Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 02.09.1965, Blaðsíða 10

Atuagagdliutit - 02.09.1965, Blaðsíða 10
Danmarkime aningaussatigut (kiip. 1-imit nangitaK) natsisitågssatut sujunersutit oKaluse- rineKarput. rådimutdlo ilaussortat månamut isumat åssigingitsut Kiner- sissimingnik OKaloKatigingnissutigisi- nausimavait, matumanilo atautsiml- nigssavtine sujunersutit tåuko sulia- ralugit inårniartugssåusavavut, tama- tumalo kingorna Folketingime sarKil- miuneKartugssaujumårdlutik. Kularu- tigissariaKångilaK atuarfeKamerme i- natsisitågssatut sujunersutip atuarfe- KarneK tamatumanilo ajornartorsiu- tausinaussut soKutigineKalersisimagai. ukiune Kångiutune åssigingitsutigut eKérsimåvigsumik oKatdlitarsimanerit tamåna erssersipåt. atuarfigtigut sulinerme sule ma- lungnarsiartuinartoK tåssauvoK a- tuartitsissut kalåtdlisut OKalugsi- naussut ukiut tamaisa ikileriartar- mata, akerdlianigdle ilmiartitsissut danskiussut atorfinigtineKartartut amerdligalugtuinardlutik. månalo Kalåtdlit-nunåne ilmiartitsissut tamarmik agfait sivnerdlugit dan- skiuput nunalisitat. danskit ilini- artitsissut 33-t niuvertoruseKar- fingnitineKarput nunaKarfingnut 22-nut avguatårsimavdlutik. KarssupinartariaKångitsordle tåssa seminariame iliniartungorniartut i- kigtuviungitsut u'kiormåna malunaer- simangmata. klassime sujugdlenme i- liniartut ancaniliussut saniatigut klassimik piarérsarfiussumik Kulingi- luanik iliniartulingmik pilersitsine- KarsimavoK. åipåtigutdle måna semi- nariap klassisa åipåne iliniartut atau- siåkåt asorsimåput. Nungme mérKat amerdliartulertor- simaKingmata pissariaKalersimavoK igdloKarfingme tåssane mardluving- nik atuarfeKalernigssaK — tamarmik ingmikut pissortalingnik. Kalåtdlit- nunåt tamåt issigalugo 1964/65-ime init atuarfiussut 45-t sanavdlugit i- nernøKarsimåput. Kåumarsainerme pissortaK Marius Abeisen aussarmåna sulingivfeicariar- tordlune autdlarpoK, Kåumarsainer- milo sujunersuissartutut atorfingmut uteriusagunarane. landsrådip Marius Abeisen Kåu- marsainerme sujunersuissartutut su- livdluarsimanera pivdlugo Kutsavigi- umavå. erKartussissameK nalunaerusiorneKartoK erKartussissoKarnermut tungatitdlu- go taineKarsinauvoK nutåmik lands- dommerertårsimagavta, tåssa Hen- ning Brøndstedip sujomatigut lands- dommeriusimassoK C. F. Simony ki- ngorårsimangmago. Kalåtdlit-nunåne erKartussissoKarnerme atuagagssiaK nutåK naiciterneKartalersimavoK er- Kartussissarnerme apenrutinik påsi- sitsiniutaussunik agdlauserissanik er- Kartussutinigdlo imaKardlune kreds- retit polititdlo avdlatdlume erKartu- ssissoKarnermut tungassunik soKuti- gissaKartut sulineråne ilitsersussissu- titut iluaKutauvdluarsinaussumik. sordlo naluneKångitsoK Kalåtdlit- nunåne erKartussissamerme pissutsit sujorna misigssuivfigineKalersimåput. misigssuinermit tamatumånga nalu- naerutigssaK måna suliarmøKarpoK, inerériarpatdlo Kalåtdlit-nunånut i- natsisiliornerme udvalgimit ministe- Torskebundgarn i nylon og marlon tilbydes 1 alle dimensioner. Leveringstid ca. 4 måneder. sårugdlingnut bundgarnit nylonit marlonitdlo Kanordlunit angissu- sigdlit piniameKarsinåuput i- nersimåsåput Kåumatit sisamat migss. Kångiugpata. Ludvig Bjerregaard, Frydenstrand, Frederikshavn SVENDBORG OVNE - der hygger og varmer SVEND- BORGIP KiSSAR- SSUTAI takujuminartut kiagsautlkuminartutdlo A/s L. LANGE & CO GI. Kongevei 70-72 — Kbhvn. V. reKarfingmitdlo sukumerneruvdlugo OKalOKatigissutigineKagssamårdlune. Kalåtdlit-nunåne erKartussissar- nermik inatsimut avdldngutigssa- tut inatsit 4. juli 1964-imérsoK 1965-ime jånuårip autdlarxautånit atortulerpoK. tamatumalo kingune- rå Kalåtdlit-nunåne politéicarneu G-60-ip sujunersutigisimasså nå- pertordlugo Kalåtdlit-nunånut mi- nistereKarfingmut atajungnaerdlu- ne justitsministeriamut atalermat, taimailivdlunilo justitsminister e nålagauvfiup politinut kutdlersau- titå rigspolitichefen Kalåtdlit-nu- nånilo politimestere avnutigalugit politinut Kutdlerpårtångordlune. unerdlussissartut politimesterip rigsadvokaten Kutdlersarilerpå, tai- mailivdlunilo suliagssane tamåikuna- ne landshøvdinge politimesterimut Kutdlersauj ungnaerdlune. ikiorsissarneK agdlisassoK ikiuissarnerup tungåtigut åssigi- ngitsutigut måna suliniarneKalersi- vok ikiuissarneK piorsaiviginiardlugo, suj unertarinøKardlunilo ikiuissarner- me aningaussat pissartagarititaussut ikiuiniarfiussunigdlo sulivfeKarfeKar- nerup inoKatigingne pigssaKarnikut i- neriartorsimanermut nåpertutungorti- ni arneKarnigssåt. upernåK ingmikut itumik atautsi- minerme ikiuissamerme pissartagari- titaussut 25<l/o-imik KagfamøKamig- ssånik landsrådip isumaKatigissute- Karneratigut pissartagarititaussut Ka- låtdlit-nunåne isertitatigut sujuariar- simanerup taimaeKatånik angnertusi- atdlagtineKarsimåput. sujunigssardle alimasingnerussoK erKarsautigalugo tamatumane ajor- nartorsiutit anigorneKarsinaunerat su- junertaralugo isumaliorKuteKarneK landsrådip udvalgianit sulissutigalugo ingerdlatinarneKåsaoK, neriutigåralo atautsiminerup måna autdlartitugsså- ngortup ingerdlanerane udvalge tåu- na Kalåtdlit-nunåne ikiuissamerme pissutsit pivdlugit sujunersumik sar- KumiussislnaujumårtoK. G-60-ip isumaliutigssissutåtigut kåmagtutigineKarsimavoK sulivfeitar- fingnik ikiuiniarfiussunik ukiune tug- dliutune Kuline sanaortornigssanik pilerssårusiorneKarKUvdlugo, ikiui- ssarnermilume aningaussartutaussa- rumårtut migssingersorneKarKuvdlu- git, tamatumungalo tungatitdlugo isu- malioricutigineKarKUvdlugo tamatu- mane aningaussartutaussarumårtut KanoK ilivdlugit nålagauvfingmit Ka- låtdlit-nunånilo pissortaKarfingnit a- vingneKartarumårnerat Kanos erKar- sautigineKarnersoK. tamatumunga tu- ngassumik Kalåtdlit-nunånut mini- stereKarfingme sulissutigingnigtoKa- lersimavoK apencutinik tamatumunga tungassunik påsiniaissugssanik ki- ngunerilerpagulo atautsimut pilersså- rusiamik suj unersu teKamiartugssa- mik, tamatumunga ilångutdlugo i- nungnik ikiuissamerme aningaussar- tutit KanoK ilivdlugit aningaussagssa- KartiniameKartarumårnersut. tamatumane misigssuivdlune piler- ssårusiorniardlunilo sulinermut ata- ssumik mérKanik isumagingningner- me ajornartorsiutit, timugdliutitaria- Kångivigsunut ilaussut, ingmikortit- dlugit sulissutiginiarneKarput. sordlo taisinauvara Danmarkime mérKanik inusugtunigdlo isumagingningnerme suliaKartunit autdlartitat aperKutinik tamåkuninga ilisimåringnigtutut Ki- tåne igdloKarfingne tamagingnut Angmagssalingmut aussaK angalaor- tineKarsimangmata taimalo mérKat i- nusugtutdlo KanoK atugaKarnerat nangmingnérdlutik Kanimut Kimer- dlorsinausimavdlugit. tamatumunga peKatigititdlugo su- livfeKarfingnik ikiuiniarfiussunik Ka- noK pissariaKartitsitiginermik aper- Kut landshøvdingeKarfingmit sulissu- tigineKalersimavoK, sulivfeKarfing- nigdlo ikiuiniarfiussunik sanaortor- nigssamik G-60-ip isumaliutigssissu- tåne sujunersutigineKarsimassut tu- ngavigalugit sulivfeKarfingnik ikiui- niarfiussunik åssigingitsunik, sordlo vuggestuenik, børnehavenik taimae- Katåinigdlo, KanoK pissariaKartitsiti- gilenunårneK nalunaerssusiorniarne- Kalersimavdlune. kommunalbestyrel- sit suleKatigalugit 1975-ip tungånut tamatumane sut pissariaKartineKar- nerat påsiniarniarneKarpoK, sujuner- tarineKardlunilo nalunaerssorniarne- KåsassoK sulivføKarfigssat tamåkua sanaortornøKarnigssåne KanoK tug- dleringniliorneKarnigsså, kigsautigi- nardlunilo nalunaerssuissoKåsassoK najorKutagssat tamarmik katerssor- nøKarériarpata ukiap ilå ministere- Karfingme tamåkuninga sulissuteKar- tunut nagsiuneKarnialerssårput, soru- nalume åma landsrådimut ilaussorta- nut ilisimatitsissutigineKarumårdlu- tik. anånanik ikiuiniarnerup tungåtigut misiligutaussunik suliniarnøK anåna- nik ikiuissarnermik aulajangersima- ssunerussumik ingerdlatsilerumårnig- ssamut påsissutigssanik pigssarsiniar- fiussoK ingerdlaterKingneKarpoK. landshøvdingeKarfingme suleKatau- ssut aussaK Kitåne igdloKarfingnut a- merdlanernut angalaorsimåput aper- Kutitdlo anånanik ikiuissarnermut tu- ngassut iKitornarsiartårtarnermigdlo aperKUtit nunaKarfingne pissortaussu- nik OKaloKatigingnissutigissarsimav- dlugit. syfiliserneK navianartoK perKingnigssamik suliaKarnermut atatit- dlugo sagdliutitdlugo taiumavara 1965-ime februare Kåumat årdlerinardlulnartumik syfilisertOKalersimanera. Påmiunit Nanor- talingmut syfilisimik nåpauteKartut katit- dlugit 19-it påsineKarsimåput. tamåna pissutigalugo Påmiut, Nanortag- dlip Narssavdlo kommune matuneKarat- dlartariaKarsimåput. Københavnimit nakorsat ingmikut illni- arsiimassut mardluk ikiortaitdlo maunga- kartlneKarput, nakorsatdlo tåukua Kalåt- dlit-nunånilo nakorsat suleKatigingnerati- gut kinguågssiutitigut nåpautit akiorniar- neKarnerat såkortusislneKarpoK tamatuma- ne periusigssatut sujorna landsrådime isu- maKatiglssutigineKarsimassut maligdlugit. ukiormåna junip autdlarKautånit Grøn- landsfly’p helikopterertåve atordlugit Ka- låtdlit-nunåne tingmissartortitsineK inger- dlåneKalerpoK, taimailivdlunilo Kalåtdlit- nunåne nunaxarfit akomåne tingmissartor- titsissarnerup ingmikortortå sujugdleK per- KautausimassoK Kångiutdlune. tamatumunga tungatitdlugo pissutigssa- Karsoråra canadamiut tingmissartortitseKa- tigigfiånut EPA-mik taigutilingmut ukiune 1960-imit 1965-imut catalinat otteritdlo a- tordlugit Kalåtdlit-nunåne tingmissarto- Kartitsinermik ilåtigut navianaitsuinåu- ngitsumik ingerdlatsisimassumut Kujaniar- nerput erssersiniåsavdlugo. Musikhuset ALGADE 27 VORDINGBORG oxalugtarlup sOpufaussat gultarif Grammofonplader nOtal Harmonikaer Guitarer Mundharmonikaer Kanerssorissal Alle ordrer ekspederes omgående plnlagkat tamarmik ernfnavlk nagslåneKésåpul. Forlang gratis katalog katalog akeKångltsox plnlarniaruk. aliatsautigingårdlugo tusameKarsimavoK tingmissartortitseKatigit ingerdlatitsissar- tuisa pissortåt pikorigsoK Paul Bjerg Ka- låtdlit-nunånit KimagusimatsiåinaK Cana- dame tingmissartup nåkarneratigut aju- nårsimassoK. Paul Bjerg Kalåtdlit-nunåne erKaimaneKarumårpoK, mingnerungitsumik nåparsimassorpagssuit ikiorsimassaisa ku- jamasuvfigalugo erKaimajumårdlugo. „kapisiliutivta“ nungunigssåt ånilångatigissariaKångilaK 1964-ime aulisarnerme Kalåtdlit-nunåta pigssarsiarissai nuånårutigissariaKartumik landsrådip sujorna ilerKussumik atautsi- milernerane ilimagineKarsimagaluartunit angnertunerusimåput. ukioK måna sårugdlingniarnerme måna- mut angussaussut isumavdluamissårnångu- atsiarput. tåssame 1. august tikitdlugo KGH-mut tunineKarsimåput sårugdlit 6.163 tons, tåssa sujorna ukiup taimailinera ti- kitdlugo tunissausimassim.it 30%-imik ang- nertuneruvdlutik; 1963-imile angussausi- massunut nalerKiussisagåine sule 15%-mga- jangnik inorssameKarpoK. sårugdlingniarneK ukiormåna isumavdlu- arnarnerulåraluartoK, taimåitoK pissutig- ssaKångilaK isumaitåsavdlune sinerissap Kanigtuane aulisarnerup ukiune Kaning- nerne 1962-ime angussausimassut erKåsiu- lersinåusagai. sujunigssame sårugdlingni- arnerme angussat angnerulernigssånut si- nerissap avatåne ikånerssuarne aulisarne- rup ingerdlåneKarnera auiajangissujumår- poK. tamatumunga tungatitdlugo pissutig- ssaKarsinauvoK erKåisavdlugo Davisstræd- ime Kalåtdlit-nunåtalo kitåta sineriaine au- lisarnerme tamarmiussume Kalåtdlit-nunå- ta penataunera 1959-ime 12%-iusimagaluar- tOK åpariartorsimangmat 1963-ime 7#/*-inåi- ngordlune. sårugdlingniardlune aulisamermut tunga- titdlugo pissutigssaKarsinauvoK tåisavdlugo avatåne ikånerssuit ilåta Store Hellefiske- bankep aulisarfigtut ei’Kigsisimatitaunig- ssånik aperKut måna Atlantikup avangnå- ta kipasigsuane aulisameK pivdlugo nunat tamalåt atautsimititarissartagåinut, ICNAF- mut, OKaluserissagssångortineKarsimang- mat. nauk tamatumane OKaloKatigingnerit misigssuisitsineritdlo inernere aitsåt ukiut ardlerdlugit Kångiugpata tåkukumåraluar- tut, taimåitoK iluarinångitsungilaK aperxut tamåna nunat åssigingitsut akornåne måna OKaloKatigissutigineKartugssangorsimang- mat. kapisilingniarnerme angussat 1963-ime 200 tonsinausimagaluariardlutik 1964-ime 1.400 tonsinut Kagfariarujugssuarsimanerat pi- ssutigalugo tuluit inatsissartuine Kutdlerne årdlerinarnerarneKarsimavoK Kalåtdlit-nu- nåne kapisilingniarnerup angnertusisine- Karneratigut Tuluit-nunåne, Skotlandime nunanilume avdlane kapisigdlit ajunåru- taoKissumik ikiliartulitdlarasoralugit, inå- ssutigineKamissårsimavdlunilo tamåna pi- ssutigalugo Kalåtdlit-nunåne kapisilingni- arnerup kigdlilersorneKarnigsså sulissuti- giniarneKalerKuvdlugo. aperKutip tamatuma Kalåtdlit-nunåne aulisagkanik misigssuissartunut sarKumiu- neKarérneratigut Kalåtdlit-nunånut mini- stereKarfik OKauseKarsimavoK pissaussar- tut KanoK agtigissarnerinik påsissutigssat åmalo kapisigdlit kinguågssiortameråne pi- ssutsit ilisimaneKartut najorKutarisagåine Kalåtdlit-nunåne kapisilingniarneK Tuluit- nunåta imartaine kapisilingniarnermut su- niuteKangårtugssausorinångitsoK. tamatumunga tungatitdlugo OKautigisi- nauvara aulisagkanik misigssuissartut isu- maKarmata kapisigdlit Kalåtdlit-nunåne tåkusimårtartut pissauvatdlåi*tarnertik pi- ssutigalugo ikiliartortulernigssåt ilimagi- savdlugo pissutigssaKångitsoK. imigagssait atugaujartuinarmat inatsisit avdlångorsxnåuput ukiune måkunane aulisarnikut inutig- ssarsiuteKarneK mikingitsumik ajornartor- siutigssaKalersimavoK, tåssa aulisartut pi- ssarissartagåinik fabrikine aulisagkeriving- nilo suliarerKissartugssat nåmagtut pig- ssarsiarinigssåt a j ornakusortorsiutaussar- mat. OKaluserineKartarpoK kalåtdlit suli- ssartue nåmagtumik aulajåissuseKarneK a- jortut, påsivdluarneKarsimångitsordlo au- lisarfiup naligivdlualerångago kikut ta- marmik ilungersortariaKartut inuiaKatigit iluaKutigssåt erKarsautigalugo aulisagkat tåkusimanerine iluaKutiginiarssarineKarta- riaKarmata, sulivfigssuitdlo akisoKissut sa- pingisamik ingmingnut akilersinaussumik ingerdlåneKarsinaunigssåt anguniartaria- Kardlune. åipåtigutdle isumaKarpunga landsrådip ilaussortaisa isumaKatigisagånga isumaKa- rama issornartorsiuinardlunilo agssuar- dleriniarnigssaK kingunigssaKarpatdlårna- viångitsoK. måne inoKatigit akunivtine sut- dlivivtinilo pissutsit ardlaligssuartigut sule amigauteKarput, ardlaKangåtsiartunigdlo uparuagagssaKarpoK pissusigssaK erKordlu- go nutarterineKartugunik suleKatauniar- dluarnigssamut aulajåissuseKardluarneru- nigssamutdlo tapersersutauvdluarsinauga- luartunik. landsrådip atautsiminermine matumane kinguligssainilume ajornartor- siutit tamåko arajutsinavérsårumaivai, su- lissugssaKarniarnermutdlo iluaKutaussug- ssamik suliagssane nåmagsiniartarumav- dlugit. tamatumunga atatitdlugo apernuteKarpoK taingitsortarianångitsumik. kisitsisitigut påsissutigssat pigssarsiarineKarsimassut nåpertordlugit påsinarpoK nuname måne imigagssamik atuineK såkortumik angner- tusiartortOK. sukuminerussumik misigssui- nerit ilumut taimåinera ugpernarsautigssa- Kartisagpåssuk landsrådip pingitsungivig- dlune suliagssarilisavå isumaliorKuteKåsav- dlune imigagssamik atuissarnerme malig- tarissagssat atortussut ilumut avdlångorti- tariaKalinginersut. avorKårineKarsimavunga upernåK imi- gagssap sivisungåtsiåmik niorKutaujung- naernigssånik Manitsume kommunalbesty- relsip aulajangisimanera akuerssårumasi- månginavko. matumane erssendgsardlugo OKautigiumavara ilerKorerKussat atortdssut nåpertordlugit pissugssaunera nåpertordlu- go taimailiortariaKarsimassunga. imigag- ssap kigdlérutitaunigssånik 1954-ime aula- j angigausimassumik avdlångortitsineKåsag- pat tamåna landsrådip sulissutigissagssarå. tunissaKartarnerme rådigssaK OKatdlisigineKångitsorpoK atautsiminerup matuma ingerdlanerane inutigssarsiuteKarneK pivdlugo inatsisip nutarterneKarnigssånik sujunersdt åmalo Kalåtdlit-nunånit avåmut niorKuteKarner- me rådeKalernigssamik sujunerstit lands- rådimut sarKumiuneKarérsimassut suliari- nere inårtugssåusavavut. sujunersdtit tåu- ko pivdlugit ilaussortat Kinigauvfingniin&" ne OKaloKatigingningnigssamingnut pivfig- ssaKartitaorérsimåput, suj unersutitdlume A/G-me navsuiarneKarsimavdlutik. kalåt- dline atuagagssiatigut sujunersutit tåuko sangmissarineKangårsimångitdlat, tamåna ajussårnaraluarpoK isumaKarnarmåme su- junersutit pineKartut inoKatigit ineriartor- nerånut pingåruteKartorujugssussut. ima- Kale tamåna sujunersutit aperKUtitåinut pingårnerussunut Kinersissartut amerdla- nerit isumaKataujumanerånik erssiutau- ssutut isumaKarfigineKåinarsinaussoK. savautigdlit ukiut 50-ingortorsiordlugit ukiormåna nagdliutorsiorput. inutigssar- siutivdlume tåussuma nagdliutorsiutiginig- sså pissutigssaKardluinarpoK. inutigssarsiu- mik tamatuminga pernåumik måne aut- dlarnérKårtut amerdlanerit tåssaKauna isu- maliorsimåpat ukiut 50-it ingerdlanerinå- ne savautigdlit ukiumut savårKanik 20.0U0 migssåinik toKoragagssanik tunissaKartale- risassut. taimåtaoK nuånårutigissariaKarpoK inu- tigssarsiut tåuna Islandime savautilingnut åtaveKalersimangmat, taimailivdlunilo iuu- tigssarsiume tamatumane islandimiut misi" ligcagkatigut påsissaisa iluaKutiginiarsinau- nigssånut periarfigssaKalersimavdlune. is- landimiut savautigdlit kingugdlermik åta- vigmeKarsimåput landsrådip ilaussortai P1" ngasut aussaK påsissagssarsiordlutik Island- imut angalaorsimaneratigut. tåukua anga- lasimanerisa angnertunerussumik tusarnig- ssåt Kilanårårput. erhvervsstøttip aulajanginera isumaKatigineKardluångitsoK inutigssarsiutitigut ikiorsissarnerme år- KigssuineK ukioK 1964 pissarnermisut inger- dlåneKarsimavoK, taorsigagssarsiaritineKar- simåputdlo kutterit aulisariutit sujomati- gut tikisineKartartutut sånaKardlutigdlo a- ngissuseKartut, kisalo sulivfingnik, suliv- figssuarnik niuvernermigdlo autdlarniniar- tunut taorsigagssarsisitsineKartarsimavdlu- ne. 1964-ime taorsigagssarsiarititat katitdlu- tik 12,2 millioner kr. migssåiniput, tåu- kualo saniatigut 1,1 million kr. migssait nålagauvfingmit tapIssutigineKarsimavdlu- tik. sujunigssame erhvervsstøtteudvalgip taor- sigagssarsisitsissarnermine periautsine i- ngerdlatsininilo avdlångortltugssångorpå. nalungilara udvalgip taimatut aulajangisi- manera aulisartut nunaKarfingnilo pissor- taussut akornåne tamagingne tipaitsutigi- neKarsimångitsoK. plssutigssaKarsorårale uparuåsavdlugo erhvervsstøtteudvalge aperKiime tamatu- mane aj ornartorsiutigssaKångitsungingmat. aperKumik ilisimåringnigtut tungånit ku- larutigerpalungivigdlugo tikuartorneKarsi- mavoK sinerlssame sikuneK ajortume a- ngatdlatit mingnerussut atugagssiaralugit sananeKartåinarnerisigut aulisameK ingmi- nut akilersinauvdluarungnaiginarsinaussoK. soruname erhvervsstøtteudvalgip suliag- ssarigaluarpå Kalåtdlit-nunåne inutigssar- siutit åssigingitsut sapingisamik ajungi- nerpåmik tapersersorniåsavdlugit, saplngi- samigdlo angnertunerpåmik nunaKarfing- ne pissortaussut nunaKarfingmiutdlo kig- sautigissait malingniåsavdlugit. erhvervs- støtteliuna nålagauvfiup taorsigagssarsini- artarfigtut aningaussauteKarfigigå, pissug- ssauvdlunilo taorsigagssarsisitsissarneK a- ningaussat tungaisigut sapingisamik igdler- soriarfigssaKarnerpåmik ingerdlåniåsavdlu- go. udvalgip angatdlatinut mingnerussunut sinerissap ilåne sikuneK ajortume taorsi- gagssarsisitsissåinarneratigut aulisameK ingminut akilerdluarsinaujungnåisagpat ta- matumalo kingunerissånik taorsigagssar- sianit erniat akilersutigssatdlo akilerneKar- tarungnaerpata erhvervsstøtteudvalge ta- matumunga akissugssautineKåsaoK imåi- nåungitsumigdlo issornartorsiorneKalersug- ssauvdlune. ilaKutarit 430 migssiliortut inigssait sananeKalisassut boligstottemit igdluliortiterneK månamut pissarnermisut ingerdlatinarneKarpoK. 1963- ime igdlut tapissutitagdlit ilångutdlugit i* nigssiat katitdlugit 328-t autdlartineKarsi- måput, tåukunånga inigssiat 91-it etage- husinitineKardlutik, 1964-imilo inigssiat sa- naortordlugit autdlartitat, igdlut tapissuti- tagdlit ilångutdlugit, 393-iuput, tåukunånga 84-it etagehusinitugssat. 1965-ime aningau- ssat pissarianartitat akuerssissutiginekarsi- naugpata ilimaginenarpoK inigssiat 430 mig- ssåinitut autdlartineKarsinåusassut, tåuku- nånga 207 etagehusinitugssat. sordlo taineKarérsunit takuneKarsinau- ssok etagehusinik sanaortorneK 1965-ime angnertuseru j ugssuartugssauvoK, maligta- riniagagssatutdle G—60-ip isumaKatiglssuti- gisimassai malingneKåsagpata ukiune ag- gersune igdluliortauseK tamåna atugaune- rujartuinartugssauvoK. sordlo amerdlaner- nit naluneKarnaviångitsoK tamatumunga plssutaussoic tåssauvoK suliagssanik ilisi- måringnigtut isumåt maligdlugo igdlut ila- Kutaringnut atausiåkånut inigssiat emag- kanut kugfilersornigssåt kisalo avKusinior- dlugitdlo imeKartiniarnigssåt akisuvatdlå- lersugssa ungmat. imaKa taissariaKångilardlunit naluneKå- ngingmat — igdlunik sanaortomerup piler- tornerussumik ingerdlåneKarnigsså Kalåt- dlit-nunåne kigsautigineKaraluaKingmat — isumaKarpungalume Grønlandsrådip uper- nåK Kalåtdlit-nunåne angalanermine tamå- na malugivdluarsimåsagå. pissortat sanaortortitsinerata erKartorne- ranut tungatitdlugo OKautigiumagaluarpa- ra, sordlo naluneKångitsoK Danmarkime aningaussanik atugagssaKartitsinerme ang- nikingeKissunik kigdlilersuineKalersi- mangmat. taimailiornikut aningaussartor- patdlårneK nangarsimårniarneKarpoK, ani- ngaussatdlo nalérukiartuinartornigssåt i- ngalagsimaniarneKardlune. aningaussanik atugagssatigut taimatut kigdlilersuineK pi- ssortåtaoK sanaortortitsinerånut malung- niutingitsornaviångilaK, tåssa nålagauvfiup kommunitdlunit sanaortugagssautait er- Karsautigalugit. isumaKarpunga erKortusa- ssok landsråde Kalåtdlit-nunåmiut måna- ngåK ilisimaterlsaguvkit Danmarkime ani- ngaussartutigssatigut kigdlilersuinerit ani- ngaussanut Kalåtdlit-nunånut atugagssi- ssutaussartunut ardlaisigut suniuteKångit- sortugssåungingmata. påsissariaKagarput- dlo tåssa pissortat sanaortugagssautåinik kigsautivut piviussungornigssånik ungasi- ngitsunguamut agdlåt neriugisimassaralua- vut imaKa sujunigssame Kaningnerpåme piviussungortineKarsinåungikatdlåsangma- ta. (Ricard Petersenip OKausé Kup. 23-me atu- arneKarsinåuput.) 10

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.