Atuagagdliutit - 16.09.1965, Page 27

mérartavut taimatut pineKaraluarunigtOK
kalåtdlit arnat taima onarput danskit mérKanik paorKingnigtar-
finik takuniainermingne
— sulinivtine ajornartorsiutivut
pivdlugit ministerip ministeriamilo
sulissut OKaloKatiginigssa.it agsut
tamavta pilerigisimavarput. onalo-
Kaiiginigssåinutdle pivfigssaKå-
ngingmat agsut pakatsivugut. a-
perssuilersugutdlo ulapårtoKaler-
tarpoK nalunaeruutaK takutdlag-
tårneKalertardlune, tauva tuavior-
tariaKalerlarpugut, jru Hansigne
Holm NungmérsoK OKarpoK Dansk
Kvindesamfundip kalåtdlit amar-
tdinik kursuseuartitsinerane påsi-
ssamik ilåinik ernartuigame.
kalåtdlit arnartait 20 migssiliortut
tamarmik kommunalinut tungassunik
suliaKartut sapåtit akunerine pinga-
sttne Dansk Kvindesamfundip tike-
rårtaisut Danmarkimiput mérKanik
Paonangnigtarfingnik, anånanik kisi-
wiitunik ikiuissarfingnik sulivfigssu-
arnigdlo takuniaisineKardlutik, ilasu-
tarit sujumut pilerssårusiorneKartar-
nerinik inusugtutdlo sulivfigineKarne-
finik OKalugtuarfigineKardlutik, sog-
nerådime sujuligtaissunik ministeri-
nigdlo oKaloKateKardlutik tamarmig-
dlo angerdlarnermingne agsut kigsau-
tigigaluardlugo: uvagutaoK taimatut
angussaKarsinaugaluaruvta.
kalåtdlinik sulissugssanarpoK
— mérKanik paorKingnigtarfit ku-
ssanaicissut takugångavtigik tamavta
kalåtdlit mérartait tamarmik 14-i-
<nik ukioKalernertik tikitdlugo sapåtip
akuneranut imungnik panertunik a-
keKångitsunik 453 graminik pissar-
tagaKarsinaulerput. årKigssussineK
julip autdlarKautånit atulersoK igdlo-
Karfit ilåine augustip ingerdlanerane
aitsåt autdlamerneKarpoK Nungmilo
atausingormat atulerpoK. imungnik
niunguakasit
tyskit nakorsat misigssuineråne på-
sineKarsimavoK arnat nisumikut aju-
teKarnerpåt tåssaussut niuvertarfing-
ne sulissut, atuagagssiaK „Stof og
Saks“ agdlagpoK. aperssomeKartut
Pingasungordlugit avigkåine avingne-
rat atautsitut amerdlatigissut nalu-
naersimåput sulivfingmik nalåne i-
ugitsiardlutik nisumik Kasuersemig-
ssånut pivfigssaKångitdluinardlutik.
niuvertarfingme igsiaveKaraluarpat-
dlunit atorKuneKameK ajorput. Kag-
dlersutaerniarfingne neKaerniarfing-
nilo sulissut arnat 15 procenté nlsu-
Paikut ajoKuteKarput, igfiorfingne su-
lissut arnat 14,5 procenté, arnat nuja-
lerititarfine sulissut 12,6 procenté av-
dlanilo sulissut 12,4 procenté, igdlume
kivfat arnat 10 procenté agdlagfingni-
lo sulissut to procentinait nisumikut
ajoKuteKarput.
singalårtarpugut, ajussårutigissaKår-
putdlo uvagut mérartavut taimåitunik
inigssarsissuneK saperavtigik. OKalug-
tuarfigineKaraluarpugut méraanut
paorKingnigtarfingnut tungassunik u-
vagut ajornartorsiutivta åssinginik
Danmarkime aj ornartorsiuteKartoKar-
toK. tamånale erKordluångilaK. uva-
gut tunulerissarput avdlauvoK. sa-
naortornerme atortugssat maunga ag-
ssartortarnerat ajomakusorpoK, ani-
ngaussatdlo amigautigåvut. tamatigut
OKarfigineKartarpugut sule utandlå-
ratdlartariaKartugut. utaridsitdlutale
KanoK iliusaugut? kigsautigissavta
angnerssåt tåuna ménranut anger-
dlarsimavfit amerdlanerussut inu-
sugtunutdlo nårtussunut angerdlarsi-
mavfit. ministere agsut inugsiarner-
poK påsingnigdluarsimavdlunilo, au-
la jangersumigdle neriorssorsmaunata.
åma ajornartorsiutivta OKatdlisiginig-
ssånut pivfigssarsingitsorpugut.
mérKanik paorKingnigtarfit pissa-
riaKartineKartut sanaortorneKarnig-
ssåt erKartorångavtigo ilisimatine-
Kartarpugut GTO ingassagpatdlånik
suliaKartoK. kalåtdlinigdle sulissug-
ssaKarpugut — tauva nalunaerKutaK
KiviatdlagtdmeKalertarpoK. pissag-
ssavut pivfigssaKarfigingingajagdlugit
namagsiniarneKarput namagsiniarta-
riaKardlutigdlo. ilane isumaKalertar-
pugut måne ajornartorsiutivut kisi-
pissartagaKarnermut agdlagartat mér-
«ap ukiune 13-ine atortuarunigit 1700
kr-ngajangnik nalilingnik imugtorsi-
måsaoK. agdlagartat kæmnerinit pi-
neKåsåput Kivdlertussatdlo imungnik
panertunik imagdlit niuvertarfingmit
tuniuneKartinagit naKissuserneKartå-
savdlutik.
kostkonsulente tamatumunga tu-
nga titdlugo ukuninga erssendgsaivoK:
imeK imeKarfingnérsungitsOK ta-
marme imuliornerme atorneKartinane
minutine tatdlimane KalåuneKåsaoK.
pitsaunerussoK imeK atorneKarfig-
sså aKagukångat Kalåutardlugo, imuit
aulatemeKåsagångata nigdlorérsima-
ssarniåsangmat.
imuk sanåK sukuluitsumitineKå-
saoK, matusimåsavdlune nigdlatårtu-
misavdlunilo. imungmik aulaterissar-
fik, aulaterut, imimgmut kande il. il.
imermik nigdlertumik, sukuluitsumik
kuiorardlugit errortorneKåsåput or-
ssumigdlo nimgutitsissartumik „na-
Korsauserdlugit" (sulfonerigkamik) i-
merme sukuluitsume errorneKåsav-
dlutik.
suj uline taineKartutut iliornigssaK
agsut pingåruteKarpoK, imuk tå-
ssaungmat umassuarKanut inussutig-
ssarKivigsoK umassuarKatdlo angat-
dlåneKarnerånut pissutauvdluavigtar-
tOK.
mivigdluta anigorniaraluarivut, OKat-
dlisigerusutaraluavutdlo okatdlisige-
riarsinaussarsimdngilavut. mana pe-
riarfigssaKalituaravta OKatdlinigssa-
mut pivfigssaKartoKångilaK. åma
nangminérdlune igdloKarfiliarnigssa-
mut pivfigssaKdngilaK, tamånale so-
KutauvatdlångilaK — :—
— taimåikaluartoK tamavta Dan-
markiminerput ajungitsunik misigi-
ssaKarfigårput Kimåtdlautigalugulo.
peKataussut ilait takornarniarput,
tåukulo OKautsinik ajomartorsiuteKa-
raluardlutik agsut nuånarssarput. ta-
mane agsut ilagsivdluarneKartarpu-
gut, danskit KaerKUssauvfivut amer-
dlaKissut pivdlugit OKaloKatigalugit.
åma amerdlaKissunik sujunersome-
Karpugut, sujunersutitdle piviussu-
ngortinigssåinut aningaussalissutig-
ssat kisisa pingilavut.
— Dansk Kvindesamfundip ingmi-
kortortånik måne autdlarnissoKag-
ssamårpa?
— isumaKarpunga taimailiornigssaK
sule iluamik tungavigssaKångitsoK.
isumaKarpunga uvagut kalåtdlit ar-
nartait suliagssanik angerdlarsimav-
fivta avatåinitunik, pingårtumik kom-
munalinut tungassunik, ingerdlatsi-
lernigssavtinut nåmagtumik inerisi-
mångitsugut. taimailiusagåine nukit,
pivfigssas: aningaussatdlo sivnerussat
pigissariaKarput. arnat amerdlaKissut
angerdlarsimavfingmik avatåine suli-
ssariaKarput akigssarsiap mikivat-
dlårnera pissutigalugo, åmalo arnar-
tavut amerdlasunik méraKarajugput.
tamåko tamaisa pissutigalugit amar-
tavut pivfigssaisuassuput. uvdlutdle
ilåne erKartugkavut tamarmik piviu-
ssungortineKarsinaulerumårsimåput —
aningaussatdlo sulinerup nangineKar-
nigssåne atugagssat åma pigssarsia-
rineKarsinaulerumårput. nauk ilane
ingmut ima OKarfigissaraluardlune:
angussaKariartortinane suliniartuar-
neK sumut iluaKutauva — taimåitoK
ingerdlatsiniartuarpugut.
kd
arnat angutitdlunit
ilmiartitsissusapat ?
Dansk Kvindesamfund atuartitsi-
nermut ministerimut K. B.Anderseni-
mut nåmagigtaitdliuteKarsimåput se-
minariane iliniartugssat aulajanger-
neKåsagångata arnat angutinit iking-
nerussut iliniartugssarsiarineKartar-
nerat pivdlugo.
nåmagigtaitdliume ilåtigut ima o-
KartoKarpoK: „ilisimassatigut inugtut-
dlo piginåussutsit kisimik tungavi-
gineKartåsåput aulaj angerneKåsagå-
ngat iliniartiingorniartOK seminaria-
mitugssatut pigssarsiarineKåsanersoK
pigssarsiarineKåsånginersordlunit.“
atuagagssiaK „Folkeskolen" oKause-
rissaK pivdlugo ilåtigut ima agdlag-
Pok: „anånarpagssuaKarpoK kisimi-
tunik atåtamik agsut pissariaKartitsi-
ssunik. mérKat atåtagssaileKissut atå-
taKarnerup KanoK ituneranik ilåtigut
misigissaKartarput atuarfingmingne
iliniartitsissumik pitsaussumik på-
singnigtumigdlo nåpitaKarångamik, u-
kiutdlo ingerdlanerane klassine atu-
artut ukiorKortunerussut amerdliar-
tuinarmata atuartut ukiorKortuneru-
ssut ukiune ajornartorsiorfingmingni-
tut atuarfigdlo ajornartorsiulisåput
kigsautigineKartutut angutinik ilini-
artitsissoKångigpat."
mamarneruput
nerissagssat Kerititat ilåtigut mamå-
ssusertik Kalipautertigdlo avdlångor-
tortarpåt KerinasuartineKarnermingne
— nauk ingmikut påsisimassagdlit
avdlatut OKartaraluartut. danskit su-
livfiutåt A/S Dansk Fryse-Tørring i-
nussutigssanik åssigingitsunik Kerite-
riardlugit panertitsissalersimavoK. tai-
matut niorKutigssiornerme inussutig-
ssat nutåjunermingnit mamåssusiat
avdlångortåsångitsoK OKautigineKar-
poK. inussutigssat KeritineKariardlutik
inimut silåinaKångitsumut pisineKar-
tarput inåtdlo kiagsarneKartardlune.
taimailiornikut siko ailångortarpoK
aungnane, tamatumalo kingunerå —
OKautigineKartut maligdlugit — neri-
ssagssap mamåssusiata, Kalipautåta i-
lusiatalo avdlångungitsomerat. neri-
ssagssap imertåta angnersså ailångor-
dlune pérångat nerissagssaK silåinar-
mit iserfigineKarsinåungitsumut por-
tomeKartarpoK inivdlo kiåssuseriga-
jutånik kiåssusilingmisinauvdlune si-
visuatsiåmik. nerissagssaK nerineKå-
sagpat minutine ardlanångitsune i-
mermitmeKåsaoK isugutak ånaisima-
ssane mitdlungniåsangmago. tauva ne-
rissagssiareriåinångusaoK.
sulivfik taineKartoK, „Frivagten"
maligdlugo autdlaraåumut champig-
noninik taimågdlåt taimatut niorKU-
tigssiomiarpoK, erKarsautigineKarpor-
dle kingusingnerussukut nerissagssat
avdlåtaoK taimatut niorKutigssiarine-
Kartalerumårtut, ilarpagssue nunanut
avdlanut tunineKartartugssat.
umassuarKat 100.000
timassuarKat sune tamaniput åmalo
nerissagssane tamane, nakeriatdlang-
narpordle tusardlugo salatit pisissar-
tut atuagagssiåta TÆNK-ip misigssu-
gaisa 60 procenté sivnerdlugit 1000
gramine umassuarKanik 100.000-inik
navssårfiussarsimassut. misigssome-
Kartut ilåine åma colibakteriat nav-
ssårineKarsimåput. nerissagssat Stef-
fimik nalunaerKutsigkat, Kalåtdlit-
nunavtinisaoK tuniniagaussut, misig-
ssomeKartune pitsaunerpånut ilausi-
måput.
unukut pisiniartarneK
niuvertarfingne unukut pisiniartar-
sinaunigssaK ukiirne ardlaKalersune
DanmarkiminåungitsoK nunanile av-
dlanisaoK OKatdlisigineKarpoK, Sveri-
gimilo måna angussat ima angnertu-
tigilerput niuvertarfit angmassarnerat
pivdlugo inatsit nutåK ukioK atauseK
migssiliortoK Kångiugpat atulisavdlu-
ne. niuvertarfit amerdlaKissut oKatå-
rutaussumik månangåK unukut ang-
massarnigssamut akuerineKarérsimå-
put, tamatumanilo angussarineKartut
ima pitsautigaut inatsisigssamut su-
junersutigssaK isumaliutigssissut u-
ngasingitsukut sarKumiuneKartoK na-
jorKutaralugo suliarineKartoK inger-
dlåneKalerdlune.
ilaKutaringne angut nulialo tamar-
mik sulissaleriartuinarmata unukut
pisiniartarnigssaK pissariaKariartui-
narpoK. ilaicutarit pisiniarnigssartik
pilerssårusiorsinauvåt atautsikordlu-
tigdlo pisiniardlutik, månatut igdlume
ningiut sulivfigssuarnit agdlagfingnit-
dlunit suliungnaerniutå tuaviuinaK i-
luamik KinåsserKåratik pisiniapatdlå-
såisavdlutik. måna tuaviupilugtarneK
pissutigalugo pisiarineKartartut amer-
dlaKissutigut akisunårnenartarput.
måna pisiniartartut ukiut Kulit mig-
ssiliortut matuma sujornarnit avdlau-
nerujugssuarmik periarfigssaKarput.
taimaingmat Danmarkime niuvertar-
fit angmassarfé pivdlugit inatsit må-
narnit eKåinerussoK piårtumik tåku-
tisassoK ilimanarsiartulisånguatsiar-
POK.
aenssagssii
H,'
savårKamit supiliaK
2 kg savårKap neKå (talia sakiailunit)
3 liter imeK
taratsut alugssaut atauseK
gulerøddit pingasut
uvanitsoK atauseK
kartofilit arfinigdlit
Kaj Ossat 50 gr.
értat Korsuit 250 gr.
persille aserortigaK alugssaut 1
supe neKimit supiliatut Kalaguk. nåkarti-
guk orssortålo Kaluvdlugo. Kaj Ossat kiner-
sautigssat supip ilånik imilerdlugit aulati-
kit, tauvalo supe minutine Kuline Kalauti-
guk. értat tåukulo Kajuat ilångutikit. nau-
titat avgugkat persillelo aserorterKåmigaK
akuliutdlugo supe savssaitdliutigOk.
nenit karrigdlit
(inungn. 5-inut).
Vi kg arferup neKå
taratsut
måkarina 25 gr.
uvanitsoK atauseK
alugssautérKat 2 karry
Kajussat 30 gr.
Ipilit sisamat imalt. Ipilit satungordlugit
kitslgkat panertltat.
nese kiparigsunut mikissunguåkutårdlu-
go avgorneKåsaoK, tarajuligkame Kalåune-
Kåsavdlune aKilinine tikitdlugo måkarina,
uvanitsut aserortigkat karrllo sujatdlugit
ingmingnut akuliutdluarneKåsåput tauvalo
Kajussanik akuneKåsavdlutik, tauvalo su-
pimik imerpatdlangneKåsavdlutik. ipilit
miserKame minutine 5—6-ine KalarussSså-
put, tamatuma kingorna nese ilånguneKå-
saoK, nerissagssiatdlo kissagtitdluameKåså-
put.
mérKat tamarmik imuk pissalerpåt
mérKat imungmik pissartagaKartitaunerånik årKigssussineK
nutaK julip autdlarKautånit atulersoK
Småkager - blandede kager - brune kager - nøddekage - lagkagebunde
sandkager og andre skærekager.
kSgårKat - kågérKat assigingitsut akulerit - kågérKat kajorlut - nøddekage
(xéicortarialik) - lagkaglliagssaf - sandkagil - kågifdlo avdlal avgugagssal.
Repræsentation: B. INGERSLEV PETERSEN, Rømersgade 11, København K.
Tuborghavnimut pulåmagiå, Danmarkime nangminerssortut
umiarssualivisa angnerssåt
BLÅ BÅND
SUPPE
blå bånd
Blå Bånd supit ilaKutaringnut nerissagssarKigsuput mamartut
inussutigssartaKardluartutdlo. pitsaunerussarpoK amerdlasu-
ngordlugit atautsikut pisiarigåine. imågdlame igågssailekiså-
ngilatit, amalo Blå Bånd supit portik angmarneKarsimångikå-
ngat imungarujugssuaK piussarput.
Kiners(nauvat:
Hønsekødsuppe nautitanik akulik - Blomkålsuppe - Tomatsuppe - nerssu-
ssOp nekånit supiliaK nautitanik akulik - Juliennesuppe - Aspargessuppe ~
értat kajortut nerdlermik akugdlit - Californisk Frugtsuppe - kigutaernanit
supiliaK kisalo Blå Bånd Bouillon. -
BB. 40
27