Atuagagdliutit - 16.09.1965, Side 14

altarip...
(Kup. sujul. nangitaK)
poK, tamatigutdlo „suleKatigå" akissug-
ssaussardlune — pissussardlune.
Ausiangne erKarsautigineKarsimagaluar-
poK uvdloK atorKårtitsivigssaK kinguarti-
niardlugo, pissagssat amigautigineKartut a-
merdlaKissut utarKerKårumaneKaraluarma-
ta, mingnerungitsumigdle KaerKussat ava-
tånit aggersugssat ardlaKartut pissutigalu-
git aulajangiutinarneKarpoK Kangale aula-
jangigaK augustip 29-at. tåssalo amigauti-
gissariaKagkavta ilagåt altarip åssiliartå
agdlautigineKarsimaKissoK OKatdlisigine-
KarsimaKissordlo åmalo taineKartut avdlat.
tamåna erKumitsuliortumut Jens Rosingi-
mut, OKalugfingmik titartaissumut Ole
Nielsenimut Ausiangnilo byggelederimut
ajoKaoK — agdlåme nagdlingnarput nang-
mingneK pissussutiglngisånik pissoKarmat.
Kanordlunlme piumatigigaluarune amigau-
tigineKartorpagssuarnik byggeledere angå-
kuerssårnlkutdlunit tikisitsineK saperpoK.
bibile kisime OKalugfitorKamit
nutamut nungnenarpoK
Ausiait oKalugfitoKåne nagdliutorsiua-
lårnerme ingerdiait OKalugligtåliartut aut-
dlarfigissane Ausiait palaseicarfiåne ukior-
pagssuarne aulajaitdlune suleKatausima-
ssok ajoKiuneK Jan Hansen kungip nersor-
nåumik sarKarmiuliutagånik sarKarmiu-
lerneKarpoK. ingerdlaoKatigit amerdlaKaut,
palasit Kuliugamik ama ajoKit taimak a-
merdlatigalutik kisalo ilagingne sulivfe-
Kångitsut ilagingne sulissutut amerdlati-
galutik: igdlugssanik titartaissartoK Ole
Nielsen, ministeriusimassoK Gam, GTO-me
Københavnimitume atorfigdlit ilåt igdlug-
ssanik titartaissarfingme KUtdlersaussoK
Koch Kristiansen, erKumitsuliortOK Jens
Rosing, påtagialiortartoK Frobenius av-
dlarpagssuitdlo Ausiangnérsut, sulivfekar-
fingne Kutdlersaussut ilagitdlo sivnissait.
OKalugfiup tugsiaKåtårtartut oKalugfiup
matuata silatåniput ingerdlaoKatigitdio tå-
kungmata atorKårtitsinerme tugsiusiaK or-
ganistimit Jokum Lennertlmit, Sisimiunér-
sumit, tusiusiarineKarsimassoK atordlugo.
OKalugfiup organistiata, amåtaoK Jokum
Lennertimik atigdlip, påtagiartåk Frobe-
niusip sanåva agpingmago isåtitsissut a-
tordlugo — påtagiaK pitsaoKissoK Kalåt-
dlit-nunane pitsaunerssaussoK atordlugo —
ingerdlaoKatigit ilagingne sulivfiligtaisa bi-
bile, kuissiviup kandia il. il. altarimut i-
ngerdlåpait atorKårtitsissumut, provst Sv.
Erik Rasmussenimut tuniutdlugit.
palasit ardlagdlit agdlagsimavfingnik a-
tuarnerisa kingorna OKalugfiup ilagit siv-
nissaisa kigsautigissåt maligdlugo „Egedep
OKalugfianik" atserneKartup atorKårtine-
Karnera pivOK.
Ausiangne palase Karl Skou uvdlorme
tåssane najorKutagssaK najorKutaralugo o-
KalussivoK, tåssungalo atatitdlugo ilagit ag-
sut Kujatitdlugit sulivfeKarfingnut inung-
nutdlo ardlalingnut OKalugfiup sananeKar-
RECORD
SKRAA
holder smagen
længerel
3-delt
b/kcrab°
^rrÅDR BRAUN^J
Dobbelt
sovseti
sukulugssaK pitsaoKatekångitsoK
Kivdlalugtumik pulik
avdlanit mardloriåumik ivseKarneruvoK
taimaitumigdlo sivisunerujugssuarmik
si)^ungneKartardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt
Organist Jokum Lennert ved Frobenius-orglet, menighedens
gave til den nye kirke.
organist Jokum Lennert Frobeniusip påtagialiånitOK, ilagit
onalugfigtårningnut tunissutåne.
nerane peKataussunut: Kalåtdlit-nunåta
ministeriaKarfia, GTO, Københavnime ig-
dlugssanik titartaissarfiup ingmikortorta-
Karfia Ausiangnilo sanaortornerme Kut-
dlersaussut, firma Saabye og Lerche sana-
ssussok, erKumitsuliortOK Jens Rosing, på-
tagialiortOK Frobenius mingnerungitsumig-
dlo OKalugfigtåmik titartaissoK Ole Nielsen.
ilångutdlugo taineKåsaoK Kujanigssamut
plssutigssaKardluartoK. OKalugfik angner-
tunerussumik erKartungikaluardlugo —
nangmineK takuvdlugo pitsaunerungmat;
neriusaugutdle åssiliartat ilånguneKartut
OKalugfiup KanoK Ituneranik påsisitsilårsl-
naussut — OKautigineKåsaoK OKalugfik ku-
ssanaKissoK. A/G-me matuma sujornagut
OKalugfingmut tungassut ardlagdlit encar-
torneKarnikuput, OKalugfigdlo Kalåtdlit-
nunåne OKalugfiliaussartunit avdlauvoK.
sananermik påsisimassaKångitsuvdlune —
Kularnångilardlo påsisimassagdlit åma tai-
mak OKarumåsassut — oKartariaKarpoK sa-
navdluagaoKissoK, inernerane takuneKar-
sinauvdlune kussanartorujugssdssoK åmale
ingassautdlugo kussanarsagaunane. OKa-
lugfik Katsigsumikame ungaseKalugo taku-
neKarslnauvoK, igdlunit Kuerssuarmitdlo
angeKissumit erKaminitunit avigsaingav-
dlune. Kaliarujugssua KissuarKanik Kagdli-
gaK KigsigerKågagssauvpK. Kalia KassertoK
KaKuartoK ivnailo Karmagssiat Kissungnik
tårtunik Kagdligkat kisalo matue igalag-
sserfilo Kaugdlorit Kalipautait tugdluaré-
Kaut. OKalugfik avatimigut ujarKanik Kar-
magkamik ungalusimavoK.
OKalugfingmut iseråine initå KaumassoK
nagdliutorsiorpalårtordlo takussariaKarpoK.
igai Karmasigssiat KaKortumik Kalipatåu-
put narKalo Karmasigssiaussanit augpa-
lugtoK tårtunik KagdligauvoK. Kissugtai
tamarmik orpingnit sagdliligkiagssanit Ka-
lipauteKångitsunit sanåuput, Kaumassut.
igsiavé takisut OKalugfigtåne igdlugigdlu-
tik sagdleriårput, ilagitdlo atautsimltarfiat
MALTØL
KINGS ALE
EXPORT DOBBELT-ØL
KÆRNE BRYG
SKIBSØL
KB PRIMA
LYS KB
ROBUST
DRIFTSSIKKER
ØKONOMISK
BERNARD
luftkølede motorer
BERNARD luftkølede mo-
torer har lav vægt og leveres
fra 1—12 hk for benzin og
fra 6—40 hk for diesel.
Bemard-motorerne kan om
ønskes leveres med udryk-
kerkobling, reduktionsgear
el-start etc.
BERNARD motorit silåinar-
mik nigdlorsagkat Kajang-
naitsut, isumangnaitsumik i-
ngerdlassut, sipårnartut,
OKitsuput pisiarineitarsi-
nauvdlutigdlo 1-12 hk angi-
ssusigdlit benzinatortut ama
6-40 hk dieselmut.
BERNARD-motorit kigsauti-
gineKarpata pisiaritmeitarsi-
nåuput udrykkerkoblingiler-
dlugit, reduktionsgeariler-
dlugit, elektricitetimik aut-
dlartitagångordlugit il. il.
matussartumik avigsaeruteKartOK OKalug-
fingmut ilaliuneKarsinauvoK, 100-nik igsia-
veKarame ilapigtutauvdluartåsavdlune. ila-
git atautsimitarfiata ungatånipoK igavfik
anartarfitdlo. angistimik atissaiartarfeKar-
poK kuisitugssaKartitdlugo utarKivfiusl-
naussumigtaoK. OKalugfiup igdlua’tungåni-
put, altarip tunuane, init ardlagdlit sordlo
palasip inérå avdlalo ingmlkuvigsoK toKu-
ssut inåt.
OKalugfiup Kinguane pingåmerpauvoK
Jens Rosingip altarimut åssiliartaliå. tåuna
A/G-me agdlautigineKarérpoK, oKautigine-
Kartututdle atorKårtitsinerme maKaissine-
KaKalune. åssillssanit takuneKarsinauvoK
atorKårtitsineKarsimatsiåinartoK inigssa-
minut IkuneKarsimassoK. altarip nerriviu-
ssartåne imarssuaK kussagsagåungitsume,
Kissussumile KajangnaeKissume Iput mar-
riamit naneruserfit arfinigdlit Jens Ro-
singimitaoK sanåt, Ausiangne kommunal-
bestyrelsimit tunissutaussut. altarip Kåni-
tut tamarmik nutaujuput solvivigssuarmit
sanåt. taimågdlåt OKalugfiup bibilia OKa-
lugfitorKamérsuvoK.
naggatågut, mingnerungitsumigdle påta-
giaK taissariaKarpoK. påtagiaK Kutsinarme
OKalugfiup initåta ilagitdlo atautsimitarfia-
ta akornånut inigssitauvoK, ilagit tunissiu-
mavdluarnerat perKutauvdlune påtagiaK
Frobeniusimit sanåK oKalugfigtåmut tuni-
ssutauvdlune. neriutigissariaKarpoK ilåné-
riardlune Kalåtdlit-nunåta radiuatigut au-
siangmiuinåungitsut påtagiaK tåuna tusar-
tarumåråt nipigeKingmat. ajoKiunerup Pe-
ter Storchip ilagit „Egedep OKalugfia“-nut
tunlssutåt tåuna atorKårtitsinerup autdlar-
tlnerane tuniupå.
sapåt ulapårfioicaoK
sapåt uvdloK sornguname atorKårtlneri-
narmut periarfigssauvoK. mérKat nålagiar-
nerisa kingorna kuisitsissoKarpoK nerdli-
viliartOKardlunilo visitatsprovst Rink Kleist
palasilo Chr. Lynge nålagiartitsivdlutik.
uvdloK tåuna KaKutiguinaK Kalåtdlit-nu-
nåne nerdliviliartartutut amerdlatigissunik
nerdliviliartoKarpoK 400-ngajangnik.
ilagingnut tungassut nåmagsingmata ig-
dlOKarfingmiut tamarmik silame kavfiso-
riarKuneKarput, silalo uvalikut pitsauv-
dluångikaluartOK pilerssårutigineKartut
maligdlugit kavfisutoKarpoK ilagingne siv-
nissut igdlumilo ningiut peKatigit årKig-
ssussisimavdlutik torratdlaKissamingnik.
sornguname nalunaerasuautikut pivdluar-
KdssuterpagssuaKarpoK kavfisoKatigingner-
me atuarneKartunik, sordlo Kalåtdlit-nu-
nåta biskorpianit Westergård Madsenimit
landshøvdingimitdlo landsrådip atautsimi-
nigsså Kanigissordlugo peKatåungitsumit å-
malo aussaK danskit ilagit autdlartitanit
biskorpe Haldor Haldimit.
nererssuarneK unuarssuarmut
Ausiangne nagdliutorsiorneK nererssuar-
nermik naggaserneKarpoK, unukut ingmi-
kut KaerKussarpagssuit peKatauvdlutik. u-
nuap KerKa KångerérsoK KaerKussat 70 ni-
kuiput, oKalugtoKangårmat, pivdluarKussi-
ssoKangårmat pingårtumigdlo OKalugfing-
mik titartaissumut nersuissoKangårmat. ti-
tartaissoK kalåtdlinit danskinitdlo OKalug-
tunit nersorneKarnermit igtåkulugtutut
agdlåt issikoKarpoK. oKalugfiliap moder-
niussup erKartorneKarnerane uterneKartu-
arpoK titartagaK oKalugfiuvdlo mikissu-
ngordlugo åssilineKarnera autdlarKåumut
nuånarineKarpiarsimångikaluartut — tå-
ssagoK OKalugfingmut erKainångingmata,
OKalugfigdle atoriåinångordlune inermat
kussagingningitsut avdlamik isumatårput.
palasip Skouip erKaivai OKalugfitorKap
atornerane uvdlut atugausimassut nuåner-
sorpagssuit, nuånårutiginerardlugule su-
livfigtåK nutåK, angnerussoK uvdlunutdlo
atugkanut nalerKunerussoK pigssarsiarine-
Karmat. OKalugfigdle atortariaKarpoK pi-
gineKåinarane. palasik Skouip åma nuå-
nernerarpå ilagit påtagiarssuarmik tunl-
ssuteKarniardlutik aningaussanik kater-

MASKINFABRIK AJS
KØBENHAVN, HERLEV
SØNDERLUNDVEJ 218
Telegramadr.:
CEMENTINDUSTRI
Telex 9749
Y7ST
Deres ur
er I gode hænder hos os...
Vort moderne reparationsværk-
sted modtager gerne Deres ur
eller brille til reparation.
nalunaerKufSrKat
uvavtinut suliarititarnlaruk
drdlerKufiglnago...
sutdlivivtine modemiussume na-
lunaerKutårKat issarussatitdlu-
nit suliariumaKåvut.
URMAGER JOHN GRAUTING
Torvet 1 - Lemvig
ssivdluarsimanerat. naggatågut nakorsa-
Karfik Kutsavigå ilagit sivnissue akuerine-
Karsimangmata nåparsimaviup nagdliutor-
siortarfiata nererssuarnerme atorneKarnig-
ssånut.
kommunalbestyrelsime sujuligtaissoK A-
do Lynge ilåtigut ima OKarpoKj Ausiait
kommuneKarfiat sivnerdlugo Kutsavigi-
ngitsorumångilåka nunancatigit ilungersu-
tåinik tusardlutik oKalugfigtårniarnerme
sulissussivdluarsimassut tåssaussut ilaging-
ne kivfartutigdlit nålagauvfiuvdlo ani-
ngaussautainut akissugssautitaussut. uy-
diorme ilagiussutsimut atassume nagdliu-
torssuartut pingårtitariaKartume erKumi-
gineKarsinaugunaraluarpoK inugtaoKatau-
nermut tungassunik OKauseKalåsavdlune.
inugtaussugutdle sule uvdlumikut nunav-
tine OKautigineKarsinaugatdlarpugut ilag1"
ussut atautsit, ugperissarsiornerup tunga-
gut naKisimaneKångikaluardluta malugi-
ssåinaravtigo ajOKersorneKamivtine pig"
ssarsiarisimassanik erdligissaitarneK inuia-
Katigit pinarata inugtutdle atausiåkåtut i-
nunivtinut KanoK suniuteKarsinautigissar-
tut. neriutigåra OKalugfik inugtaussunut
iluaKutaulerumårtoK igdloKarfingmut ku-
ssanarsautauglnarane.“
kæmner J. P. Jensenip OKautigå lands-
rådip Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfiuv-
dlo pivdluarKussutait, taivålo ministeria-
Karfiup agsut nersortariaKartlkå OKalug-
fiup påtagiagssånik pislssutigssanik ani-
ngaussanik katerssuineKarmat taimak tu-
nissiumatigissoKarsimangmat. tamatumu-
nåkut OKalugfingmut aulajåineK åmalo a-
sangningneK takutineKarpoK, taimatut a-
taKatigingneK uvdlune aggersune pissug-
ssanik neriuvdlualersitsivoK.
provst Sv. E. Rasmussen mavssualårpoK,
OKalugfiliagssap sanatiniarnerane ministe-
riaKarfiup aningaussanigdlo akuerssissar-
tut piuminaitdliornerat pivdlugo, oKarpor-
taoK ministeriaKarfiup sule påsineK saperå
palaseKarfingne avdlarpagssuarne oKalug-
fit angnerussut uvdlunut atugkavtinut na-
lerKiinerussut amigautigineKartuartut. ani-
ngaussåme akuerssissutigineKartartut er-
Karsautigalugit ilagit mingnikorfiujuarma-
ta.
amerdlaKissut OKauseKarput: byggeledere
Værge Petersen, ministeriusimassoK Gam,
lektor, provst Aage Bugge, fru MåliånguaK
Lynge, igdloKarfingme atarKinåumik inug-
taussoK Edvard Johansen, palase Otto RO"
sing, ilagit sivnissuisa ilåt nålagaussaK
Jon Brandt ilagitdlo sivnissuisa sujulig-
taissuat Nikolaj Fly Petersen kingugdler-
sauvdlune unuaroKigå uvdlup taima nag-
dliutorsiornartigissumik ingerdlåneKarne-
ranut suleKataussunut KujassoK.
aKaguanilo igdloKarfingmiungitsut Kaer-
Kussat inuvdluarKusserérdlutik umiarssua-
livingmit anitdlagkiartormata umiarssuaK
„Frida Dan“ pulajartorpoK. inuit sigssiug-
kamitut aperiput: „umiarssup sut usigai?“
akissut: „oKalugfigtåp altariata åssiliartå,
oxalugfigtåp naneruserfé nivingassut, oKa-
lugfigtåp igalåvisa sågue, il. il.“ ila uvgu-
arniaraluardlune ajornaKaoK.
Kal.-nunanut angerdlarneK . . .
(Kup. 10-mit nangitaK)
gavkit Franskit-nunanut autdlarpu-
nga, tåssanilo katugdlisut årKigssu-
gauvfik mana ilaussortauvfigissara
„oblatfædrene" pivfigalugo. ukioK a-
tauseK piarérsautåinarmik Frankrig-
ime iliniartitaorérdlunga Rumamut
autdlartmeKarpunga tåssane ilisimar-
KigsårniarneK (Filosofi) iliniardlugo
ukiime mardlungne. Rumamingånit
AmerikaliartineKarpunga tåssane u-
kiut sisamat bibilimik ilisknatusar-
neK (teologi) iliniardlugo ukiordlo a-
tausøK nålagiartitsissarnigssamut su-
ngiusarneK (pastoralteologi) iliniar-
dlugo. ukioK kingugdleK katugdlit i-
lagigsaine Randersimitune palasitut i-
kiortaussutut atorsimavunga.
iliniarnertujuvfigpit taima avdlå-
ngoxåtårtigissup iliniagagssatdlo ili-
niarfigssuarnut åssjgingitsunut nuna-
ne åssigingitsorujugssuarne itunut
avgulugaussut dnuiaKatigit avdlat ma-
lungniutarnerinik isumaliortausiånig-
dlo iliniarnartunik misigissaiKartitaru-
narpåtit iliniagkavit nangmingneK tu-
niussaisa saniagut?
Frankrigime ukiume piarérsarfiu-
ssume misigissåka sujugdlit pigssarsi-
arerKårpåka måko: inuiaKatigit av-
dlat inoKatigissugssaugivka. tåssame
palasingorniat iliniarfigssuåne tåssa-
ne kisinangajavingma franskiungit-
sortaugama. Frankrigimile pivfigssa-
KarnångilaK iluamik inuiait atautsd-
mornerussumik ilisariniarnigssånut.
Rumame najugaitarneK isumalior-
tautsikut silagtorsamartoruj ugssuvok
knistumioKarfingme igdloicarligssuit
pingårnerssåne tåssane inoKatigssarå-
vut inuit inuiaKatigingnit åssigingit-
sunit tamanit, amimikutdlo åssiging'it-
sunit tamanit, OKautsimikutdlo éssigi-
ngitsunit tamanit pissut. uvagut ini-
gissavtine iliniamertut 70 emånlput
katitdlugitdlo OKautsiit éssigingitsut 22
atornenardlutik. latinerisut OKautsit
tåssatuåuput tamarmik påsismaussait.
OKalugdlune agdlangnikutdlo iliniar-
ititsineK tamarme latinerisornikut i-
ngerdlåneKarpoK. tåssanilunit igdlo-
Karfiup inuinut nåmagtumik ,atåssu-
teicalivingneK ajornaKaoK. aussap Kåu
matai naitsunguit kisisa pinagit ilini-
arnertut akornåne inuneK åtåtuarta-
riaKarpoK.
U. S. A. -mut pivdlune avdlångor-
nerujugssuarmik pissoKartutut misi-
ginartarpoK. avdlanilo pissarnernit si-
visunerussumik sungiussdniartariaKar-
tarpoK. uvagut palasigssatut iliniar-
figput nålagauvfit ingmikortuéne Mis-
sissipimipoK Mexikop kangerdliuma-
nerssuata sinåmtume, aussåkut nuna-
ne kiagtorssuarnisut silaKartartume.
Amerikame nålagauvfeKatigit ilåta
erxumitsup tåussuma agdlautigivdlu-
alårnigssånut agdlagkat åssigingitsut
xavsit atortariaKåsangmata mauna
agtunginåsavarput. unale taiginardla-
ra: nålagauvfit ingmikortuit ilåt Mis-
sissipi tåssa silarssuarme avisinit ag-
dlautigineKamerussartoK taimåitu-
migdlo atuarneKarnerussoK, Kularu-
tigssåungitsumingme tåssaungmat nå-
lagauvfik åmikut Kalipautit éssigmgi-
ssusé pivdlugit ajornartorsiuteKarne-
rit itinerpåmik sordlanigfigisimassåt.
sormiuko amerikamiut KaKortunik
amigdlit taima sianitsuliortigissut —
uvavtinutdlo issigalugo inugtut iliu-
ngitsigissut — mugtaoKatimingnut
avdlatut Kalipautilingnik .amilingnut?
Kularingilara ajomartoKaKissoK a-
j oma vinga j åsavdlunime Amerikame
negerit pivdlugit ajornartorsiutaussut
sukumtssumik pissutisiusavdlugit u-
kiut .ardlagdlit tasamanérérsimatina-
ne. KularnångivigpoK silarssuarme a-
visit issuaissarnerat pissutisiuissarne-
ratdlo Kavsitigut erKungitsortaKarta-
KissoK. sujugdlermdk isumaKatigingi-
ssuteKarneK åmip icalipautåta ajor-
nartorsiutaunerinånik pissuteKånging-
mait, — soK-uname taimåitortaicaralu-
ardlune, — åmåtaordle ikiorneKarni-
kut ajornartorsiu't tåssaningmat. inuit
påsisinaussånik åssersusioriarta: ig"
dloKarfik Washington tigularput Kø-
benhavnimutdlo sanigdliutdlugo. Was
hingtonime inuisa agfaiit negeriuput,
tåukualo igdloKarfingme tåssane ikiu-
inerup tungågut ajornartorsiortiitsi-
ssQrujugssuput U. S. A. -p igdloKarfi-
,ne avdlanisutdle. takordlulåriåsagit
Københavnip ilå Vesterbro milliunit
KerKinik negerinik inoKartugaluarpat
tåukua 80 °/o-é igdloKarfingme piner-
dlungniarnemut pissutineKartartut, i"
.nuit tusåmassaunerdlugtuit igdloKar-
fiup igdlupalåvinik pikatauvfiuvdlu-
tigdlo inunerdlugfiutigissimik piler-
sitsissartutut sumutdlunit nugtarå-
ngata igdloKarfiup ilarujugssua unuå-
kut årdlerigineKalersardlune, imigag-
ssåkut nåpautipilugtigutdlo ajornar-
torsiuteKartitsissoru j ugssu vdlutik, i"
nugtaoKataugaluit ilarpagssuile ag-
dlagsinaunatigdlo atuarsinåungitdlat.
pissutsine taimåitune amåtaoK Kø-
benhavnimilunit ikiuinerup tungågut
a j ornartorsiutit pilisångikaluanner-
dlutik? U. S. A. -me åmip Kalipautå-
guit ajornartorsiuteKarneK danskinit
erKartorneKarångame nalunångeKaoK
Danmarkime .nangminerme atusimå-
ngitsutut igdluinarsiortumik issigine-
KartartOK. Amerikap åmip Kalipautå-
ta tungågut ajomartorsiutai Europap
kitåmiuinit erKartorneKartitdlugit a-
merikamiunik pissutitsissar.toK må-
naussoK misingnarnemssarpoK: Euro-
pap kitåmiut ingmingnik iluartutipat-
dlårnerat. Amerikap nålagauvfeKati-
givisa avangnardliussut kujatdliu-
ssutdlo negerit pivdlugit ajornartor-
siutinut periiauseKarnerat åssigingi-
ngåtsiaKissoK inaluneKångilaK. tama-
gingne negerit pivdlugit ajornartor-
siuteKarpoK. påsineKarpordle nåla-
gauvfeKatigingne avangnardliussune
ajornartorsiut atautsimorussamik iki-
uinikut periauseKarfiginiarneKarne-
russoK. negerime ajornartorsiuterpag-
ssue pissuteKångingmata inugtut su-
ngmerunerånik. ajornartorsiutaitdle
inuiagtut inunerata ingerdlausiata pi-
lersitarai. tamåna nålagauvfingne a-
vangnardleme takuneKarpoK avdlå-
ngortiniardlugulo OKåtåmeKardlune
ukiune pilerumårtugssane ajornartor-
siut isumaminik périartorsmångorti-
niardlugo. nålagauveKaitigingnile ku-
jatdlerne sule munasiaKaratdlamerup
nalåne nålagaussutut isuma atupoK —
nauk åma OKautigineKarsmaugaluaK
nålagauvfingne kujatdlerne KaKortu-
nik Kernertunigdlo amigdlit akornåne
pissutsit inuit atausiåkåt akornåne
nålagauvfingne avangnardlermiunit-
dlunit ingmingnut Kaningnerusinau-
.ssartut. —
katugdlit palasigssatut nunane av-
dlane iliniarningne taima åssigingia-
lugtigissumik „inunerit ingerdlasinau-
simangmat" apererKajånarpoK: nuna
inungorfit Grønland ungaseKå? tassu-
nga tungatitdlugo isumagåråtaoK ka-
låtdlit OKausinik atuineK.
sujunertariuarsimavara Kalåtdlit-
nunånut utemigssaK kalåtdlisutdlo o-
Kautsit nalulivingnavérsårsiimavdlugit
ilåtigut atualårtarnivkut, ilåtigutdlo
A/G-mik (Atuagagdliutinik) atuat-
dlagtårnivkut. amåtaoK ukiut inger-
dlaneråne ilaussortaKatika Canadap
avangnånitut atéssuteKarfigissarsima-
våka sujorna aussame angalagama
agsut ilagsivdluameKarsimavdlunga
Kalåtdlit-nunånik åtaveKarsimanera
pivdlugo.
ser.
14