Atuagagdliutit - 30.03.1967, Qupperneq 5

Kalåtdlit-nunåne ukiut 36 sulineK
savauteKarfingmik pissortamik Sigurd Stefanssonimik, K’oriiu-
ne najugaKaraluartumik manale Kokkedalimltumik, OKaloKa-
teKarneK atorfingminit tunuariiera pissutigalugo — uvdlut
K’orKunivfine inunermine pivdluarnarnerpaussutut OKautigigai
nalivtine inuit tusintiligpagssuit sivikitsuinarmik Kalåtdlit-nunånitarput.
tauko amerdlanerssait Danmarkimut utertarput pissutsinik angnertungitsumik
Pasmgnigsimavdlutik, taimditordle avdlanik Kularungnaersitsiniartardlutik ki-
serdluinarmik ilisimavdlugo Kalåtdlit-nunåne ajornartorsiutit tcanoK iliorni-
kut årKingnenarsinaussut årKigtariaKartutdlo. aussåinartutdle tåuko unigfigi-
PatdlårtariaKångitdlat pakatsisitsinartarmata; inoKarportaordle ukiorpagssuit
~~ lrriaKa ukiut sulivfigisinaussatik tamaisa — Kalåtdlit-nunånisimassunik. tdu-
ko nålaoruminartarput, pissutigalugo nuna sungiutdluinarsimassarmåssuk ajor-
nartorsiutaussutdlo ilisimavdluinartardlugit.
Sigurd Stefansson, K’orKune pissor-
*aK’ kiame ilisarisimångilå? ilisima-
nenarunarpoK Stefansson 1966-ip nå-
lernerane Kalåtdlit-nunånit autdlar-
niat ukiut 36 savauteKarnermut tu-
bgassunik sulerérsimavdlune.
K orKut KorsorKik nålagauvfigå, tå-
ssane kisime OKartugssaugaluardlune
Kisermåussivdlune nålagkersuissutut
^isigisimasimångisåinarpoK. narssau-
“t naggoreKissut savatdlo mértortut
Kanimut tikivigdlugit nuånareKissami-
JJik inuvoK nulé, mérisatik kalåtdlit-
,° iliniartune pivdluardlutik inoKa-
tigalugit.
mana Kokkedalime, Københavnip
avangnåne narssautinut KorsorKing-
nut Øresundimutdlo ungasingitsume,
najugaKarpoK, utorKalinermine endg-
Sivdlune tåssane inusavdlune. utor-
KarPalungeKaordle, utorKalineranut
Pasissutigssatuauvdlutik méraisa i-
aisa mardlugsuit inersimassunguler-
simanerat.
^ane nuånersume Kalipagkat nivi-
ngassut erssersipåt Kalåtdlit-nunåt
nuånareKigå; månilo OKalOKatigitsiar-
nerme Kalåtdlit -nunåne inuneK Si-
§urd Stefanssonip OKalugtuarerusung-
neruvå.
• autdlarKautingajånik autdlarti-
®aguma 24-inarnik ukioKardlunga
931-me Kalåtdlit-nunånut pivunga.
srnatuma sujornagut Xslandimipunga
Jbungorfivne agdliartorfivnilo, savau-
eKarnermik nunalerinermigdlo ilini-
arfigissavne. umiartulerpungale nu-
^aut anånama tuningmago. taimåi-
ordle Kalåtdlit-nunåne nunamut ni-
Ur>igssara Kalåtdlit-nunånilo najuga-
^alernigssara singnagtorisimånglka-
Uarparalunit. savauteKarfingme suli-
Savdlunga nunallpunga, K’aKortume
Pangminerssordlune savautigdlip ig-
iua savautaisalo sivnere tiguvdlugit.
Kalåtdlit-nunåliarnerale ilungersua-
naKaoK.
sinerssupilorneK
sorme?
~7 Hvidbjørnen" ilauvfigalugo nu-
Palipunga. ilungersuavdlutik K’aKor-
Umut pulariartaraluardlutik sikor-
Ssuit saperamikik umiarssup inugtai
aulajangerput Nungmut ingerdlåinå-
sassugut. kingusingnerussukut „Bjør-
nen“ ilauvfigalugo tåssångånit kujå-
'Pukarpunga. uvdlut aricanigdlit siner-
®s°rpugut, misigdlingåramalo kigsau-
■gineruleraluarpara angatdlaterput i-
rigerdlarKinåsassoK Islandimutdlo a-
ngerdlautdlunga. K’aKortordle takusa-
nSajungnaerdlugo tikinialerparput se-
Klnarik. pernardlunga påsivara nuna
KanoK alianaitsigissoK. erninavik nuå-
narissorujugssuångorpara, taimaner-
nitdio månamut Kalåtdlit-nunåt nuå-
Pariuarpara.
uvdlutdle ilåne uterputit, K’a-
K°rtumit Nungmut?
— ukiut ardlagdlit nudneicissut-
dlo K’aKortumipunga 1934-milo
Nungmut pivunga, tåssane sut ta-
Ptarmik ajornartorsiornarneroKi-
ssut isumagilerdlugit. savat neri-
niarjigssaKdngingajagput, ivigaki-
Patdlårmatdlo savat ukiup uduma-
taine arfineu-pingasune indinitit-
Sigurd Stefansson
dlugit nerisitarissariaKarpåka. er-
Kaimanerdliungikuma savat amer-
dlanerpångoramik 180-iuput, 1948-
me.
— Kanga K’orKune autdlartipit?
— 1949-me upernåkut, savauteicar-
figtåp savautai 70 pigalugit. igdlulia-
rineKartut ilåinait taimanikut iner-
simåput, ilaisa tungavigssait kisimik
takugssauvdlutik. ajutungilagutdle.
— kalåtdlit inusugtut savautilingo-
rusugtut iliniartitagssaråka. savautig-
dlimiuko pingasut K’aicortup pigisså-
nérsut Kapisigdlit ernånut nunasisi-
massut — ukiutdlo ingerdlaneråne ka-
ngerdlungme tåssane savautigdlit ka-
titdlutik Kulingoraluarput.
— tamatuma kingorna kinguariar-
neKarame?
— taimåipoK. 1954—55-ime ukior-
dlugsiorujugssuarpugut savat amer-
dlanerssait ajunårdlutik, tamatumalo
nalåne kangerdlungme aulisarneK
angnertuserujugssuarpoK. aulisarneK
uvdlut tamaisa aningaussarsissutauv-
dluartarpoK, savauteKarnermile ukiå-
kuinaK aningaussarsissariaKardlune.
— OKatdlisigineKaKaoK savautigdlit
sujumut pissugssanik entarsarsinåu-
nginermit aulisarnermut nungnerar-
dlugit. sagdlunatale OKariarta: uva-
gutaoK avdlat aulisarnikut uvdlormu-
sivdluartarnigssarput, taimailiorsinau-
juartitdluta, Kinersimåsångikaluamer-
parput?
— imåipa Nup kangerdluane savau-
teKarneK taimaitineKångerssålersoK?
sujuariaiKigkumårsimavoK
— ajoraluartumik savauteKarfik
taimaitineKarpoK, kangerdlungmilo
savauteKarneK taimaitineKangajagpoK.
savautiligdle atauseK, Lars Berthel-
sen, ingerdlatsivdluarpoK, pikorigsu-
nigdlo åmalo soKutigingnigtorujugssu-
srnik erneKarmat isumaKarpunga a-
ngussaKardluarumårtut. takusavarput,
imaxa ukiut ingerdlaneråne savaute-
KarneK kingumut angnertuserKigku-
mårtOK aulisarneK OKalugtuåinångor-
mat.
— kalåtdlit Kavsit savautiligtut i-
lingne iliniarpat?
Mand og
mand
imellem.
- nydelsens
højdepunkt
— savauteKarfingme K’orKune 1950-
imit 1954-imut kalåtdlit arfineK-mar-
dluk arfineK-pingasutdlunit iliniarput.
amerdlångeKaut, tamatumanisaordle
OKautigerKigtariaKarpoK savauteKar-
neK pinago aulisarneK angnerussu-
mik aningaussarsivfigisinaussartik
Kinermåssuk avorKårissariaKångitsut.
uvanga avorKårissariaKarsoringilåka
aningaussat måna Kalåtdlit-nunåne
pingåruteKaKingmata, Kanganit ang-
nerujugssuarmik pissariaKartineKaler-
mata.
— KanoK iliordlutit sulissugssarsi-
ssarpit, K’orKume inulingnit ungasig-
sumingmata?
— politinit. inusugtut inatsisinik u-
niorKutitsisimassut sulissugssarsiari-
ssarpåka. uvavnitdlutik savauteKar-
nermik suliaKarnerat pitdlautaussug-
ssauniaraluarpoK. isumale tamåna u-
vanga isumaKatigilersinåungisåinar-
para, Kularnangalo oKarsinauvunga i-
nusugtut taimatut uvavnitineKartut
ilåt atauserdlunit K’orKuninermine
pitdlagkatut misigisimångisåinartoK
uvavnigdlo pitdlagkanik parnaerussi-
vingmigdlunit pårssissutut issiging-
nigsimångisåinartoK. akerdlianigdle
pissoKartarpoK ardlagdlit kingusing-
nerussukut K’orKunukartarmata u-
vavtine feriaKariartordlutik. ajungit-
sumik pineKartaramik uvavtininertik
nuånarissarpåt, najugardlo alianaeKi-
ssok nålagkisårtineKaratik aliasuteKa-
ratigdlo najortardlugo.
— Nup kangerdluane naggorigsut
taimak amerdlatigissut erKarsautiga-
lugit ajussårnarpoK savauteKarneK
kinguariarsimangmat!
— uvangdtaoic taimatut isumaKar-
punga, kinguariarnermutdlo aulisar-
neK kisiat pissutitariaKdngilaK. avdla-
nitaoK pissuteKarpoK, ilåtdlo eruar-
sartautsimut tungassuvoK, savautig-
dlit kalåtdlit kisermdussivdlutik inger-
dlatsiniartartungmata. suleKatigingit-
dlat, savauteudsagdinile suleKatiging-
nigssaK pissariaKarpoK. kalåtdlit er-
Karsartausidnut atassorujugssuvoK
nangminérdlune isumagerusungneK,
avdlanut atdssuteKarumdngineK, av-
dlanit sujunersorneKarumdngineK i-
kiorneKarumdnginerdlo.
— Nuvdle kangerdluane savaute-
KarneK angnertorujugssuångorsinau-
naviarunångilaK pissutigalugutaoit u-
kiume neruvkautigssanik nautitsivig-
ssaileKineK, aussauneranile savat kig-
dleKångitsumik nerivfigssaKarput.
— Kujatåne savautigdlit ingerdlat-
sivdluånguatsiarput, åma ukiunerane
neruvkautigssarsivdluartarunardlu-
tik?
Kujatåne pissutsit
avdlauvdluinarput
— Kalåtdlit-nunåta kujatåne peri-
arfigssat avdlauvdluinarput, tamånalo
silåinaup avdlauneruneranik pissute-
KarneruvoK. Kalåtdlit-nunåta kujatå-
V. NIELSEN’s
STENHUGGERI
ujaragtagssiortarfik
ne ukiunerane akugtungitsunik nig-
gerujugssuarsinaussarpoK. anorit ima
kissartigissarput aput augtardlune,
taimalo savat neriniarfigssaKalertar-
dlutik. taimåingikaluarpat ukiunera-
ne nerisitsiniarfigssat Nup kanger-
dluane nerisitsiniarfigssanit pitsaune-
rungårnaviångikaluarput.
— Kalåtdlit-nunåta kujatåne savau-
tigdlit ilait 1000 anguvdlugit arnavi-
ssanik savauteKarput, tamånilo naju-
gagdlit pikorigsut savat erKortumik
pårait suliagssatigdlo nåkutigivdluar-
dlugit.
— K’orKut Kimalernerat ilingnut ar-
tornartoKarpa?
— OKatdlisigeKinatigo. 1966-ip uki-
aunerane savat sivnere 500 tOKupa-
vut, neKaitdlo Nungmut nagsiuneKar-
put. savauteKarfiup taimaitineKarne-
ra alianartutut issigåra; påsingilara.
nuname naggorigsagaK, nuna pitsak
ukiut ingerdlaneråne angnikitsunguå-
kutårdlugo naggorigsartardlugo agdli-
artuårtisimassara grønsaginigdlo nau-
titsivigissartagara, 14 tøndinik angi-
ssuseKarpoK. salåtit, kartoflit, persille,
ruat avdlarpagssuitdlo nautitarpåka.
taimatut nautitsissamivne 1965-ime
19.000 kr. migssiliordlugit aningau-
ssarsissutauvoK, mardloriautånigdlo
pigssarsiviusinaugaluarpoK. erKumi-
kaluaKaordle Nuk igdloKarfik taimak
angitigalune nautitanik taimak amer-
dlatigissunik atorfigssaKartitaKå-
ngingmat. taimangme OKautigineKar-
poK. isumaKartuarpunga nautsiviutilik
pikorigsoK pissutsit tunitsivigssaKar-
nerdlo najorKutaralugit ingerdlatsisi-
naussoK iluanårdluarsinaussoK, sulia-
milo saniatigut amerdlångikaluanik
savauteKardluarsinauvoK. måna Kimå-
neKarpoK iluaKutigineKaranilo.
— narrujumisimångilatit?
— nåmivik, agdlåt OKarsinauvunga
ukiut 16 K’orKunivfika tdssaussut piv-
dluarfiginerpaussdka, inuitdlo pitsag-
ssuit suleKatigiuarsimagavkit nudnå-
rutigiuåinarpara. Kalåtdlit-nunåne
måna suleKatigingnikut ajornartorsiu-
taussut erKartorneKakulaKaut. uvanga
ajornartorsiutinik taimditunik ilisima-
ssaKdngilanga. tamatumunga pissu-
taugunarpoK påsisimagavko nalujung-
naerdlugulo kalåtdlit silarssuarme i-
nungnut pitsaunerpånut ilaussut uva-
gut pineKarnigssavtinik kigsautigi-
ssavtitut pineKarunik. uvdlutdle nu-
tåt kalåtdlit måna atugait tdukununga
atugartussutsikut sule angnertumik
angussaKarsimdngitsunut ajornartor-
siorfiuput, pissutigalugo kalåtdlit ki-
nguårit amerdlaKissut inunerane ula-
pipilungnermik ilisimassaKarsimd-
ngingmata, uvdlunutdle atugkanut
malingnaujumavdlune tuaviupilung-
neu måna åma takornartariungnaer-
påt. taimak pissonarnera ajoralua-
KaoK.
— Kalåtdlit-nunåt maKaissiviuk?
— sule kipisuitsumik Kalåtdlit-nu-
nåt maKaissingilara, Kalåtdlit-nunåt-
dle akugtungitsumik erKarsautigissar-
para akugtungitsumigdlo encarsautiv-
kut najortardlugo.
sic
Grønlandsk
vejr er
GA-IOL
vej* "
Dal ar i dis*«
m&nedar, Da mere
end nogensinde har brug
for en pakke Ga-Jol.
Den lindrar hallen
og giver omgående an
frisk og behagelig ånda
A/S GALLE & JESSEN
Løv. til døt kgl. danskm kof
Vestre Kirkegårdsalle 28 —
Kbhvn. SV. — Danmark.
TAUNUS12M'67
VOGNEN DER ER
SOM BYGGET TIL
GRØNLAND
■JUrn-
STATIONCAR
Den har forhjulstræk og kan vende på forbløf-
fende lille plads, og den har speciel forhjuls-
ophængning, der giver alle tiders affjedring på
dårlig vej. Pris kr. 9.746 excl. levering og fragt.
Køb^^^hos
ScaKiiadam
De får den bedste betjening, og De
får det største udvalg at vælge imel-
lem, når De handler Ford med
Scaniadam. Skriv til os og bed om
oplysninger og brochurer om sensa-
tionsvognen den ny Taunus 12M eller
hvad De ellers er interesseret i af
det store Ford-programs person-, last-
og varevogne samt busser. Vi sælger
gerne på afbetaling - og uden veksler.
Scaniadam
w Danmarks største topforhandling
H.C. ANDERSENS BOULEVARD, KBH.V.
TELEGRAM ADR. SCANIADAM
Vor repræsentant besøger Grønland
to gange årligt
5