tiguvara aut-
dlaivdlugulo.
ilarput auldlartorpoK
sanivne sussoKartoK Kiviaravkit ta-
kulerpara tåuna natserssuartoK tua-
vioiralune niuniartoK. „autdlartoKau-
nga“, taima OKartordlo tuaviordlunga
niutipara. pileriarparput isigkame su-
juninguagut Kåinane putuvdlugo aut-
dlartorsimassoK.
tåssalo påsivdlugo uvanga sujug-
dliuvdlunga autdlaisimagiga „natser-
ssuaKaungårtordlunga" suaortalerpu-
nga. sunauvfa serKormat natserssuaK
ersiordlune KumarsimassoK autdlai-
nerdlugsoralugo nangeriariga. soruna-
me uvanga ikileruåravko natserssuar-
taråra, unalo nalerinaK angisorssuga-
me.
sikumut naKigavta KanoK pissoKar-
toK påsivdlugo igdlamut sanguinarpu-
gut, ilame pilerssåruterput isumaminut
pårdlaingmat. taimalo piniånginiardlu-
ne Kajakasine natserssuartaralugo. su-
nauvfa årKateKånginame autdlaisine
imaKarneranik takoriarsimagaluarå.
tamatuma kingorna putsilermat tunu-
artinarpugut avdlamik takussaKar-
nata.
åma majip 24-ata migssåne sikut
avasiartut ornigkaluarpavut, sunauvfa
kigångalerumårtoK putserdlunilo. put-
sermat tunungmut autdlangåtsiardlu-
talo anore såkortunerulermat orKumu-
kåneK sangussalerpugut agssumut sa-
pernarpatdlåKingmat. sapingisavtinik
avangnamut sangunavérsårdluta. tå-
ssame avangnarput imauvatdlåKing-
mat årdlerigigavtigo. tunungmut av-
Kuterput sikoKångeKigame maliarsso-
KaoK sialuitdlo kuissinavigdlutik. av-
dlatut ajornaKingmat Kitsigsut tikiku-
sugkaluardlugit Nanortaliliåinarpugut
Kaningneruleravtigik. nalungikaluar-
dlugo ilavta isumålugisagåtigut. aKa-
guane uvdlåkut Katsormat atissavut-
dlo panersimangmata tuaviordluta
Kitsigsuliarpugut, sunauvfa ilavut isu-
måloKissut.
tamatuma kingorna KanigtoK siku-
ermat åmame avangnaic kanangnaK
sékortoKalune anoraugame, erninardlo
angerdlarumagaluardluta sila unerig-
sivdlugo. aitsåt junip autdlanrautåne
Agdluitsup-pånut tikipugut. sule ilag-
ssaKaraluartut tamaunga någinarpåka.
Asarias Bernhardtsen,
Sydprøven.
til billige priser altid på lager
tugtup maligkåtigut
auvardlune tugtumik pernardlune tugdlusimårneK kisimiussa-
raoK — tugtuaraK tåmaivdlugo pileriarpåt maligkåtik — Ilor-
rusaK iluliumaneK tupingnartoK, auvartut tangmårsimårtar-
figssuat, OKalugtuarineKartoK Titken Barlaimit
sommerferiame auvariarnerput o-
Kalugtuariniarpara. sapåme augustu-
sip uvdluisa sisamåne auvariardluta
autdlarpugut, angutit tatdlimauvdluta
puj ortulérKamik ilungmukautititdluta
auvarfigisavdlugo „AlångOK."
uvalilersoK umiårKanut ikivugut u-
torKartarput KajaKarame Kåinaminut
ikissoK. imaK isortuinavigssuvoK ika-
Kalunilo, taimåitumik ikardlerårdluta
kisiåne ingerdlavugut. nunap sinånut
pigavta umiårKap åipå tamaunga Ki-
måparput éipålo Kåicutugssångordlu-
go. tåunaKame nangmagdlunga pisu-
lerpunga. taKussat atissat ardlåutåka
nangmavdlugit.
KeKertame tuperpugut
pisungåtsiaritdlardluta tupeK tiki-
parput arnanit mardlungnit mérKa-
nitdlo najomeKartoK, tåssauko angu-
titatik auvartut utarKigåt.
tåssane neriniåinariardluta kangi-
mut autdlarKigpugut. ingerdlangåtsi-
aravtalo kuk tikiparput ikfirdlugulo.
kuvdlo sinånut taKussavta ilånik Ki-
matsivdluta, tåssagoK taKuaerutor-
dluta sinånut pisagaluaruvta sitdli-
matigssavut. isumangnaiginariardlu-
git tåunaKame kangimut ingerdlaler-
pugut. majorKaK atdleK KaKeréravti-
go AvKutdlugissap atåne KasuleKissu-
ngalo tupertiterpugut, tårsilerérmå-
me.
aKaguane uvdlåkut iteriatdlaravta
KianaKalune pujortorssuaK. sutoriar-
dluta AvKutdlugissåkut Kumut aut-
dlarpugut, ilumume atserdluarsima-
våt, AvKutdlugiaK KumukajåK ivnåi-
nangajak, mianerssordlune aitsåt i-
ngerdlavigissariaK. KaKituakasigkav-
tigo ingerdlalåginardluta K’ajartori-
åraK umiårardluta ingerdlavigårput.
uvdlororiartorneranutdlo ingerdlar-
Kivkavta K’ajartoriarssuaK tikipar-
put. tåunaKame ipulerpugut. sule ki-
ngua tikinago ilavut niuput OKardlu-
tik, misiligdlugo auvåsagamik tiki-
nigssamingnut tlliuterKuvdlutik. ki-
nguanut pigavta Kalagsimakatalerér-
sugut tikiput pissaKarsimanatik.
uvdlorordluartoK Kinguata KeKer-
tånut Nugaussarssuarmut tupertoriar-
torpugut. umiårKamigdlo nunaving-
mut ikåriardluta auvarneK autdlar-
tiparput. unukut inarpugut pissaKar-
simanata. kisiåne aKagumut pilere-
Kaunga pernarnigssaralo kisiat erKar-
sautigalugo.
pernarpunga
aKaguane uvdlånguaK timut aut-
dlarpugut pigissavut nagsardlugit. I-
lorrussaK tikikavtigo tupertorfigivar-
put. IlorrussaK tåuna erKumikulugtu-
mik iluseKarpoK. Kéungup atånipoK
sialungmit anorimitdlo pitarneKarsi-
nåungitsume. sinåtigut Karmamiku-
vok pukitsunguamik saninguanipor-
dlo igassarfia, igavfigineKartarsima-
galuarnermik KulånitOK ujarak ta-
marme Kernertuinångorsimavdlune.
ericåniputdlo tugtut saunikorpagssue
nagssukuilo.
pigissavut iliorKariardlugit auvar-
dluta timut ingerdlalerpugut, mardlu-
kutårdluta avigsårtordluta. uvdloror-
nerussoK ardlarissavta åipåta ungasi-
ardlune siggarfigingmatigut ornigpa-
vut, sunauvfa tugtuarKamik pissaKa-
ramik, åipågoK Kimåssigamiko. tug-
tumik toKungassumik takorKårdlune
KuilertanaKaoK. uisassoK magsseriar-
dlune nagssungmigtåginalisassoK.
ågtoriardlugo perordluariardlugulo
ingerdlarKigpugut, nukatugardlutalo.
tamåne nunåinarme neKiliuaoriardlu-
ta naggatåtigut tilioravta, ilumut u-
vanga kisame nåka artulerdlugit, u-
valilersordlo angerdlarpugut nang-
magtorssuvdluta, mardloråravtame.
aKaguane åma auvarKigpugut, ta-
matumuna mardlungnik ilaKardlunga,
ardlavut mardluinaussugssat. avang-
namut ingerdlangåtsiardluta ilarput
uparuartuilerpoK: å, åjinga aputip
nalåne tårnerssaK", tauvalo pendgså-
Kaluta ornilerparput. Kanigdligavtigo
påsivarput tugtuaraK-una. tarrikavti-
go nuerKingnialerparput, taimak. ilar-
put uparuartuilerpoK: „å, åjuko tu-
mai KimåsimavoK". sunauvfale någga,
neriugkungnaernerigaluarput kipiti-
neKarpoK. „åjuna,“ ilarput OKarpoK.
tikuarfianut Kiviariatdlaravta tunuv-
tinit malerussåråtigut. sunauvfa uva-
gut arpangnivtine tugtuaraK aKupisi-
massoK tarrisimagaluardlunilo.
ungasingitsunguamut pangaligålå-
riardlune uningmat ilavta tugtussår-
figalugo Katimångmat — ilumut pile-
rinaK. sérKoriardluta umuserpugut.
taika Kanigtunguvdlune tugtuaratsié-
nguaK kussanaKalune uningavoK, er-
Kigsisimångitsututdlo angalatsiartar-
dlune. tauvale aKerdlunit erKorne-
Kardlune Kangale tOKungarérpoK. „Ti-
ke pernarporoK,“ ilarput tugdlusimår-
dlune suaortalerpoK. ilumut pernar-
dlune nuén..
uvdlåt tamaisa
åp, uvdlåt tamaisa FOSKA
savimincK, kalke, fosforilo pro-
tein, Bi-vitaminitdlo pissaria-
Kagkatit imarait! asulume FO-
SKA mamaKalutik!
Haslev Orgel Harmoniums-Fabrik
Leo Rechnagel
Skriv efter
katalog —
Dansk arbejde
Billige priser
Gode afbeta-
lingsvilkår
Gode
PIANOER
FERD’NAND
<s>
Opgaverne
fordeles.
at>
kigsautitik pivåt.
26