Atuagagdliutit - 16.07.1964, Blaðsíða 6

Nu kan De få en helt ny slags tand-
pasta - MACS FLUOR. Videnskaben
har bevist, at FLUOR styrker og
beskytter tændernes emalje. Resul-
tatet er stærkere tænder. MACS
FLUOR indeholder natriummøno-
fluorfosfat (Na, P03 F), som viden-
skaben har godkendt,
Vær sikker på at hele familien -
særligt børnene-fårdet fulde udbytte
af fluors beskyttende og styrkende
virkning. Brug MACS FLUOR dagligt
- så er De sikker!
• - garanteret
fri for sukker
man ser det straks
fluor
Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiutit uk.
galugo ilimagineKarpoK tamatuma
tungåtigut ingerdlatsineK mana aut-
dlartlneKarsimassoK ingerdlainarsi-
nåusassoK. taimåitordle udvalge su-
junersuteKarpoK sutdlivit éssigissai-
salo nangminerssortunit tigumissari-
neKalertarnigssåt KanoK inikut pisså-
sassoK.
sujugdlermik taimatut tuniussineK
pingitsorane inungnut iluaKutigssau-
sorinarångat aitsåt pissåsaoK. åipag-
ssånik nangminerssortunut tuniussi-
nerup aningaussarsiornikut ingerdlat-
sineK nålagkersuinikut pissortat a-
kissugssaussut avKutigssatut ajungi-
nerpåtut torKagåt aporfigssaKartitå-
sångilå. pingajugssånik nangminer-
ssortunut tuniussinerup kingunerina-
vérsåsavå sutdlivit sivnerutut nålag-
kersuissunut sualugpatdlåmik ani-
ngaussaiautauvatdlålernigssåt.
patsisigssaritmeKartut tamåko
erKortineicarsinautitdlugit udvalge
isumanarpoK nangminerssortunut
tuniussineKåsagangat kalåtdlit
sagdliutmiartariaKartåsassut. ta-
måna ama pissåsaoK tigumissaKa-
lerniardlune KinuteKartut kalålifi-
ngitsut piukunauteKarnerugalua-
rangatalunit. taimåitordle Kular-
naitsumik isumangnaemiameKar-
tåsaoK Kinuteicartut mug tut pigi-
nåussuse, iluanårniarsinaimere a-
ningaussarsiomeruvdlo tungåtigut
piginåussuse ima agtigissåsa-
ssut ilimagineKarsinåusavdlime
sutdlivik inungnut isumangnaitsu-
mik ingerdlåneKarsinausassoK.
nunanut avdlanut tunissanik
atautsimut isumagingningneK
kalåtdlit inutigssarsiutinik inger-
dlåssaKarsinaunigssamut periarfig-
ssaKarnerulersiniardlugit udvalgip
sujunerstitigå ukiune ardlalingne a-
tassugssamik inutigssarsiutit tungai-
sigut konsulentimik atorfinigtitsisso-
KåsassoK. udvalgip åma nautsorssu-
tigiumavå KGH kisalo GTO åssigi-
ngitsutigut kalåtdlinik inutigssarsiu-
teKartunik sapingisaK tamåt ikiuini-
artåsassut.
inutigssarsiuteKarnermik inatsisit
månamut atortussut maligtarissag-
issartåine agdlagsimavoK kalåtdlit ni-
orKutigssiåinik avåmut tuniniaissar-
tugssamik eKiteruvfiussugssamik pi"
lersitsineKåsassoK, ajornartineKarani-
le tuniniaissarfik téuna avarKutdlugo
tuninialnigssamut ministere akuer-
ssissuteKarslnaussåsassoK. tuniniai-
ssarfik tåuna pilersineKångitsorsima-
vok, tåussumingalo avarKutsisfnau-
nigssamik maligtarissagssaK atorne-
Kangårmat OKautigissariaKalersima-
vok aulisagkanik niorKutigssiat apor-
figssaKartitåungitsumik avåmut tuni-
niarsinautineKartut akilerårusigauga-
luartunik.
nauk udvalge isumaKaraluartoK a-
kingmisårfigssaKartitåungitsumik sut-
dlivingnik inutigssarsiorfiussunik pi'
lersitsisinaunerup Kalåtdlit-nunåne
inutigssarsiutitigut ineriartorneK i'
luaKusersinåusagå taimåitoK ud-
valgip ilaussortaisa amerdlanerssait
isumaKarput sujunigssame avåmut
niorKutigssianik tuniniaissarneK a-
tautsimut eKiterneKartariaKartoK.
taimailiornikut avåmut tuniniagag-
ssat atautsikortut ima amerdlatigili-
såput suniuteKardluartumik piserKU-
sårineKarsinaulisavdlune. åma kalåt-
dlit tunissagssiortue niorKutigssat pit-
tugdlerne ikiorneKardluasaput
isumaliutigsslssumine G-60 taima OKarpoK ir lkånerssuarne
aulisartoKartalisaoK ir nangminerssortut Kanganit angneru-
ssumik ingerdlatsilisåput ir Grønlandsk Sparebank aningau-
sserivivigtut ingerdlåneKartugssaK pilersineKasaoK ir ikiorsi-
ssarneK avdlarpåluitdlo nutåmik årKigssussivigineKåsassut
G-60-ip sujunersutiga
Atuagagdliutine normume kingugdlerme ilånguparput G-60-ip isumaliutig-
ssissutåta nailisardlugo erKartomeKamerata ild sujugdleK. tåssane sangmine-
Ka/rtut ilagait ukiune Kuline piorsainigssaic, iliniartitauneK Kutdlersaxarner-
milo avdlångutigitiniagkat. isumaliutigssissutip nailisardlugo erKartorneKar-
nerata sivnera mana ilånguparput.
pujortulérKanik mikissunik
piniartoKarfit piortusåput
kisalo pissutsit piniartut inutig-
ssarsiornerånut tungassut udvalgip
Kimerdlorsimavai, påsinarsisimavor-
dlo — 1950-ip migssåne ilimagissau-
galuaK uniordlugo — tamatumane pi-
ssutsit ukiune Kuline kingugdlerne
pitsångoriangåtsiarsimassut. udvalgip
taimatut isumaliorKuteKarnermine i-
låtigut tungavigisimavå distriktit pi-
niartoKarfiussut pivdlugit nalunaerut
ingmikut itoK. Omanap pigissånut tu-
ngatitdlugo kajumigsårutigineKarsi-
mavoK KaleralingniarneK ti månap er-
Kåmiuinut inuniamerme pingårute-
KardlualersimassoK pujortulérKat
mingnerussut pisåriortortinerisigut i-
kiorserniarneKåsassoK. nautsorssutigi-
neKarpoK månarpiaK pujortulérKat
mingnerussut 50—75 atorfigssaKarti-
neKartut. taimåtaoK piniariartarfing-
nik aulisariartarfingnigdlo igdluara-
liornlkut aulisartut pissaKarnerussa-
lerdlutigdlo OKilisaivigineKarsinåuså-
put.
Upernaviup pigissåne puissiniar-
neK angnerussutigut aningaussarsior-
fiuvdluarnerssauvoK, ilimanarpatdlå-
ngilardle piniartut inutigssarsiute-
Karnerup Kangånitdle suniuteKarne-
russungortinigssånut periarfigssaKar-
nigssaK. sujuariartornerdle taperser-
sorneKarsinåusagunarpoK pujortulér-
Kanik mingnerussunik piniariartar-
fingnut asiminerussunut Kåinanik ag-
ssartutigssanik pisårnikut.
Thulip pigissåne ukiune kingug-
dlerne Kuline aningaussatigut iserti-
tagkat avguaKatigigsitdlugit inung-
mut atautsimut agdleriarsimångit-
dlat. årdlerKutigineKarpoK ukiut ar-
dlaKarpatdlångitsut ingerdlaneråne
Thulip igdloKarfiata erKåne månamut
pigssaKarneK kinguariartulitdlaraso-
ralugo, Thulivdle pigisså atautsimut
tamåt issigalugo inutigssarsiornerup
tungåtigut kinguariartulernigssaK år-
dlerKutigissariaKångikatdlarunarpoK.
piniariartarfit nutåt iluaKutiginiarsi-
naulernigssait avKutigssiuneKartaria-
KarpoK, ilåtigut depotinik (sitdlima-
tinik) igdluarKanigdlo pilersitsinikut.
Scoresbysundip pigissåne piniartu-
tut inutigssarsiuteKarneK nåmaginar-
tumik aningaussarsiutauginåsangati-
narpoK.
Angmagssalingme sårugdlingniar-
neK inuinut suniuteKariartuinarpoK,
ilimanarsinauvordlo aulisarnerup ta-
matuma sujuariartumarnigsså, tai-
måitordle ukiup ilåinåtigut ingerdlå-
neKarsinåusavdlune.
Kap Danime Angmagssalingmilo
aulisarneK avatåne ingerdlaneKar-
poK, aulisagaKarneralo iluaKutigini-
ardlugo pujortulérKat 10 tonsigdlit
mardluk niuvertumit sujulerssorne-
Kartut pisåritineKarsimåput. angat-
dlatit tåuko ingerdlåneKarnerisa ta-
kutikumårpåt Angmagssagdlip erKå-
ne pujortulérarssuit atordlugit auli-
sarneK ingminut akilersinaussumik i-
ngerdlåneKarsinåusanersoK. misili-
neK iluagtitdluasagpat udvalgip isu-
må maligdlugo aulisarnerup Kagfag-
sarnigssånut nalagauvfiup tungånit
ingmikut itumik tapissuteKartaria-
KarpoK.
savat mardloriautimingnik
amerdlåssuseKalertugssåuput
Det jordbrugsfaglige Udvalgip nav-
suiautå tungavigalugo aperKutit sa-
vauteKamermut tungassut udvalgip
misigssuatarsimavai. nutånik nunau-
titårtornikut ilimanarsinauvoK sava-
nut erniortunut 60.000-inut ivigartor-
figssaKarsinåusassoK, tassa manåkut
savautigineKartut mardloriautåinut.
månamut savauteuarérsut sa-
vautiminguik amerdlilinigssaisa
saniatigut savauteuarfingnik nutå-
nik 40 migssainik pilersitsissoKar-
småusaoK. tamatumale tungåtigut
agdlileriniamerit kigdligssaKarma-
ta udvalgip kajumigsårutigiumavå
kalåliungitsunik savautitåmiarto-
Kartitdiugo tunuarsimåmiartar-
nigssaK.
udvalgip kajumigsårutigå naggo-
rigsaivdlune sulineK angnertusarne-
KésassoK, landbrugsstationimutdlo a-
tatitdlugit konsulentit pissariaKartut
atorfinigtineKåsassut. taorsigagssarsi-
ssarnermik årKigssuineK angnertusi-
niarneKarpoK ilåtigut ukiut ardlaKar-
nerussut ingerdlaneråne akilersugag-
ssanik ingerdlatsinermut taorsigag-
ssarsisitsisinaulemlkut. kisalo ud-
valgip sujunersutigå Nanortalingme
aulisagkanik sulivfigssuartårneKåsag-
pat tåssunga atassumik nerssutinik
tOKoraiviliorneKarKuvdlugo.
udvalgip kajumigsårutigå pilersså-
rusiorneKåsassoK kalåtdlit erKumitsu-
liornerata agssagssordlunilo suline-
rata ikiorserneKarnigsså sujunertara-
lugo.
nangminerssortut sulinerat
angnertunerujartuinåsaoK
1950-ime Kalåtdlit-nunåt nangmi-
nerssortut suliniarsinaunerånut ang-
marneKarpoK, tamatumane pingårtu-
mik ilimagineKarsimavdlune nuna-
nut avdlanut tunissagssiornermik i-
ngerdlatsineK sangminiarneKarneru-
jumårtoK.
inutigssarsiuteKarnerdle pivdlugo
Kalåtdlit-nunåne inatsisit Danmarki-
me inatsisitutdle imaKångitdlat, ilå-
tigut tamatumunga pissutigineKar-
dlune kalåtdlit inutigssarsiuteKarni-
artut sagdliutiniameKarsmaunigssåt.
ineriartomerup nagsatarisimavå ni-
uvertarfingnik ingerdlåssaKarnerup 20
procentiata migsså kisalo sanaortor-
nerme sulinerup 20 procentiata mig-
sså nangminerssortunit tigumissari-
neKalersimangmat. 1950-ip erKåne
pivfigssau sivisungitsoK cncarsautigi-
ngikåine nangminerssortut nunanut
avdlanut tunissagssiornerat aitsåt u-
kiune kingugdlerpåne avåmut tuni-
ssagssiornermut ilapigtutaulersima-
vok. nangminerssortut peKataulerne-
rat åssigingitsutigut iluaKutaussumik
suniuteKarsimavoK. taimåitordle sut-
dlivit angnerussut amerdlanerssait
kalåliungitsunit pigineKarput. tamåna
isumakulutigineKamissålersimavdlu-
ne.
udvalgip OKatdlisigisimavå inutig-
ssarsiuteKarnermut agdlagartartåmi-
arnerme Kalåtdlit-nunåne inutigssar-
siuteKarneK pivdlugo dnatsisine Kåu-
matine arfinilingne aulajangersima-
ssumik Kalåtdlit-nunåne najugaKar-
nigssamik patsisigssarititaK avdlå-
ngortitariaKåsanersoK. ilaussortat a-
merdlanerussut sujunersutigåt patsi-
sigssaritineKartut . atatinarneKåsassut.
ilaussortatdle ikingnerussut (Ninn-
Hansen, Simon From åma Warrer) i-
sumaKarput tamatumane maligtari-
ssagssap atortuinarnigssånut tunga-
vigssaerusimassoK, taimåitumigdlo
sujunersutigåt inutigssarsiuteKarner-
mut agdlagartartårnigssame Kalåt-
dlit-nunane najugaKavingnigssaK ki-
sime patsisigssatut piumassarineKåsa-
ssok, téssa Danmarkime maligtari-
ssagssat taimaeitatånik. udvalgip ili-
magå inutigssarsiuteKarnerme nang-
minerssortut peKataunerat agdliartui-
nåsassoK.
igdluliortiternerup sanaortorneruv-
dlo tungå issigalugo nautsorssutigi-
neKarpoK suliagssat månamut GTO-p
sutdlivinit ingerdlåneKartut ukiut ku-
lit migssaisa ingerdlaneråne sanassut
nålagåinit Kalåtdlit-nunane najuga-
Kartunit ingerdlåneKalersimåsassut.
taimåtaordlo ilimagineKarpoK niu-
vertarfit sutdlivitdlo iluarsaissarfit
amerdlanerussut pisårineKarumårtut.
sutdlivit inutigssarsiorfiussut nåla-
gauvfiup pigissaisa nangminerssortu-
nut pigingneKatigigfingnutdlunit ti-
gumissaritineKalernigssåt erKarsauti-
MERGEDES-BENZ
STATIONÆRE- OG MARINEDIESELMOTORER
17 til 565 HK
GENERATORANLÆG OP TIL 1000 kVA.
Deres bedsfe kraft.
ir driftssikre
ir økonomiske
ir pladsbesparende
Tilbud og prospektmateriale tilsendes
på forlangende.
MERCEDES-BENZ motorer arbejder
allerede i Grønland.
Type MB 840 A, 225 HK.
Generalrepræsentanf:
Scandinavian Engineering Limited A/S
Teglgårdsfræde 5 — København K
Telf. Minerva 3170
6