Atuagagdliutit - 21.05.1964, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
tikerårneK
ukiut 20-t sujornatigut misigissat kingumut irivialardlugit.
sujorna aussåkut juli KåumataussoK
Ilimanamut tikerånpunga, nun amut
inuinutdlo erKaimassaKartuarnera pi-
.ssutigalugo. nuna Avangnardlit Ilima-
namit avangnardiliuput inigmingmut
■ungasigatik, uvavinilo takunigssåt pi-
.ngårtungmat ingerdlanivtine en»ar-
isåuma najortuarpait. tåissanime imu-
ngorsim-avunga, OKartCMcaraluarpat
iniuina imieruterlgaiK erKairtortariøeru-
toK uvanga akiumåsagaluanpara „u-
vavme taiimåiinigitsoK“.
nuna ilisarnarsiartorpoK
nuna perorsarfik KimåsimassaK o«a-
lugtuaipagssuarnik takondluisitsissar-
pcnc, avdlat encarsautiigissartagåtut.
uvangåtaoK seKungersimafitdlungalu-
mit tako r dl or tu al ersanpara.
julip 26-åne Ilknanamut pivunga.
K’asigiånguanit uvalissoK autdlaravta
Nånilik sarssutileravtigo singnag-
toriuagkavinik itertussilerpunga. tå-
ssane piniartorpagssuit angmagssiti-
galutik åtånniat takordluleravkit, <tu-
ipernit tupernut suaortartut: „neriar-
toriitsigoK, neriairtoritsig6K.“
åjinga avangnåniguane Kigborsalik
erssipo«, (tåssane k ila 1 u gar n i ar d lu tik
pigssarsiatik kater,ssortanpåt), pissatik
ikårutinariardlugit angimagssaKalerå-
ngat piiiniardlutik aulamiatålersarput,
rumiamut nunamutd'lo Kalordlu'tik pa-
nersivdlutiigdlo.
neriartartut tikiugpata saivssailera-
raut, sarpit igunålåt mivfcunik igdlu-
lerdlugit, uinalunlme utånguaK nuinar-
Katauissup ilanigisangmago.
inuit Kwnassut suaortaututdlo takor-
dloimiardlugit pileriarpara tauvauna
iKOKertaK erxartuigiara timautilerérsi-
mavdlugo Agpanutdilo ikårsålersiimav-
dluta. Agpat piniartarfit angnerpåt i-
lagisiimavåt, tåssane lama ilaoricutipa-
jugdlunga piniaKatauissartsirnavunga,
piliarineKannerussartut tåssa amgmag-
ssait, åtåt, Kilaluigkat emalngssuitdlo
— uv.agut nailivtine. aussiviugajugtar-
mat incnKåluigtarpo«, erKaimavana ika-
ngilernane sapåtitout silame måla-
giartorssuit ungasianit tugsiarnere tu-
såvdlugit sordlule silatangiaerpalui-
nartut.
aliånarneK-una kisime
ajoraluartumik tamåko emaissag-
ssartaKaraluaKissut åma Kimarérpavut
Arpiuvdlo nuanit IlimanaK iluliar-
ssuitdlo alåkandlugit. matimia sujor-
natigut ukiutdiarångat pujorKertaler-
dlune iluliarssuit Keaertatut isumav-
dlutigissartagkavut mana alu torn axa-
lutik uvavnut kingumut tékuput „a —
å,“ kisime inipanlendlune.
tamåko erKaerKilårumåravkit tci-
matsiåinaratdlarpéka, Ilimanamununa
måna tikerusugkatdlartunga.
Kingiigtuarssufcut — Ivigssuartukut
tamanmik erKaissagssaiKaiKalutik u-
vavne, issigingnåjutigaåugit Ilimana-
mut tikinaKaugut. misigssuinanga ta-
korniukatdlarpunga, erKarsautima
éneringméssuk aKago inungorfivnut
Avanignandiernut ingerdlanigssara.
atuarfikoK Kimatsiåiinardluigo Ka-
nga méraugatdlaramale sungiusimav-
dluinagara avrcusineK tikerénparput
ilivitorKatdlo Kulåtigut majualerdluta.
Tasersia« Kivdlertuiinångordlune Køt-
;sor s ima vok. eiwaasau tigigså mia rama
Kanga jutdlip unukutåta uvdlåvane
k imuigs erpagssd vdlu ta a vguar i anner-
put erKiaigatdiardlugo imågdlåt ku-
ingujuigkatdlarujumga.
Inugsup Kingartåne
Inugsup Ki.ngartanit pingortitar-
issuaK uvaivnut siårneKartutut mani-
vok, taigdliortuvta ilåta taigdliåtut
OKartariaKailersitdliunga: „inup sanå-
tut tåuna ingilaKl"
Exip KåKå kangerKUtdlu.go KåKat
Kulautdlugit iluliarssuit suvdlorssuå-
kut nuisåput. suvdlorssuaic uvavnut
ernarsauligssåKissoK erngerdlugo isu-
maliorKutigilerpara. atåtaga tåssane
suvdlume »avdlunåt amerdlaidssut
isuvdluvidlo ulorianarneranik påisisi-
massaiKångitsut ikåussortuarsimavai
ukiut 25-t anguvidlugit.
(nangitagssan)
tikågugdlik erKorneKartoK.
tikågugdlingniartarnerit
uvanga upernakut „Auvermut" i-
lauvdlunga rejerniartarpunga, tåssa
åtama tåuna pujortuléraringmago.
„Auvermik" rejerniarångavta nué-
nertaKaoK, unuit tamaisa nalunaerKU-
taK isigkaneK-mardluk migssåne aut-
dlartarpugut. sapåtip akuneranut uv-
dloK atauseK kisiat pinago rejerniar-
tarpugut, ama tikågugdlingniartarpu-
gut pissaKartardlutalo, méraugatdla-
ramale „Auvermut“ ilaussarama agsut
nuånertarpoK. pissaKarångavtalo Au-
siangnut tuléutarpavut, tulåussigå-
ngavtalo inuit agsut paggåtarput.
ilånériardluta ama månéraliartar-
pugut, agsut nuånertarpoK. uvanga a-
merdlasunik månigsartarpunga.
ilane tikågugdlingniardluta autdlar-
pugut K’asigiånguatigordluta Iluli-
ssat avKusårdlugit, tåssanilo uvdloK
atauseK uningariardluta autdlarpugut
„Norujup" tungånut. tikågugdlit taku-
Penneven søges |
------ --------------------1
I’m a german clerk, 45 years of age.
I would kindly ask, if you know a
stampfriend from Greenland, who is
interested to exhange stamps or
friendly letters with me. I have a lot
of german stamps to exhange with
greenlandish and danish stamps.
H. Alfred Dankert,
2000 Hamburg 34,
Rhiemsweg 78,
Deutschland.
ssaraluardlugit ajornaKaoK nujuar-
nermik sussagssåungivigkamik. ni-
katdloraluardluta utimut ingerdla-
nivtine pissaxarpugut Kilångaravtigo.
Ausiangnut pigavta pilagkavta uva-
nga ikåussuivunga neKinik.
Ausiangne tuniniaravtigo nungu-
ngingmat K’asigiånguane nungutå tu-
niniarparput. tauva åma tikågug-
dlingniarKigpugut. rejerniat sule aut-
dlarångitsut autdlaravta tikågugdle-
atåta pissaKarneK
aussaK Kapisilingningånit umiårKa-
mik autdlarpugut julip naggatåne, I-
tivneranut tulagkavta pisåtavut nior-
itariardlugit ituvssulerpavut. inerav-
ta autdlandgpugut, ingerdlagavta, i-
ngerdlagavta kisauna nuanut pit-
dlartugut. anorå ajungingmat inger-
dlarxigpugut. nua uiardlugulo pujor-
sungne naivarput, sunauvfa UjuarKå-
kut Abililo, atangeravtigik tulagpu-
gut. tåssane atåta Kavdlunåtut Kitivi-
ssatdlarxårtoK UjuarKap avdla nipi-
gingilå „ja, ja“, tåunaxa tugtup niui-
nik tunioralerpåtigut, Kavsit pinerpox
tuniupai.
pisånåvut tigoriardlugit autdlar-
Kigpugut, asulo sarfarnermik nua uia-
ravtigo agsut kigaitdluta. tauva K’i-
ngårssup tungånut ikårnialerpugut, a-
sulo taimane ameraligsarnerussårtoK.
tåssane pigavta pigavta kisauna K’i-
ngårssup nua uiatdlariput. uiaravtigo
tupexarfigssarput issigilerparput alia-
naitdlitdlardlune, asulo kup sinåni-
kitdlune, ilumut nuån....
anånap neKiliornerane atåta, Tu-
riardluta uterpugut Ausiangnut sule
rejerniat tikingitsut. pilariardlugo tu-
niniaravtigo nåmagileravtigo K’asi-
giånguanut uterpugut, tamatuma ki-
ngorna åma tikågugdlingniarKigtar-
pugut katitdlugit imaxa arfineK-mar-
dluk migssåne pissaralugit. atuale-
ravta uvanga Ausiangnut utinarpu-
nga feriarnera nuånersislnaraluardlu-
go.
mérKat tamavse inuvdluaritse
Jørgen Geisler, Ausiait.
ajuleraluartoK
måraK uvangalo Kagssuseriartorpu-
gut. Kagssusersoréravta tulagkiartor-
pugut, tulagkavta majuarpugut tau-
vauna anånap igåne Kalalerai. nere-
réravta avalarxigpugut Kagssutit pi-
ssaKarsimasoralugit misigssoriartor-
dlugit, exaluitdlo pingasut pissarisi-
massai périardlugit timukarpugut, å-
ma tåuko anånap upai — imågdlåt
eKalugtorngautigåvut. tauva tuper-
nialerpugut. napassue mardluk Ki-
merdluanut ikuteriardlugit nåparpa-
vut tupermigdlo uligdiugit, tauvalo
noKarutai Kilerssordlugit, tauvalo i-
nerpugut. unungmat aitsåt inarpugut.
axaguane iteravta silagik. tamatu-
ma kingorna atåta auvartaraluarame
pissaKarneK ajorpoK. ilåniåslt unui-
artordlune autdlarpoK, ilame tugtup
neKånik irisalivlnguatsiarame, uvdlut
pingajugssåniunguatsiarpoK unukut
tikipoK angissorsimavdlune. nuån..
tåssunga någinarpåka méraKatika
tamaisa inuvdluarKuvåka.
Hans Egede Ringsted II
Kapisigdlit
Macs
nunane inugtune
nerssufinut napar-
simaveKariarpor-
faoK, Kingmii av-
dlatdlo nerssufif
suliarissariaKaler-
sui inugtuidle
ikiorneKarfardlu-
tik. tåssa Amerika-
me nerssuiinut
nåparsimavigssuit
ilåne xingmit
uningassut nerisi-
neKarfut.
...friskhed - renhed
Benyt Cheerl-O til læskedrikke og cocktails
Cheeri-O imerusuersautinut imigagssanut-
dlo akugkanut atortaruk
gør gule tænder hvide
... De mærker det straks -
på MACS rene,
forfriskende smag
... De ser det straks -
på det rene,
friske MACS smil!
FERD’NAND
&
Reservetank
isumatusagaluar-
migame
30