Atuagagdliutit - 19.01.1967, Blaðsíða 13

tatsine imanilo aulisagkat
uk. måna misigssorneKasåput
silarssup imavigtai 15-inut avguatårneKartut, ingmikortutdlo
tamarmik ingmikut påsisimassalingnit pingasunit — sisamanit
misigssorneKåsassut — Kalåtdlit-nunavtine aulisarnermut tu-
ngassut kommissionimit påsiniaivigineKåsåpat?
inuiaKaligit peKatigit aulisarnermut nunalerinermutdlo ingmikårtortanarfid-
ne (FAO ■ime) sulissut ingmikut påsisimassagdlit silarssuarme tamarme tatsine
imanilo KanoK aulisaganartiginera påsiniåsavåt, åmalo påsinidsavdlugo Kanon
a-ngnertutigissumik aulisaråine aulisagkat, nerissagssat akuånik proteinimik
o-ngnerpåmik pigssarsiviusinaussut, ikilissorpatdlåsånginersut, norgemiut atua-
Oagssiåne „Fiskaren"-ime agdlautigissanarpon ima ilalingmik:
nunane aulisarnermik ingerdlata-
Kartune åssigingitsune 15-ine ingmi-
kut påsisimassagdlit Romame decem-
bereKarå atautsiminerme suliagssa-
mik nåmagsingningniartugssatut Ki-
nerneKarput.
ingmikut påsisimassagdlit ersissuti-
gåt imat aulisarfiussut ilait piniapi-
lugfiunermit aulisagaerukumårtut, au-
atuagåraK motorit
oliainik navsuiaut
Kalåtdlit -nunane aulisarnerup ine-
riartupilornera pissutigalugo aulisa-
l'iutit angnerussut nutålianik moto-
rigdlit amerdliartuinartut piginena-
lerput, motoritdlo tåuko pisoncani-
ngarnit angnerussumik ilisimassaria-
Kardlutigdlo pårissariaKarput.
taimaingmat KGH-p pisiniartartu-
nut ilitsersuissarfiata ingmikut ilisi-
Wassagdlit ikiortigalugit motorit oliåi-
r-ik navsuiaut atuagåraK suliarisima-
ya. atuagåraK sujugdlermik kalåtdlit
aulisartuinut atugagssiauvoK, tamatu-
male saniatigut avdlåtaoK motorit o-
liaterneKartarnigssånik ilisimassag-
ssanik pigssarsivfigisinåusavåt.
atuagåraK niuvertut sulissutiging-
n*ngnerisigut akeivångitsumik auli-
sartunut tamanut avguåuneKåsaoK,
amale aulisartut piniartutdlo peKati-
Sigfé kisalo byggelederit amerdlålug-
tunik nagsineKåsåput. ingmikut itu-
Haik aperKutiginiagkat sapingisaK nå-
Pertordlugo akiniarneKartarumårput
nalunaerpoK.
landsrådip inatsisigssåta nutåp fol-
ketingime OKaluserineKarnerane ilau-
ssortat icavsit agssuarisimavåt lands-
’adime atautsiméKataussugssautitau-
neK atortorineKarmat. agdlagsimavoK
landsrådip atautsiminerine ilaussor-
tat atautsiméKataussåsassut, atautsi-
meKataunigssamut akornuserneKarsi-
mångikunik nåpåumik, autdlarsima-
nermik, silamik imalunit patsisaussu-
mlk nalerKutumik avdlamik."
Knud Hertlingip Erik Ninn-Han-
senivdlo konservativiussup aulaja-
Pgersagkamut téssunga nåmagingni-
Pginertik OKautigåt. Erik Ninn-Hansen
aperivoK suna pivdlugo landsrådip i-
laussortai tåuko 16-it atautsiméKa-
laussugssautitåusassut folketingime
tamåna atortorineKartinago. Kalåt-
dlit-nunanut ministere neriorssuivoK
Paragrafe perKigsårnerussumik isu-
Ptaliutigiumavdlugo.
socialdemokratit avisiat „Bornhol-
meren" tamåna pivdlugo ima agdlag-
Pok:
»isumaKarpugut agssuardliutit per-
Kigsårnerussumik isumaliutigingning-
nigssamut ministere pissutigssaKaler-
sitariaKångikaluaråt — tamatumane
Pagsatarinartugssaungmago Kalåtdlit-
nunåta atautsimitartuinut inuit Kini-
Såinut kalåtdlit landsrådimut ilau-
ssortat atåssuteKarnerata angnikitdli-
sineKarnigsså. kisiåne aperKut kig-
ulormut sågtineKarsimagaluarpat nå-
Pertuivdluångitsutut isumaKarfigina-
Vlangivigkaluarparput — tåssa taor-
^utdlugo oKaluserissariaKaraluardlugo
°lketingimut ilaussortat folketingip
Ptautsirmnerine peKataunigssamut so-
Kutigingningnerulernigssåt.
inuinait tupigusutigiuartarsimavåt
olketingimut ilaussortat folketingip
atautsiminerinut peKataorKarpatdlår-
arnerat. folketingip sujuligtaissuata
a aricinartup kajumigsårutigiuartarsi-
udvalgime atautsimitarnerit
0 ketingip atautsiminerisa nalånut
PpgssineKartarKunagit. taimåitordle
alåtdlit-nunåne Kangalile pissusiu-
s°k atulersisavdlugo sapiserniarsi-
aPgilaK — tåssa landsrådimut ilau-
sortat atautsiminerme peKataussar-
lisarfitdle ilisimaneKånginerussut pi-
niarfigineKarpatdlångitsutdlo månar-
nit angnerussumik aulisarfiulersinau-
ssut aulisagait navianartorsiortinagit.
påsissat sujugdlit
uk. agfå Kångiugpat
aulisarfitdle sut „ingassagpatdlåmik“
sutdlo „angnikipatdlåmik" aulisarfi-
gineKarpat? aulisagkat åssigingitsu-
kutåt eraserKigsumik nalunaerssorne-
Karnerisigut aitsåt aperKutit akine-
Karsinåuput. ingmikut påsisimassag-
dlit sulissugssatut KinerneKartut au-
laj angerput aulisagkat måna KanoK
amerdlatiginerat matumalo lcingorna
KanoK amerdlatigissut pissarineKarsi-
naussut sujugdlermik påsiniarneKå-
sassut. taimatut påsiniainigssame si-
larssuarme imat ingmikortunut 15-
inut avguatårneKarput, ingmikortoK
atauseK ingmikut påsisimassalingnit
pingasunit sisamanitdlunit suleKati-
gingnit misigssorneKartåsavdlune. på-
sissutigssatut katerssugkat FAO-ip
aulisarnermik påsisimassaligtåinit
misigssorneKasåput aulajangerniar-
dlugo misigssuivfiusimassune aulisag-
kat åssigingitsut KanoK amerdlatigi-
ssut pissarineKarsinaussut ikilivat-
dlårtinagit.
„1967-ip nernata migssåne auli-
sagkat sut sume pissarinenarsi-
naunersut nanordlo amerdlatigi-
ssut namaginartumik påsisinauli-
sagigput ilimagårput“ mr. J. Gul-
land, FAO-ip aulisarnen pivdlugo
Kutdlersanarfiane aulisarnerup Ka-
non agtigissumik ingerdlånenarne-
ranut påsiniaissarfingme nutdler-
sausson nalunaerpoK.
nigssånik aulajangersagaK atulersine-
Karmatdle.
danskit folketingiåne atulersinarta-
riaKaraluarpoK Kalåtdlit-nunåta
landsrådiata ilaussortaisa atautsimé-
Katåungitsorsinaunerånut aulaj anger-
sagaK nalerKutorujugssuaK, „nåpaut,
autdlarsimaneK, sila imalunit patsi-
sigssaK avdla nalencutoK". piumassa-
risavdlugo nalerKutingitsutut OKauti-
gineKarsinåungilaK piumassarisagåine
folketingimut ilaussortat sulinermut
nålagkersuinermut tungassumut so-
Kutigingningnertik ugpernarsåsagåt
folketingip atautsiminerine peKatau-
nermikut — tamatumunga nåpertutu-
mik akornuserneKarsimångikunik.
agdlåme akigssarsiatigut åndgssu-
ssineK atulersitariaicaraluarpoK imai-
sivdlugo, folketingimut ilaussortat a-
kigssarsiagssåt angnerpåK agsut Kag-
fartitdlugo — atautsiminermut ilåu-
ngitsornerit tamaisa ilångaivigissar-
dlugit," taima agdlagpoK „Bornhol-
meren".
atautsiminerme rusit ingmikut på-
sisimassaligtåt A. S. Bogdanov OKar-
poK misigssuinerit KanoK påsissaKar-
fiunigssåt nangmingneK agsut Kilanå-
rigigtik. Sovjet Japanilo aulisariuter-
pagssuit atordlugit silarssuarme ima-
vigssuarne tamane aulisartut agsut
ånilångatigåt aulisagkat nungussa-
vingnigssåt. silarssuarme tamarme
aulisagkat nungusapilungnagit årKig-
ssutdluagkamik aulisarnerup aulisa-
pilungneK sujunigssardlo erKarsauti-
ginago nungusaineK ungasingitsukut
taorsisagunarå atuagagssiame „Fiska-
ren“-ime agdlautigissap naggatågut
cicautigineKarpoK.
Barentshavime sårugdlit
10 pct-inait amiåkussut
Norgeme tusagagssiortarfiup Norsk
telegrambyråp sulissuisa ilanik OKa-
loKateKardlune Norgeme aulisamer-
mut ministere, statsråd Oddmund
Myklebust, ilåtigut oKarpoK nunar-
ssup avangnå’tungåne aulisarneK i-
ngassagpatdlåmik ingerdlåneKartoK.
påsiniainikut påsineKarsimavoK Ba-
rentshavime sårugdlit tåukunungalo
erKainartut Kavdlunåtut kullerinik
taineKartartut Kangamut nalerKiut-
dlugit 10 procentinangajångorsima-
ssut. tamåna pissutigalugo tamåne ki-
lisautit nylonit åssigissaitdlo ukioK
månamit 120 millimeterinik putorKor-
tussuseKalisåput agdlunaussianitdlo
kilisausiat 130 millimeterinik. tului-
taoK sujunersutigisimavåt aulisagkat
nungutsailiorniardlugit avdlanik iliu-
seKartOKarKuvdlugo nungusaipilung-
neK migdlilerneKarniåsangmat, sordlo
aulisagkat pissarineKartartut kigdli-
lerssorneKalerKusimavait imalunit a-
nålagauvfiup angatdla-
tain.it autdlainiartarneK
nålagauvfiup angatdlatainit aut-
dlainiartarneK pivdlugo sulivfeitarfit
pissortåinut tåukulo angatdlataisa
nålagåinut tamanut landshøvdingip
kaujatdlaisitåne taineKartut ilagåt på-
sineKarsimassoK nålagauvfiup angat-
dlatainit autdlainiartoKartarsimassoK
erKigsisimatitsinigssamik kommuni-
kutårtumik ilerKorerKUSsat uniorKU-
titdlugit. nålagauvfiup angatdlatainit
autdlainiarsinaunerup kaujatdlaisitå-
kut 2. marts 1961-imérsukut kigdliliv-
figineKarnerata saniatigut erKigsisi-
matitsinigssamik ilerKorerKussat a-
ngalassut maligtariaKarpait.
pingårtumik sianigineKåsaoK nuna-
Karfit ilåine ilerKorerKussatigut iner-
terKutaungmat pujortulérKanit pui-
ssiniarneK, åmalo ivnat tingmissat i-
naisa Kanigtuine aulajangigkanik kig-
dliligkane tingmiarniarneK inerterKu-
taungmat. inugtaussut ilaussutdlo ili-
simarértariaKarpåt autdlainiarnertik
uniorKutitsinerunginersoK. Kularute-
Karåine autdlainiångitsuginartaria-
KarpoK.
kommunine ingmikutårtune erKig-
sisimatitsinigssamik maligtarissagssat
kæmnerit agdlagfinut påsiniarneKar-
sinåuput, tåssa ilait naKisimånging-
mata.
erKigsisimatitsinigssamik maligtari-
ssagssat nålagauvfiup angatdlataisa
inugtéinit ilaussuinitdlo uniorKutine-
Kartuartut påsineKaraluarpat ilimagi-
ssariaKåsaoK nålagauvfiup angatdla-
téinit autdlainiartarnerup inertei'Ku-
tauvdluinalernigsså, landshøvdingip
kaujatdlaisitåta naggatåne OKautigi-
neKarpoK.
ngatdlatit aulisaKataussut amerdlå-
ssusé kigdlilersorneKalerKusimavdlu-
git.
Norgeme aulisarnermut ministere
nalunaerpoK komiteliortOKåsassoK au-
lisarnerme atortunik Norgeme påsini-
aissugssanik. aulisagkanik misigssui-
ssut suliait pivdlugit ministere OKar-
poK. — aulisagkat nungutsailiorne-
Karnigssåt anguniardlugo sulineK su-
jumungåK pissugssat ericarsautigalu-
git sulineruvoK. tamatumunga tunga-
ssutigut Norgep nunat avdlat sapingi-
samik ajunginerpåmik suleKatiginig-
ssåt anguniagarå. aperKutiginiarpara
silarssuarme aulisariutit amerdlavat-
dlålersimånginersut, pingårtumik At-
lantikup avangnå’tungåne aulisartar-
tut. sordlo Sovjetip ukiarme Atlanti-
kup avangnå’tungåne aulisarneK ima
ingminut akilersinauj ungnaersimassu-
tut issigilersimavå kilisautine 100 ta-
mångånit avdlamut nugtisimavdlu-
git.
sårugdlit uk. 1-ime pingortut
uk. 7-ine nunguneKartartut
dr. phil. Paul M. Hansen, nunavtine
aulisagkanik misigssuinerme pissor-
taK, avisip „Kristeligt Dagblad“-ip su-
lissuisa ilanit aperssomeKardlune ilå-
tigut OKarpoK Atlantikup avangnåne
kitåne aulisarneK pivdlugo kommis-
sionip ukioK måna atautsiminigssåne
Bostonime pissugssame isumaKatigi-
ssutiginiarneKåsassoK inuiaKatigit ar-
dlarit angnertorujugssuarmik aulisag-
kanik imånigdlo nunavta (Kalåtdlit-
nunåta) ericåne misigssuinigssåt 1963-
ime misigssuinerit nangineråtut issi-
gineKartugssaK.
— taimane sårugdlit suvfingitsu-
ngajagsimdput, tamånalo angnerussu-
mik misigssuivfigissarianarpoK. su-
liagssan angnertorujugssuvon pingå-
ruteKartorujugssuvdlunile. sårugdlit
piniagaunerine påsinarsivon sårugdlit
ukiume atautsime pingortut matuma
sujornagut ukiut 10—15 piniarnenar-
taraluartut måna ukiut arjinen-mar-
dluinait migssiliortut ingerdlanerine
nungunenartalersut.
aperssuissup, Jørgen Mogensenip,
agdlautigissaK ima oKauseKardlune
naggaserpå:
aulisagkanik misigssuissivta inuia-
Katigingnit tamalånit tatigineKartup
Kalåtdlit-nunåne aulisagkanik misig-
ssuinermut tungassunik ilisimassaKa-
Kissup OKausé imåinårmgitdlat, ima
ilungersunartigalutik kalåtdlit auli-
samerat aulisarneruvdlo sujunigsså
manamut misigssuisimanermit ang-
nertuneroKissumik misigssuivfigissa-
riaKardlune. aulisarneK taimak nalor-
ninartoKartigititdlugo månatut ang-
nertutigissorssuarmik aningaussaler-
sorneKåinarsinåungilaK. taimaingmat
erKortusaoK kommissionimik Kalåt-
dlit-nunåne aulisarnerup sujunigssa-
mut tungassortainik tamanik påsiniai-
sitagssamik. taimailiungikuvta uvdlut
ilåne silagtulersinauvugut Kalåtdlit-
nunåne aulisagkanik niorKutigssiorfit
ardlaKaKissut kalåtdlitdlo aulisariu-
terpagssue pigineKalersimassut suliag-
ssaKartingisavut. aulisagkanik misig-
ssuineK kisiat kommissionip suliari-
ssariaKåséngilå, åmale nuname nior-
Kutigssiorfit aulisariutitdlo ukiune
aggersune sananeKartartugssat OKat-
dlisigissariaKåsavai. kalåtdlit inutig-
ssarsiornerånut pingåruteKalerumår-
tut tamarmik måna nålagauvfingmit
OKartugssautitanut sulivfeKarfingnut-
dlo ardlalingnut avgulugdlugit aula-
jangivfigitineKartarput. taimåitaria-
Kångingmat nukit tamaisa atautsikut
sulisitariaKarput suliagssamut tunga-
ssut ersserKigsarniardlugit nåmagsi-
niagagssartailo nåmagsiniardlugit.
nunatoKarput
Kalåtdlit-nunavta kimut sineriåne
nånat ukiunik 160 millioninit 2600 mil-
lioninut pisondussusenarput kalåtdlit
nånavta sujugdlermértumik danskinit
pisoKåussusersiorneKarnerisigut påsi-
nenarsimavoK.
misigssuinerit nåmagsineKarKåmer-
simåput, civilingeniør Ole Larsenilo,
Mineralogisk-Geologisk Institutime,
Københavnimitume, atorfilik nalu-
naerpoK KåKat ukiunik 2600 millioni-
nik pisoKåussuseKartut Nup Påmiut-
dlo akornånitut. K’eKertarssup tunua-
ne tamatumalo erKåne KåKat ukiunik
1700—1800-nik pisoKåussuseKarput,
Kalåtdlit-nunåtale kujasingnerussor-
tåne KåKat ukiut 1600 millionit mig-
ssiliordlugit ardlaKångitsunilo 1000—
1200 millionit pisoKåussuseKarput.
nutaunerpåuput basaltit sineriak
ilårdlugo nåpitagssaussut. tåuko ukiu-
nik 160 millioninik pisoKåussuseKarso-
rineKarput, pilersimagunardlutigdlo
Kalåtdlit-nunarput Canadalo ing-
mingnut avigsårmata, civilingeniør
Ole Larsen isumaKarpoK.
Ole Larsenip augtitagssamerngit
nunavtinérsut misiligutigssane najor-
Kutaralugit KåKat pisoKåussusinik ug-
tortaisimavoK aussarulo nunavtinu-
karKigtugssauvdlune misigssuinermi-
nik nangitsiartordlune. kingusingne-
russukut Savalingmiune KåKat KanoK
pisoKautiginere påsiniagssamårpai.
GUMMIREDNINGSFLADER
ANANGNIUTIT
KUMIUSSUT
Gummiflåde-råd
NR. 1
Husk af fastgøre udløserlinen fil et
fasf punkt om bord på skibet.
énangniut gumiussoK - ilifsersussut
NR. 1
erKaimajuk agdlunaussaK pértautå u-
miarssuarme sumut aulåikaussumuf
afåssusersimåsagagko.
ALFRED RAFFEL A-S
FABRIKSPARKEN 56 . GLOSTRUP
pujortaut BBB nunarssuarme pujortau-
tiliorfit angnerssåne sananeKartarpoK.
taimåitumlk pujortautitårniaruvlt pitsau-
ssumik pisasavdlutit KUlarlsångllat sa-
naneKartarmata pujortausiagssat pitsau-
nerpåglnavtt atordlugit ukloi-pagssuarne
llintardluarslmassunitdlo nåkutlglnekar-
dlutik uningatineKarKårtartut; atulltiga-
luglt mamagssartik pigerértarpåt. tupa
pitsaussoK BBB-mik pujortauserdlugo
sule mamarnerulersarpoK. Tuluit-nunane
sananeKartarpoK.
Model 318 pineKarsinauvoK merKilik TWO STAR, manigsoK imalunit
manilakulugtumik Kålik.
Styrmand (sætteskipper) søges
Til et af vore skibe, der er beskæftiget i kystfart, søges en dygtig styr-
mand (sætteskipper). — Løn efter nærmere aftale.
Skriftlig ansøgning bilagt kopier af sønæringsbevis, certifikater samt
eventuelle anbefalinger bedes inden 6.-2. 1967 fremsendt til Den kgl. grøn-
landske Handel, Handelsinspektoratet, Godthåb.
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
aKugtoK imalunit sætteskipper
piniarneKarpoK
umiarssuit sinerssortautigissavta ilånut piniarneKarpoK aKugtoK imalu-
nit sætteskipper pikorigsoK. — erssei’Kingnerussumik oKaloKatigérérnikut
akigssausemeKåsaoK.
agdlagångordlugit KinuteKarnerit ilaKartineKartut umiartornermik inu-
ssutigssarsiuteKarnermut ugpernarsautit, iliniarnermigdlo nåmagsingnig-
simanermut ugpernarsautit åssilineKarnerinik åmalo nålagarisimassamit
OKauseKautaussunik peKarpat ilångutdlugit nagsiuterKuneKarput 6.-2 1967
tikitinago Den kgl. grønlandske Handel-imut, Handelsinspektoratet, Godt-
håb.
DEN KONGELIGE GRØNLANDSKE HANDEL
inuit Kinigaisa atautsimé-
Kataussugssautitaunerat
folketingip landsråde åssigissariaKaraluarpå, danskit avisisa ilåt
taima isumaKarpoK
13