Atuagagdliutit - 12.05.1966, Síða 17

inugtut misigissutsit Inimi-
gineKarnigssåt pissariaKarpoK
Kalåtdlit-nunane ikiuissarnikut isuma tungaviussoK inugtutdlo
påsingningncK kigsautigineKarsinaussutut ernortigaut, taima
OKarpoK ikiuissarnermut tungassutigut Nungme kursuseKartit-
sinerme sujulerssuissoK Alfred Dam.
„ikiuissarnerme pingårtitagssanik tarnimut tungassunik påsingningnek taima
itoic KaKutiguinaK misigissarsimavara. Danmarkime ikiuissarnerme suleuatau-
ssut sivisoKissumik påsitiniartuartarpavut OKalungniarpatdlårtarKunagit, inuit
misigissusé inimigissarKuvdlugit, kimigiserniartarKunagit avdlanitdlo ilisima-
niarnerussarKunagit — ta måkule tamaisa kalåtdlit ikiuissarnerme suleuatau-
ssut sungiusimarérdluinarpait."
taima oxauseKarpoK afdelingsleder
Alfred Dam, Arhus-ime Danmarks
sociale Højskolemit pissoK, tåussuma
sujunersuissartoK Anna Buhi ama
ikiuissarnermut tungassunik dliniar-
toK Juliane Jahn suleKatigalugit må-
na sujulerssugarå ikiuinerme sulexa-
taussugssanut kursuseKartitsineK
Nungme mana ingerdlåneKartut —
Kalåtdlit-nunane kursuseicamerit tai-
ma itut sujugdlersåt.
martsime sapåtip akunerinik pinga-
sunik sivisussusilingmik ikiuissarner-
mut tungassumik kursuseicartitsine-
KarsimavoK forsorgsudvalginut åma
mérKanik isumagingningneK pivdlugo
udvalgit ilaussortåinut kommuneKar-
fingnit Kavsinit pissunut amalo kom-
munine ingerdlatsinermik suliaKartu-
nut. kursuseKarneK måna ingerdlåne-
KartoK 29-nit ilauvfigineKarpoK —
arnat 25 angutitdlo 4 kommuneKar-
fingnit 12-init pissut, kursuseKarnerdlo
aprilip 18-iåne autdlarnerpoK sivisu-
ssuseKåsavdlunilo majip 25-ånut.
kursuseKarnerme suj unertarineKarpoK
inuit kommunit ikiuissarnerme sule-
Katigerusutait sujugdlermérutaussu-
mik påsissaKartiniardlugit suliagssa-
mik ingerdlatagssånik.
ikiuissarnerme suleKataussut aut-
dlancautåne suliagssarisagunagait ili-
niartitsfssutigineKarput, tåssa anger-
dlarsimavfingne sujunersuineK mér-
Kanik mérKanut isumagingningneK
pivdlugo udvalgimit nåkutigineKartu-
nik, timimikut Inardlutigdlit mérKat
inersimassutdlo, utorKait mingneru-
ngitsumigdlo ilaKutarikutåt nugter-
tut.
soKutigingningneK angeKaoK
„ikiuinermik sulinermut soKUtiging-
ningneK måne Kalåtdlit-nunane ange-
KaoK. kursusernerme peKataussut a-
ngussaKardluarusugtorujugssuput, ta-
maviårtorujugssuputdlo ikiuinermik
sulineK pivdlugo kursusenamerup
kigdleKaraluartumik angussaritisi-
naussai iliniarumavdlugit," taima
OKarpoK Alfred Dam.
„ama kommunit sulivdluarniartoru-
jugssuput, ikiuissarnerdlo pivdlugo
landsrådip ileraorerKussaisa atome-
Karnigssåt påsisimavåt, agdlåme nu-
naKarfingne amerdlasune ikiueru-
sungneK angnerussarpoK ikiutigine-
Karsinaussuningarnit.
kisiåne tåssa pingårtumik ikiuiner-
me suleKataussut tamanik ikorfartui-
ssuput. inatsisit Kanordlunit pitsauti-
gigaluarpata ikiutigineKarsinaussutdlo
Kanordlunit agtigigaluarpata iluaKu-
taunaviångitdlat ikiuissugssat ikiu-
gagssatdlo ataKatigigdluångigpata. ta-
matumanilo ikiuinerme suleKataussup
inugtut misigissutsinik påsingnigsi-
naunine tamåt atortariaKartarpå.
suleKatigmgneK anguniagauvoK
måna Danmarkime anguniameKar-
Pok sujunersuteKartarnigssamik er-
Karsaut. aulajangersimarérsumik iki-
uteKartarnermik periauseK Kimåniar-
neKartugssatut kigsautigineKarpoK,
tamatumuname ikiutisissartut utarKi-
nartungortineKartarmata OKartug-
ssåussuseKaratik ikiutinik tiguslnar-
tartungordlutik. ikiorneKartugssat i-
kiuissugssatdlo suleKatigingnigssåt a-
nguniarneKarpoK. ikiuissugssat ikior-
neKartugssatdlo påsissariaKarpåt iki-
orneKarneK tåssåungitsOK såimåune-
rinåkut tunissineK imalunit nagdli-
gingningnermik pissutilik. kisiåne tå-
ssaussariaKarpoK inuiaKatigit pissa-
riaaartitåt, tåssa inuit kikugaluartut-
dlunit perKigsunigssåt. inuit pingit-
sailinardlugit ikiortariaKångitdlat.
aperKumut tamatumunga taimatut
isumanarnigssaK Danmarkime angu-
niagarput måne Kalåtdlit-nunane su-
ngiusimarigkatut atornercarpoK. ajor-
nartorsiutinut ikiuinermut tungassu-
nut pissuserissagssat pissusigssamig-
tut ingerdldput.
inungnut inimisungneK
åma kalåtdlinut ikiuinerme suleKa-
taussunut sungiusimassauvoK — su-
leKataussut Kavsérpagssuartigut tå-
ssaussarmata inuit nangmingneK aut-
dlarniniarnermikut ikiuiniamermik
sulinermik autdlarnissut — inimigi-
savdlugo inuit ajorssalerångamik mi-
sigissutsitik ånaissåsångikait. kursu-
seKartut ilåta oKalugtupånga ilaKuta-
rit ikiorneKartariaKalersut tusarå-
ngamigit mianerssordlune atåssute-
Karfiginiarssarissardlugit ilaKutaring-
nit ilisarisimassauvdlualeriartuårdlu-
ne taimalo pitsaussunik sujunersute-
Karfigisinaussardlugit.
tamåna tusaravko agsut kivdlissu-
tigåra. tåssarpiauvorme Danmarkime
ukiut ardlagdlit atordlugit ikiuiner-
mik sulianartugssanut påsitiniarssari-
ssagarput sagdliuniartdsdngitsut åma-
lo ikiorniagkatik pissusigssamisortu-
mik atdssuteKalerfigisagunikik piv-
figssaKardluarniartarKuvdlugit. tai-
mdingigpat ikiuissugssat ikiugagssat-
dlo akorndne akerdleringneKdleriar-
torsinaussardlune ima kingunenartu-
mik, ikiuissugssaK tdssaulersinauv-
narnermut ilerKOKarnermut tungassu-
tigut erKartussissåvdlune.
ikiuissugssat pikorigsut
namagtut
Kalåtdlit-nunåne måne ikiussami-
kut isuma tungaviussoK inugtutdlo
påsingningneK kigsautigineKarsinau-
ssutut erKortigaut.
taimåitumik fru Karen Bang anå-
nanik ikiuissarfingmit pissoK isuma-
Katigingilara Atuagagdliutine OKarsi-
mangmat, Kalåtdlit-nunåne anånanik
ikiuissarnermik inatsisit atulersine-
Karnigssånut suleKataussugssat piko-
rigsut amigautigineKartut.
måne kursuseKartitsinerme peKa-
taussut ataKatigivdluinartarpåka, på-
sissaralo unauvoK inugpagssuaKartoK
inoKatimingnik ikiuinigssamut nå-
magtunik pikorissusilingnik. sujuler-
ssuinigssamut tungassutigut pinane,
tåssame sujulerssuisagåine inatsisinut
tungassunik ilåtigut ilisimassaKar-
dluartariaKarmat — kisiåne uvdlui-
narnik piviussumik sulinerme, tama-
tumane pissariaKarmat inuit atausiå-
kåt sulineK pivdlugo tamaviårusung-
nerat, ikiortariaKartunik atåssuteKar-
sinauneK ikiuerusungnerdlo, taimalo
ikiorneKartugssat nikanarsarneKartu-
tut misiginatik ikiorneKarnermingnik
ilagsingnigsinångortitdlugit.
soruname atuagarssornikut perKig-
sårtumik iliniagaKarsimanermik ami-
gauteKarneK akornutausinaussarpoK,
kisiåne sulinivingme akornutaujuåi-
nartariaKångilaK.
kisalo isumaKarpunga anånanik
ikiuissarnermik inatsisip Kalåtdlit-
nunånut atulersineKarnigsså soKutåu-
ssuseKåsångitsoK, ilioriausigssat måne
atorneKarsinaussut atortineKåinarpa-
ta.
KELVIN HUGHES
Transistorradar
type 17
Eneagent for Danmark
DANSK RADIO AKTIESELSKAB
Amaliegade 33 — København K
Tlf. (01—54) MI 7282 — Telex 5258
Telegram: DARIOSE
RADIO SERVICE
v/ H. Rasmussen, Sanatorievej,
JULIANEHÅB
O. Winstedt, GODTHÅB. Tlf. 1133
Telegramadr.: RADIOSERVICE.
avdlanit agssuarinenarnigssamut
ersineK
„kursusexartune paKumisungnernik
malugissaKarsimavit? “
„paKumlsungnivingnik malugissa-
Karsimångilanga — kisiåne måne
ajornartorsiuterujugssuit pivdlugit
årdlerisungneKartoK påsisimavara, pi-
ngårtumik imigagssamik atuinerujug-
ssuax åmalo anånarpagssuit uvexå-
ngitsut pivdlugit. kisiåne isumaKar-
punga tamåko nikanarsautitut issigi-
neKarnigssåt årdlerissutigineKåinar-
tOK.
Kalåtdlit-nunåne ajornartorsiutit
ingmikukajåK ituput — kisiartauna-
tigdle. inuiaKatigit ineriartornerat tu-
pingndinartumik sukasimavoK, inui-
angnitdlo avdlanit amerdlasorpagssu-
arnit nalungilarput inunerme atuga-
rissartagkat avdldngornerata nagsata-
rigajugtarai ajornartorsiuterujugssuit
inungnut avingarusimavdlutik avati-
mingnutdlo atdssuteKarpiaratik inusi-
massunut, inuiangnime taimaitune
inunerup ingerdlausia, ilaxutarigtut
inuneK, sulineK il. il. inuiaKatigingnut
nalerKutdluinartussarmata. tamdkule
tamarmik pivfigssame taima sivikitsi-
gissume — sårdlo Kalåtdlit-nunåne
taimatut pissonartoK — avdldngortit-
dluinarneKarångata inungnut atausid-
kånut tamikut piumassat angnerto-
rujugssudngortarput. inuit ilait tarni-
kut nåmagtumik nakussuteKdngitdlat
tamåko atdsavdlugit — nakussuseKå-
ngitsutdlo ima påsissariaKångitdlat
tdssaussut inuit pikordlugtut — inuit
tamikut nakussuseKdngitsut ajornar-
torsiutinit inoKatigingnermut tunga-
ssunit pissarineKalertortarput. amer-
dlanertigut ajornartorsiutinit Kimåni-
arssarissarput — KimåvjigineKarsi-
naussutdlo ilagåt imigagssaK. tama-
narpiauvordlo ajornartorsiutit inåica-
tigingnermut tungas sut pingårnerpår-
tåt.“
■ ' i
inuiåussutsimut tungassut
pingårnerungitdlat
„måne Kalåtdlit-nunåne inuiaKati-
git avdlångortitaunerat avatånit au-
laj angerneKarsimassoK suniuteKarsi-
masoraiuk?"
„ajornartorsiutit tåukujuåsagaluar-
put ineriartorneK kalåtdlinit autdlar-
nerneKarsimassugpat kalåtdlinitdlo
suj ulerssorneKardlune. Danmarkime
taimaingajagtunik pissoKartarsima-
vok, sordlo 1920-ikune 30-ikunilo nu-
nåinarmiut igdlOKarfingnut nugtiler-
mata. ajornartorsiuterujugssuarnik
inoKatigingnermut tungassunik piler-
sitsiput. kisiåne uvdlumikut kalåtdlit
Kavdlunåtdlo akornåne KuvneK suniu-
teKarunarportaoK, åmåtaoK ajornar-
torsiutitigut inoKatigingnermut tu-
ngassutigut."
soruname åma inuiaKatigit avdlå-
ngortitaunerat sujorautdlugo inoKati-
gingnermut tungassunik ajornartor-
siuteKarsimavoK. ajornartorsiutitdle
påsisimaneKarput, ikiortariaKartutdlo
nunarKatimingnit ikiorneKartarput.
inuitdle tamåko inuiaKatigingne mo-
demeussime a j ornartorsiornerussar-
put, tåssame inuit atausiåkåt inuit
ingmikortoKarfinut pulassarmata tai-
måitumigdlo, sordlo inoKatimingnut
timimikut inardlutilingnut akissug-
ssåussuseKamermingnik misiginerat
migdlissardlune.
pissariaicartut pincKarnigssåt
anguniartariaarpoK
„danskit ikiuissameK pivdlugo inat-
sisåt atulersigssamårneKarpa? “
„danskit ikiuissarnermik inatsisåt
avdlångortineKarnialerpoK. malung-
narsisimavoK påsiuminåipatdlårdluni-
lo ingmikut pissusilersugauvatdlår-
toK, kisalo isumagingnigtugssat pissa-
riaxartut anguneKarnigssåt ajornar-
poK. ikiortariaKartut ingmikortiterne-
Karsimåput KanoK agtigissumik timi-
mikut inardluteKarnere nåpertordlu-
git, KanoK pissariaKartiginerat pinago.
taimåitumik Kalåtdlit-nunåne atuler-
sisavdlugo ajornakususaoK. nunanime
avdlanisut måne åma pissarianagkat
pineKarnigssåt anguniartariaKarpoK,
avdlat pissartagait åssiginiåinarnagit.
anguneKarsinaussoK anguneKaru-
massordlo sordlaKarpoK kommunit i-
nugtut sulissugssarissåine nukingini-
lo. måne kursuseKartitsineK ikiutu-
saoK tungavigssamik sulinerup inger-
dlaterKingneKarneranut atorneKarsi-
naussumik tuniussaKarnigssamut.
kursuseKartut amerdlanerssait ikior-
tariaKartunut atåssuteKartarnerming-
ne pingårutilerujugssuarnik misilig-
tagkanik pigssarserérsimåput.
ersserKigsarumagaluarparale suli-
nerata pissariaerutinaviångikå inoKa-
tigingnermut tungassutigut sulineK
måna ingerdlåneKartoK iliniartitsissu-
nit, palasinit, politinit, udvalginit av-
dlanitdlo. sujunigssame sumorssuaK
pissariaKartugssauvoK inuiaKatigit
sångitsortåinut nangmineK kajumi-
ssutsimit sulineK åma tamåkununga
suliaKartugssautitauneK nåpertordlugo
sulineK."
Forhandler søges
til salg af vore artikler inden for entreprenørmateriel, dampkedler til
vinterbyggeri og industri, olietanke og beholdere, varmluftaggregater,
centralvarmekedler, snerydningsmateriel o. s. v.
Bertelsen & Peronard
Lottenborgvej 13, Lyngby.
Heldet betyder mindre, når man har en Johnson!
Hvad betyder heldet for en god fangst?
-1 kke ret meget, hvis båden er forsynet med
en Johnson påhængsmotor!
Johnson sti I ler hele den udslagne sø eller kyst
til Deres rådighed! De trækker i startsnoren -
glider hen over vandet - slår motoren fra og
lister ganske stille ind på den udvalgte fiske-
plads. Måske er det her, De får hug! Måske
er det først på den næste plads. Under alle
omstændigheder er Dereschancer
foren herlig fight og en god fangst
blevet langt større, når De har en
Johnson!
De kan sejle en Johnson hårdtog
længe. I saltvand. I ferskvand.
Time efter time. År efter år. Der
findes flere Johnson motorer end
noget andet mærke. Der er solgt
over 21/2 million. Den første er fra 1921 -
og den går endnu!
Besøg en autoriseret Johnson-forhandler.
Han vil med glæde fortælle Dem alt om1966
modellerne. Der er 21 forskellige modeller at
vælge imellem: Påhængsmotorer fra 3 til
100 HK. Indenbords/udenbords fra 90 til
200 HK. Alle med Johnson's 2 års garanti
på originale dele og arbejdsløn.
F. V. Hein, København
forhandlere over hele landet

først i driftsikkerhd
17