Atuagagdliutit - 02.09.1965, Blaðsíða 10

Danmarkime aningaussatigut
(kiip. 1-imit nangitaK)
natsisitågssatut sujunersutit oKaluse-
rineKarput. rådimutdlo ilaussortat
månamut isumat åssigingitsut Kiner-
sissimingnik OKaloKatigingnissutigisi-
nausimavait, matumanilo atautsiml-
nigssavtine sujunersutit tåuko sulia-
ralugit inårniartugssåusavavut, tama-
tumalo kingorna Folketingime sarKil-
miuneKartugssaujumårdlutik. Kularu-
tigissariaKångilaK atuarfeKamerme i-
natsisitågssatut sujunersutip atuarfe-
KarneK tamatumanilo ajornartorsiu-
tausinaussut soKutigineKalersisimagai.
ukiune Kångiutune åssigingitsutigut
eKérsimåvigsumik oKatdlitarsimanerit
tamåna erssersipåt.
atuarfigtigut sulinerme sule ma-
lungnarsiartuinartoK tåssauvoK a-
tuartitsissut kalåtdlisut OKalugsi-
naussut ukiut tamaisa ikileriartar-
mata, akerdlianigdle ilmiartitsissut
danskiussut atorfinigtineKartartut
amerdligalugtuinardlutik. månalo
Kalåtdlit-nunåne ilmiartitsissut
tamarmik agfait sivnerdlugit dan-
skiuput nunalisitat. danskit ilini-
artitsissut 33-t niuvertoruseKar-
fingnitineKarput nunaKarfingnut
22-nut avguatårsimavdlutik.
KarssupinartariaKångitsordle tåssa
seminariame iliniartungorniartut i-
kigtuviungitsut u'kiormåna malunaer-
simangmata. klassime sujugdlenme i-
liniartut ancaniliussut saniatigut
klassimik piarérsarfiussumik Kulingi-
luanik iliniartulingmik pilersitsine-
KarsimavoK. åipåtigutdle måna semi-
nariap klassisa åipåne iliniartut atau-
siåkåt asorsimåput.
Nungme mérKat amerdliartulertor-
simaKingmata pissariaKalersimavoK
igdloKarfingme tåssane mardluving-
nik atuarfeKalernigssaK — tamarmik
ingmikut pissortalingnik. Kalåtdlit-
nunåt tamåt issigalugo 1964/65-ime
init atuarfiussut 45-t sanavdlugit i-
nernøKarsimåput.
Kåumarsainerme pissortaK Marius
Abeisen aussarmåna sulingivfeicariar-
tordlune autdlarpoK, Kåumarsainer-
milo sujunersuissartutut atorfingmut
uteriusagunarane.
landsrådip Marius Abeisen Kåu-
marsainerme sujunersuissartutut su-
livdluarsimanera pivdlugo Kutsavigi-
umavå.
erKartussissameK
nalunaerusiorneKartoK
erKartussissoKarnermut tungatitdlu-
go taineKarsinauvoK nutåmik lands-
dommerertårsimagavta, tåssa Hen-
ning Brøndstedip sujomatigut lands-
dommeriusimassoK C. F. Simony ki-
ngorårsimangmago. Kalåtdlit-nunåne
erKartussissoKarnerme atuagagssiaK
nutåK naiciterneKartalersimavoK er-
Kartussissarnerme apenrutinik påsi-
sitsiniutaussunik agdlauserissanik er-
Kartussutinigdlo imaKardlune kreds-
retit polititdlo avdlatdlume erKartu-
ssissoKarnermut tungassunik soKuti-
gissaKartut sulineråne ilitsersussissu-
titut iluaKutauvdluarsinaussumik.
sordlo naluneKångitsoK Kalåtdlit-
nunåne erKartussissamerme pissutsit
sujorna misigssuivfigineKalersimåput.
misigssuinermit tamatumånga nalu-
naerutigssaK måna suliarmøKarpoK,
inerériarpatdlo Kalåtdlit-nunånut i-
natsisiliornerme udvalgimit ministe-
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes 1 alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniameKarsinåuput i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
SVENDBORG
OVNE
- der
hygger
og
varmer
SVEND-
BORGIP
KiSSAR-
SSUTAI
takujuminartut kiagsautlkuminartutdlo
A/s L. LANGE & CO
GI. Kongevei 70-72 — Kbhvn. V.
reKarfingmitdlo sukumerneruvdlugo
OKalOKatigissutigineKagssamårdlune.
Kalåtdlit-nunåne erKartussissar-
nermik inatsimut avdldngutigssa-
tut inatsit 4. juli 1964-imérsoK
1965-ime jånuårip autdlarxautånit
atortulerpoK. tamatumalo kingune-
rå Kalåtdlit-nunåne politéicarneu
G-60-ip sujunersutigisimasså nå-
pertordlugo Kalåtdlit-nunånut mi-
nistereKarfingmut atajungnaerdlu-
ne justitsministeriamut atalermat,
taimailivdlunilo justitsminister e
nålagauvfiup politinut kutdlersau-
titå rigspolitichefen Kalåtdlit-nu-
nånilo politimestere avnutigalugit
politinut Kutdlerpårtångordlune.
unerdlussissartut politimesterip
rigsadvokaten Kutdlersarilerpå, tai-
mailivdlunilo suliagssane tamåikuna-
ne landshøvdinge politimesterimut
Kutdlersauj ungnaerdlune.
ikiorsissarneK agdlisassoK
ikiuissarnerup tungåtigut åssigi-
ngitsutigut måna suliniarneKalersi-
vok ikiuissarneK piorsaiviginiardlugo,
suj unertarinøKardlunilo ikiuissarner-
me aningaussat pissartagarititaussut
ikiuiniarfiussunigdlo sulivfeKarfeKar-
nerup inoKatigingne pigssaKarnikut i-
neriartorsimanermut nåpertutungorti-
ni arneKarnigssåt.
upernåK ingmikut itumik atautsi-
minerme ikiuissamerme pissartagari-
titaussut 25<l/o-imik KagfamøKamig-
ssånik landsrådip isumaKatigissute-
Karneratigut pissartagarititaussut Ka-
låtdlit-nunåne isertitatigut sujuariar-
simanerup taimaeKatånik angnertusi-
atdlagtineKarsimåput.
sujunigssardle alimasingnerussoK
erKarsautigalugo tamatumane ajor-
nartorsiutit anigorneKarsinaunerat su-
junertaralugo isumaliorKuteKarneK
landsrådip udvalgianit sulissutigalugo
ingerdlatinarneKåsaoK, neriutigåralo
atautsiminerup måna autdlartitugsså-
ngortup ingerdlanerane udvalge tåu-
na Kalåtdlit-nunåne ikiuissamerme
pissutsit pivdlugit sujunersumik sar-
KumiussislnaujumårtoK.
G-60-ip isumaliutigssissutåtigut
kåmagtutigineKarsimavoK sulivfeitar-
fingnik ikiuiniarfiussunik ukiune tug-
dliutune Kuline sanaortornigssanik
pilerssårusiorneKarKUvdlugo, ikiui-
ssarnermilume aningaussartutaussa-
rumårtut migssingersorneKarKuvdlu-
git, tamatumungalo tungatitdlugo isu-
malioricutigineKarKUvdlugo tamatu-
mane aningaussartutaussarumårtut
KanoK ilivdlugit nålagauvfingmit Ka-
låtdlit-nunånilo pissortaKarfingnit a-
vingneKartarumårnerat Kanos erKar-
sautigineKarnersoK. tamatumunga tu-
ngassumik Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfingme sulissutigingnigtoKa-
lersimavoK apencutinik tamatumunga
tungassunik påsiniaissugssanik ki-
ngunerilerpagulo atautsimut pilersså-
rusiamik suj unersu teKamiartugssa-
mik, tamatumunga ilångutdlugo i-
nungnik ikiuissamerme aningaussar-
tutit KanoK ilivdlugit aningaussagssa-
KartiniameKartarumårnersut.
tamatumane misigssuivdlune piler-
ssårusiorniardlunilo sulinermut ata-
ssumik mérKanik isumagingningner-
me ajornartorsiutit, timugdliutitaria-
Kångivigsunut ilaussut, ingmikortit-
dlugit sulissutiginiarneKarput. sordlo
taisinauvara Danmarkime mérKanik
inusugtunigdlo isumagingningnerme
suliaKartunit autdlartitat aperKutinik
tamåkuninga ilisimåringnigtutut Ki-
tåne igdloKarfingne tamagingnut
Angmagssalingmut aussaK angalaor-
tineKarsimangmata taimalo mérKat i-
nusugtutdlo KanoK atugaKarnerat
nangmingnérdlutik Kanimut Kimer-
dlorsinausimavdlugit.
tamatumunga peKatigititdlugo su-
livfeKarfingnik ikiuiniarfiussunik Ka-
noK pissariaKartitsitiginermik aper-
Kut landshøvdingeKarfingmit sulissu-
tigineKalersimavoK, sulivfeKarfing-
nigdlo ikiuiniarfiussunik sanaortor-
nigssamik G-60-ip isumaliutigssissu-
tåne sujunersutigineKarsimassut tu-
ngavigalugit sulivfeKarfingnik ikiui-
niarfiussunik åssigingitsunik, sordlo
vuggestuenik, børnehavenik taimae-
Katåinigdlo, KanoK pissariaKartitsiti-
gilenunårneK nalunaerssusiorniarne-
Kalersimavdlune. kommunalbestyrel-
sit suleKatigalugit 1975-ip tungånut
tamatumane sut pissariaKartineKar-
nerat påsiniarniarneKarpoK, sujuner-
tarineKardlunilo nalunaerssorniarne-
KåsassoK sulivføKarfigssat tamåkua
sanaortornøKarnigssåne KanoK tug-
dleringniliorneKarnigsså, kigsautigi-
nardlunilo nalunaerssuissoKåsassoK
najorKutagssat tamarmik katerssor-
nøKarériarpata ukiap ilå ministere-
Karfingme tamåkuninga sulissuteKar-
tunut nagsiuneKarnialerssårput, soru-
nalume åma landsrådimut ilaussorta-
nut ilisimatitsissutigineKarumårdlu-
tik.
anånanik ikiuiniarnerup tungåtigut
misiligutaussunik suliniarnøK anåna-
nik ikiuissarnermik aulajangersima-
ssunerussumik ingerdlatsilerumårnig-
ssamut påsissutigssanik pigssarsiniar-
fiussoK ingerdlaterKingneKarpoK.
landshøvdingeKarfingme suleKatau-
ssut aussaK Kitåne igdloKarfingnut a-
merdlanernut angalaorsimåput aper-
Kutitdlo anånanik ikiuissarnermut tu-
ngassut iKitornarsiartårtarnermigdlo
aperKUtit nunaKarfingne pissortaussu-
nik OKaloKatigingnissutigissarsimav-
dlugit.
syfiliserneK navianartoK
perKingnigssamik suliaKarnermut atatit-
dlugo sagdliutitdlugo taiumavara 1965-ime
februare Kåumat årdlerinardlulnartumik
syfilisertOKalersimanera. Påmiunit Nanor-
talingmut syfilisimik nåpauteKartut katit-
dlugit 19-it påsineKarsimåput.
tamåna pissutigalugo Påmiut, Nanortag-
dlip Narssavdlo kommune matuneKarat-
dlartariaKarsimåput.
Københavnimit nakorsat ingmikut illni-
arsiimassut mardluk ikiortaitdlo maunga-
kartlneKarput, nakorsatdlo tåukua Kalåt-
dlit-nunånilo nakorsat suleKatigingnerati-
gut kinguågssiutitigut nåpautit akiorniar-
neKarnerat såkortusislneKarpoK tamatuma-
ne periusigssatut sujorna landsrådime isu-
maKatiglssutigineKarsimassut maligdlugit.
ukiormåna junip autdlarKautånit Grøn-
landsfly’p helikopterertåve atordlugit Ka-
låtdlit-nunåne tingmissartortitsineK inger-
dlåneKalerpoK, taimailivdlunilo Kalåtdlit-
nunåne nunaxarfit akomåne tingmissartor-
titsissarnerup ingmikortortå sujugdleK per-
KautausimassoK Kångiutdlune.
tamatumunga tungatitdlugo pissutigssa-
Karsoråra canadamiut tingmissartortitseKa-
tigigfiånut EPA-mik taigutilingmut ukiune
1960-imit 1965-imut catalinat otteritdlo a-
tordlugit Kalåtdlit-nunåne tingmissarto-
Kartitsinermik ilåtigut navianaitsuinåu-
ngitsumik ingerdlatsisimassumut Kujaniar-
nerput erssersiniåsavdlugo.
Musikhuset
ALGADE 27 VORDINGBORG
oxalugtarlup
sOpufaussat
gultarif
Grammofonplader
nOtal
Harmonikaer
Guitarer
Mundharmonikaer
Kanerssorissal
Alle ordrer ekspederes
omgående
plnlagkat tamarmik ernfnavlk
nagslåneKésåpul.
Forlang gratis katalog
katalog akeKångltsox
plnlarniaruk.
aliatsautigingårdlugo tusameKarsimavoK
tingmissartortitseKatigit ingerdlatitsissar-
tuisa pissortåt pikorigsoK Paul Bjerg Ka-
låtdlit-nunånit KimagusimatsiåinaK Cana-
dame tingmissartup nåkarneratigut aju-
nårsimassoK. Paul Bjerg Kalåtdlit-nunåne
erKaimaneKarumårpoK, mingnerungitsumik
nåparsimassorpagssuit ikiorsimassaisa ku-
jamasuvfigalugo erKaimajumårdlugo.
„kapisiliutivta“ nungunigssåt
ånilångatigissariaKångilaK
1964-ime aulisarnerme Kalåtdlit-nunåta
pigssarsiarissai nuånårutigissariaKartumik
landsrådip sujorna ilerKussumik atautsi-
milernerane ilimagineKarsimagaluartunit
angnertunerusimåput.
ukioK måna sårugdlingniarnerme måna-
mut angussaussut isumavdluamissårnångu-
atsiarput. tåssame 1. august tikitdlugo
KGH-mut tunineKarsimåput sårugdlit 6.163
tons, tåssa sujorna ukiup taimailinera ti-
kitdlugo tunissausimassim.it 30%-imik ang-
nertuneruvdlutik; 1963-imile angussausi-
massunut nalerKiussisagåine sule 15%-mga-
jangnik inorssameKarpoK.
sårugdlingniarneK ukiormåna isumavdlu-
arnarnerulåraluartoK, taimåitoK pissutig-
ssaKångilaK isumaitåsavdlune sinerissap
Kanigtuane aulisarnerup ukiune Kaning-
nerne 1962-ime angussausimassut erKåsiu-
lersinåusagai. sujunigssame sårugdlingni-
arnerme angussat angnerulernigssånut si-
nerissap avatåne ikånerssuarne aulisarne-
rup ingerdlåneKarnera auiajangissujumår-
poK. tamatumunga tungatitdlugo pissutig-
ssaKarsinauvoK erKåisavdlugo Davisstræd-
ime Kalåtdlit-nunåtalo kitåta sineriaine au-
lisarnerme tamarmiussume Kalåtdlit-nunå-
ta penataunera 1959-ime 12%-iusimagaluar-
tOK åpariartorsimangmat 1963-ime 7#/*-inåi-
ngordlune.
sårugdlingniardlune aulisamermut tunga-
titdlugo pissutigssaKarsinauvoK tåisavdlugo
avatåne ikånerssuit ilåta Store Hellefiske-
bankep aulisarfigtut ei’Kigsisimatitaunig-
ssånik aperKut måna Atlantikup avangnå-
ta kipasigsuane aulisameK pivdlugo nunat
tamalåt atautsimititarissartagåinut, ICNAF-
mut, OKaluserissagssångortineKarsimang-
mat. nauk tamatumane OKaloKatigingnerit
misigssuisitsineritdlo inernere aitsåt ukiut
ardlerdlugit Kångiugpata tåkukumåraluar-
tut, taimåitoK iluarinångitsungilaK aperxut
tamåna nunat åssigingitsut akornåne måna
OKaloKatigissutigineKartugssangorsimang-
mat.
kapisilingniarnerme angussat 1963-ime 200
tonsinausimagaluariardlutik 1964-ime 1.400
tonsinut Kagfariarujugssuarsimanerat pi-
ssutigalugo tuluit inatsissartuine Kutdlerne
årdlerinarnerarneKarsimavoK Kalåtdlit-nu-
nåne kapisilingniarnerup angnertusisine-
Karneratigut Tuluit-nunåne, Skotlandime
nunanilume avdlane kapisigdlit ajunåru-
taoKissumik ikiliartulitdlarasoralugit, inå-
ssutigineKamissårsimavdlunilo tamåna pi-
ssutigalugo Kalåtdlit-nunåne kapisilingni-
arnerup kigdlilersorneKarnigsså sulissuti-
giniarneKalerKuvdlugo.
aperKutip tamatuma Kalåtdlit-nunåne
aulisagkanik misigssuissartunut sarKumiu-
neKarérneratigut Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfik OKauseKarsimavoK pissaussar-
tut KanoK agtigissarnerinik påsissutigssat
åmalo kapisigdlit kinguågssiortameråne pi-
ssutsit ilisimaneKartut najorKutarisagåine
Kalåtdlit-nunåne kapisilingniarneK Tuluit-
nunåta imartaine kapisilingniarnermut su-
niuteKangårtugssausorinångitsoK.
tamatumunga tungatitdlugo OKautigisi-
nauvara aulisagkanik misigssuissartut isu-
maKarmata kapisigdlit Kalåtdlit-nunåne
tåkusimårtartut pissauvatdlåi*tarnertik pi-
ssutigalugo ikiliartortulernigssåt ilimagi-
savdlugo pissutigssaKångitsoK.
imigagssait atugaujartuinarmat
inatsisit avdlångorsxnåuput
ukiune måkunane aulisarnikut inutig-
ssarsiuteKarneK mikingitsumik ajornartor-
siutigssaKalersimavoK, tåssa aulisartut pi-
ssarissartagåinik fabrikine aulisagkeriving-
nilo suliarerKissartugssat nåmagtut pig-
ssarsiarinigssåt a j ornakusortorsiutaussar-
mat. OKaluserineKartarpoK kalåtdlit suli-
ssartue nåmagtumik aulajåissuseKarneK a-
jortut, påsivdluarneKarsimångitsordlo au-
lisarfiup naligivdlualerångago kikut ta-
marmik ilungersortariaKartut inuiaKatigit
iluaKutigssåt erKarsautigalugo aulisagkat
tåkusimanerine iluaKutiginiarssarineKarta-
riaKarmata, sulivfigssuitdlo akisoKissut sa-
pingisamik ingmingnut akilersinaussumik
ingerdlåneKarsinaunigssåt anguniartaria-
Kardlune.
åipåtigutdle isumaKarpunga landsrådip
ilaussortaisa isumaKatigisagånga isumaKa-
rama issornartorsiuinardlunilo agssuar-
dleriniarnigssaK kingunigssaKarpatdlårna-
viångitsoK. måne inoKatigit akunivtine sut-
dlivivtinilo pissutsit ardlaligssuartigut sule
amigauteKarput, ardlaKangåtsiartunigdlo
uparuagagssaKarpoK pissusigssaK erKordlu-
go nutarterineKartugunik suleKatauniar-
dluarnigssamut aulajåissuseKardluarneru-
nigssamutdlo tapersersutauvdluarsinauga-
luartunik. landsrådip atautsiminermine
matumane kinguligssainilume ajornartor-
siutit tamåko arajutsinavérsårumaivai, su-
lissugssaKarniarnermutdlo iluaKutaussug-
ssamik suliagssane nåmagsiniartarumav-
dlugit.
tamatumunga atatitdlugo apernuteKarpoK
taingitsortarianångitsumik. kisitsisitigut
påsissutigssat pigssarsiarineKarsimassut
nåpertordlugit påsinarpoK nuname måne
imigagssamik atuineK såkortumik angner-
tusiartortOK. sukuminerussumik misigssui-
nerit ilumut taimåinera ugpernarsautigssa-
Kartisagpåssuk landsrådip pingitsungivig-
dlune suliagssarilisavå isumaliorKuteKåsav-
dlune imigagssamik atuissarnerme malig-
tarissagssat atortussut ilumut avdlångorti-
tariaKalinginersut.
avorKårineKarsimavunga upernåK imi-
gagssap sivisungåtsiåmik niorKutaujung-
naernigssånik Manitsume kommunalbesty-
relsip aulajangisimanera akuerssårumasi-
månginavko. matumane erssendgsardlugo
OKautigiumavara ilerKorerKussat atortdssut
nåpertordlugit pissugssaunera nåpertordlu-
go taimailiortariaKarsimassunga. imigag-
ssap kigdlérutitaunigssånik 1954-ime aula-
j angigausimassumik avdlångortitsineKåsag-
pat tamåna landsrådip sulissutigissagssarå.
tunissaKartarnerme rådigssaK
OKatdlisigineKångitsorpoK
atautsiminerup matuma ingerdlanerane
inutigssarsiuteKarneK pivdlugo inatsisip
nutarterneKarnigssånik sujunersdt åmalo
Kalåtdlit-nunånit avåmut niorKuteKarner-
me rådeKalernigssamik sujunerstit lands-
rådimut sarKumiuneKarérsimassut suliari-
nere inårtugssåusavavut. sujunersdtit tåu-
ko pivdlugit ilaussortat Kinigauvfingniin&"
ne OKaloKatigingningnigssamingnut pivfig-
ssaKartitaorérsimåput, suj unersutitdlume
A/G-me navsuiarneKarsimavdlutik. kalåt-
dline atuagagssiatigut sujunersutit tåuko
sangmissarineKangårsimångitdlat, tamåna
ajussårnaraluarpoK isumaKarnarmåme su-
junersutit pineKartut inoKatigit ineriartor-
nerånut pingåruteKartorujugssussut. ima-
Kale tamåna sujunersutit aperKUtitåinut
pingårnerussunut Kinersissartut amerdla-
nerit isumaKataujumanerånik erssiutau-
ssutut isumaKarfigineKåinarsinaussoK.
savautigdlit ukiut 50-ingortorsiordlugit
ukiormåna nagdliutorsiorput. inutigssar-
siutivdlume tåussuma nagdliutorsiutiginig-
sså pissutigssaKardluinarpoK. inutigssarsiu-
mik tamatuminga pernåumik måne aut-
dlarnérKårtut amerdlanerit tåssaKauna isu-
maliorsimåpat ukiut 50-it ingerdlanerinå-
ne savautigdlit ukiumut savårKanik 20.0U0
migssåinik toKoragagssanik tunissaKartale-
risassut.
taimåtaoK nuånårutigissariaKarpoK inu-
tigssarsiut tåuna Islandime savautilingnut
åtaveKalersimangmat, taimailivdlunilo iuu-
tigssarsiume tamatumane islandimiut misi"
ligcagkatigut påsissaisa iluaKutiginiarsinau-
nigssånut periarfigssaKalersimavdlune. is-
landimiut savautigdlit kingugdlermik åta-
vigmeKarsimåput landsrådip ilaussortai P1"
ngasut aussaK påsissagssarsiordlutik Island-
imut angalaorsimaneratigut. tåukua anga-
lasimanerisa angnertunerussumik tusarnig-
ssåt Kilanårårput.
erhvervsstøttip aulajanginera
isumaKatigineKardluångitsoK
inutigssarsiutitigut ikiorsissarnerme år-
KigssuineK ukioK 1964 pissarnermisut inger-
dlåneKarsimavoK, taorsigagssarsiaritineKar-
simåputdlo kutterit aulisariutit sujomati-
gut tikisineKartartutut sånaKardlutigdlo a-
ngissuseKartut, kisalo sulivfingnik, suliv-
figssuarnik niuvernermigdlo autdlarniniar-
tunut taorsigagssarsisitsineKartarsimavdlu-
ne.
1964-ime taorsigagssarsiarititat katitdlu-
tik 12,2 millioner kr. migssåiniput, tåu-
kualo saniatigut 1,1 million kr. migssait
nålagauvfingmit tapIssutigineKarsimavdlu-
tik.
sujunigssame erhvervsstøtteudvalgip taor-
sigagssarsisitsissarnermine periautsine i-
ngerdlatsininilo avdlångortltugssångorpå.
nalungilara udvalgip taimatut aulajangisi-
manera aulisartut nunaKarfingnilo pissor-
taussut akornåne tamagingne tipaitsutigi-
neKarsimångitsoK.
plssutigssaKarsorårale uparuåsavdlugo
erhvervsstøtteudvalge aperKiime tamatu-
mane aj ornartorsiutigssaKångitsungingmat.
aperKumik ilisimåringnigtut tungånit ku-
larutigerpalungivigdlugo tikuartorneKarsi-
mavoK sinerlssame sikuneK ajortume a-
ngatdlatit mingnerussut atugagssiaralugit
sananeKartåinarnerisigut aulisameK ingmi-
nut akilersinauvdluarungnaiginarsinaussoK.
soruname erhvervsstøtteudvalgip suliag-
ssarigaluarpå Kalåtdlit-nunåne inutigssar-
siutit åssigingitsut sapingisamik ajungi-
nerpåmik tapersersorniåsavdlugit, saplngi-
samigdlo angnertunerpåmik nunaKarfing-
ne pissortaussut nunaKarfingmiutdlo kig-
sautigissait malingniåsavdlugit. erhvervs-
støtteliuna nålagauvfiup taorsigagssarsini-
artarfigtut aningaussauteKarfigigå, pissug-
ssauvdlunilo taorsigagssarsisitsissarneK a-
ningaussat tungaisigut sapingisamik igdler-
soriarfigssaKarnerpåmik ingerdlåniåsavdlu-
go. udvalgip angatdlatinut mingnerussunut
sinerissap ilåne sikuneK ajortume taorsi-
gagssarsisitsissåinarneratigut aulisameK
ingminut akilerdluarsinaujungnåisagpat ta-
matumalo kingunerissånik taorsigagssar-
sianit erniat akilersutigssatdlo akilerneKar-
tarungnaerpata erhvervsstøtteudvalge ta-
matumunga akissugssautineKåsaoK imåi-
nåungitsumigdlo issornartorsiorneKalersug-
ssauvdlune.
ilaKutarit 430 migssiliortut
inigssait sananeKalisassut
boligstottemit igdluliortiterneK månamut
pissarnermisut ingerdlatinarneKarpoK. 1963-
ime igdlut tapissutitagdlit ilångutdlugit i*
nigssiat katitdlugit 328-t autdlartineKarsi-
måput, tåukunånga inigssiat 91-it etage-
husinitineKardlutik, 1964-imilo inigssiat sa-
naortordlugit autdlartitat, igdlut tapissuti-
tagdlit ilångutdlugit, 393-iuput, tåukunånga
84-it etagehusinitugssat. 1965-ime aningau-
ssat pissarianartitat akuerssissutiginekarsi-
naugpata ilimaginenarpoK inigssiat 430 mig-
ssåinitut autdlartineKarsinåusassut, tåuku-
nånga 207 etagehusinitugssat.
sordlo taineKarérsunit takuneKarsinau-
ssok etagehusinik sanaortorneK 1965-ime
angnertuseru j ugssuartugssauvoK, maligta-
riniagagssatutdle G—60-ip isumaKatiglssuti-
gisimassai malingneKåsagpata ukiune ag-
gersune igdluliortauseK tamåna atugaune-
rujartuinartugssauvoK. sordlo amerdlaner-
nit naluneKarnaviångitsoK tamatumunga
plssutaussoic tåssauvoK suliagssanik ilisi-
måringnigtut isumåt maligdlugo igdlut ila-
Kutaringnut atausiåkånut inigssiat emag-
kanut kugfilersornigssåt kisalo avKusinior-
dlugitdlo imeKartiniarnigssåt akisuvatdlå-
lersugssa ungmat.
imaKa taissariaKångilardlunit naluneKå-
ngingmat — igdlunik sanaortomerup piler-
tornerussumik ingerdlåneKarnigsså Kalåt-
dlit-nunåne kigsautigineKaraluaKingmat —
isumaKarpungalume Grønlandsrådip uper-
nåK Kalåtdlit-nunåne angalanermine tamå-
na malugivdluarsimåsagå.
pissortat sanaortortitsinerata erKartorne-
ranut tungatitdlugo OKautigiumagaluarpa-
ra, sordlo naluneKångitsoK Danmarkime
aningaussanik atugagssaKartitsinerme ang-
nikingeKissunik kigdlilersuineKalersi-
mangmat. taimailiornikut aningaussartor-
patdlårneK nangarsimårniarneKarpoK, ani-
ngaussatdlo nalérukiartuinartornigssåt i-
ngalagsimaniarneKardlune. aningaussanik
atugagssatigut taimatut kigdlilersuineK pi-
ssortåtaoK sanaortortitsinerånut malung-
niutingitsornaviångilaK, tåssa nålagauvfiup
kommunitdlunit sanaortugagssautait er-
Karsautigalugit. isumaKarpunga erKortusa-
ssok landsråde Kalåtdlit-nunåmiut måna-
ngåK ilisimaterlsaguvkit Danmarkime ani-
ngaussartutigssatigut kigdlilersuinerit ani-
ngaussanut Kalåtdlit-nunånut atugagssi-
ssutaussartunut ardlaisigut suniuteKångit-
sortugssåungingmata. påsissariaKagarput-
dlo tåssa pissortat sanaortugagssautåinik
kigsautivut piviussungornigssånik ungasi-
ngitsunguamut agdlåt neriugisimassaralua-
vut imaKa sujunigssame Kaningnerpåme
piviussungortineKarsinåungikatdlåsangma-
ta.
(Ricard Petersenip OKausé Kup. 23-me atu-
arneKarsinåuput.)
10