Atuagagdliutit - 30.03.1967, Side 13

I—— ---—-----
atuartartut
agdlagait
-._
j
naparsimassoK nakorsaliauneicasaoK
— nakorsaK takusaismeKarane
Atuagagdliutine nr. 4-me KuleKutaK
tauna atuåinardlugo agsupilorujug-
ssuaK erKarsariåtdlangnartuvoK. atu-
ainaråine sumungnarniartoK påsineK
ajornångilaK, sutdie tamaisa erKar-
sautigigåine apei'Kuterpagssuarnik pi-
iersitsivdlune. soruname nakorsåu-
nginama apentumut taimåitumut o-
kauseKåsavdlunga ajukukaluarpunga,
isumaKarpungale aperKut taima itoK
nunarKatigit tungfinit nipanglnarfigi-
ssariaKéngitsoK.
tamavta nalungilarput sutdlunit i-
JerKut periautsitdlo ukiorpagssuarne
mgerdlåneKarsimassut tåssångåinartu-
påseKatigingneKångitsumik av-
QlångortineKarångata, paitsunganeK
namagigtaitdliornerdlo pilersineKar-
tartut. tamatuma kingunerigajugtarpå
PissariaKångitsumik isumaKatigingi-
nes.
KuleKutaK erKartorneKartoK paitsu-
gagssåungitsumik ajungitsumik suju-
nertaKardlune pilersineKarsimavoK.
taimåikaluartordle ama aperKutinik
ardlalingnik Kånginagagssåungitsunik
PilersitsisimavoK, atortulersinago er-
sserKigsumik nunarKatigingnut nav-
suiartariaKaraluartunik. nunaKarfing-
rniut OKaloKatigineKarKårsimassaria-
karaluarput atortulersinago.
atuåinavigdlugo pilerssålersimaga-
|uarpunga ernlnaK aperKutinik ardla-
kngnik apericuteKarniardlunga, isuma-
larsimavungale imaKa ajunginerusa-
ss°k tunuleKutagssånik påsiniaerKå-
'atdlaråine, taimailiornivkutdlo er-
sserKigdluinartumik påsisimavara år-
kigssussineK pineKartoK nunaKarfing-
PPunit OKatdlisigineKartoruj ugssussoK
PamagineKångeiralunilo. taimailivdlu-
nSa tungavigssamik pigssarsisimavu-
nga.
Kalåtdlit-nunane nakorsat takusai-
ssarneK pivdlugo KanoK maligtarissag-
Ssaicarpat?
imåingila nåparsimarulugtOKartoK
lsimatineKarune nakorsaK ornigutug-
ssaussoK, taimailiorsimångikunilo Ka-
n°K pissunut akissugssautineKarsi-
Pauvdlune?
Palungilarput uvdlune måkunane
nunaKarfivtine nåpålaneKarmat, ilisi-
P>avarputdlo ilavut nåpåumit suner-
‘anerussartut åmalo amerdlasut timi-
ut kajangnauteKalersimavdlutik. ili-
^lrnagujarputaoK pigssaKåssutsikut å-
sigingeKigavta, åmalo puigortariaKå-
SitsoK Kåumatine kingugdlerne isser-
?Uaic- ilumut nakorsat tugpatdlersar-
^‘Paunerdluta pisuinavigdluta avdla-
Ptdlunit nåparsimarulugdluta nakor-
gu^uvta ajoKutigssarsinaviångitsu-
sgdlagkame taineKarput nåpautit
p Pgasut> OKautigineKardlune tåuko
ldlåt nåpautigineKarpat pingitsorna-
e nakorsaK ornigutugssaussoK. Ka-
°rdle ilivdlune inup nalinginaussup
auko nåpautinit avdlanit ingmikorti-
smauvai?
a ^^Pngilarput inugpagssuaKarmat
r d^atut ajornarsivigtinago nakorsia-
rnassångitsunik. tamåko igdluming-
D ‘ ,orningneKåsagpata, nakorsat nå-
arU ,ut åssigingitsunut sorssungni-
nerånut ajoKutåusånginerdlune?
sj a&dlagkame taineKarportaoK nåpar-
^.‘PassoK sinigfingminik kissartumik
pj^^^ususagunångitsoK. tamåna
s. n'ugo OKartariaKarpoK taimailioru-
tCtn-SinigSSaK Ptssutsinut nalivtine a-
Ss Ussunut nalerKutdluinartussoK, tå-
016 tamavta nalungitdluinaravtigo
vé -U?e makunane sapingisamik pina-
nå* ^arn*arneKartoK nåparsimassup
•Pik01"-116 saniatiSut pissariaKångitsu-
k någdliugtineKarnigsså.
rånU^ners^ngi^arrne takuvdlugit mé-
Ki„Sait tungu jortuinait OKorsauteKar-
^o^angitsut kissarulugkaluaKissut na-
jo SlauneKartut isserssup atåne, ama-
sUrfVdlat n'k°rfaneK sapingajagdlutik
ai.f.a tamåt ajåpårtordlugo nakorsali-
git ngmu*; isilersut. tamåko takuvdlu-
lagaaVdlatut OKarneK ajornaKaoK: nå-
tart UVfi-Up velfæl'dsstatimik taineKar-
Ss=,Up *nugtai taimatut pineKartug-
Sauneramik?
PgaUkag-PiaranguaK P'g'gsårtun'k a-
mutJ°rKålik kissarululermat nakorsa-
°KautigineKarpoK arKuterKune-
pordlo. misigssorneKarérame a-
diUn.. ar^neKarp°K, angerdlarsimaler
^sgu 6 ^ssarnera KutdlarKigpoK. a
anile OKautigerKingneKarpoK ar
KuterKerKuneKardlunilo, nauk mér-
Kap angutå tamaviåraluartOK kissa-
rulugpatdlåKingmat takuniarneKar-
Kuvdlugo. avdlatutdle ajornarmat ar-
KuterKingneKarpoK misigssorneKara-
milo påsineKarpoK nipititsisimassoK
nåparsimavingmutdlo unigtineKardlu-
ne.
isumaKarpunga pisimassoK tamåna
OKalugtuåsavdlune nåmagtoK pissut-
sit KanoK itariaKaraluarnerånik.
tamåko pissutigalugit isumaKartu-
åinarpunga nakorsaK nåparsimassu-
mut ornigutisassoK, pingårtumigdlo
nunaKarfingme nåpålaneKartitdlugo,
nåparsimassutdlo KanoK iliorfigissari-
aKarnerat aulajangisavdlugo, nåpaut
påsisimångikuniuk nåparsimassordlu-
nit unigtariaKartikuniuk isumang-
naitsumik angatdlåneKartisavdlugo.
nåparsimassut takuniarneKartamerå-
nut nakorsaK atauseK nåmagsimångig-
pat tauva tamåna ikiorserneKartaria-
KarpoK.
agdlautigissame OKautsit uko nuå-
nårutigalugit atuarpåka: „utarKisau-
gatdlartumik nåparsimassunik igdlu-
mut takusaissarnivut kigdlileratdlar-
tariaKarpavut il. il.“, neriugdlunga u-
ngasingitsukut nakorsat taskinguamik
tigumiardlutik ornigtarKilerumåråti-
gut, tåussumame taskingup inungmi-
nit atordluarneKarneratigut nåparsi-
massortaKarsimassugut nåparsima-
ssarsimassugutdlo KujåssutigssaKa-
Kaugut.
Peter Th. Høegh,
Nuk.
Narssarssuarme
barakit
Atuagagdliutit nr. 3-me ilångune-
KarpoK agdlautigissaK Narssarssuar-
me baråkit ikuatdlangneKartarnerå-
nik. isumaKaravta atortugssat Nar-
ssarssuarmingånérsut akilersineKar-
tarnerat tåssane erKungitsumik taine-
KarsimassoK, årKigssuissoKarfik Kinu-
viniarparput nandutiginiaK måna i-
långuterKuvdlugo.
agdlagkame taineKarpoK baråkit
narKe 1 kvadratmeterimik angissuse-
Kartut 20 kr-mik akilersineKartartut
privatinut tunineKarneråne. tamatu-
munga atatitdlugo ilisimatitsissutigi-
niarparput 1964-imile baråkit Nar-
ssarssuarmit tuninenartut 1 kvadrat-
meterimut 10 kr-mik akeKartugssatut
aulajangersaivfigineKarsimangmata,
tåssa baråkit pitsauvdluartut, ardlå-
tigutdle akornuteKartut 1 kvadratme-
terimut 5 kr-mik akeKartugssångorti-
neKarsimavdlutik. akit tåuko Kalåt-
dlit-nunåne ilisimaneKarput privati-
nut ardlaKaKissunut tunissaKartarner-
me, taimaingmatdlo erKortusoringilar-
put akiat kukussumik Atuagagdliu-
tine taineKartoK nanuuteKarfigineKå-
sångigpat.
åmale ilåtigut ajornartarsimavoK i-
sumaKatiglssuteKarnigssaK baråkit
pitsaujungnaivigsimassut isaterumi-
naitsutdlo piameKartarnigssanik. i-
måitarsimavorme baråkit pitsaujung-
naivigsimassut soKutigingnigtut isa-
terdlugit autdlartikaluåinardlugitdlo
taimaititarsimangmatigit, taimalo ta-
måko akornutaulersarsimavdlutik i-
nungnut atausiåkånut tingmissartor-
nermutdlo, tåssame baråkit aserKue
anorimit terKarneKartarmata tingmi-
ssartortarfingmut siaruarterneKardlu-
tik.
taimaingmat imåisinauvoK baråkit
pitsåungitdluinartut ilait ikuatdlang-
neKartarsimåsavdlutik soKutigingnig-
tut sule KanoK pinigssamingnik aula-
jangériångitsut, handelivdlo tungånit
soKutigingnigtut taimågdlåt kajumig-
sårumavavut baråkit iluatingnarsori-
ssatik taineKartututdlo akilersitdlugit
tuniniarneKartut piårnerpåmik misig-
ssorKuvdlugit iluaKutiginiarneKåsang-
mata savat inigssåinut avdlanutdlu-
nit. taimailiornigssardle nukingiune-
KartariaKalersimavoK, isumangnait-
dlisainiarneK sanerKuneKarsinåu-
ngingmat.
inuvdluarKussivdluta
Handelip administrationeKarfia,
Jens Fynbo. S. Egebjerg.
KinersmigssaK
upernåro landsrådimut Kinersinig-
ssaK pisanganarnerme saniatigut na-
vianartortaKarsorivara, måna isuma-
galugo: landsrådip iluane sujuligtai-
ssugssarsiornigssaK ardlalingnut u-
ssernartusassoK. isumaKarpungalo å-
ssersumik takussagssaKarérsugut, sor-
dlo K’aKortume landsrådimut Kinigag-
ssångortitoKarnikut. téssalo navianar-
tortausorissara (navianartututdle o-
KautigissariaKarnerpa?): Kinersiving-
mut aulajangersimassumut landsrådi-
mut ilaussortaunigssaK pingineruv-
dlugo, landsrådimile sujuligtaissu-
ngorsinaunigssaK pingårtineruvdlugo
landsrådimut Kinigagssångortitdlune.
Kangaunernit mingneruleraluardlu-
ne sulile malungnaKaoK nunagissamik
nangminermik pingårtitsinerujug-
ssuaK. åipåtigut tupingnångilaK igdlo-
Karfit akornine atåssuteKarneK sule
mikingmat. taimåikatdlartitdlugulo
navianartujuåsaoK Kinersivingme
landsrådimut ilaussortångortup lands-
rådimilo sujuligtaissungortup Kini-
gauvfingminik pingårtitsinerunigsså,
ussernartujuåsaoK „avdlat tunuartit-
siaratdlarnigssåt" KinigauvfigissaK
Kutsavigalugo akiniardlugo „pissaria-
Kartinarnerutitdlugo".
tamåna pakatsinernik kinguneKå-
ngitsornaviångilaK, Kinigauvfingme
Kinersissut pakatsinerånik, sujuligtai-
Kingmit
u pangnigtarnerat
Atuagagdliutit nr. 1-ime, fru Rie
Petersenip sisimiormiup aperKuteKar-
figånga ima KuleKutaKartumik: „mér-
Kavut pitsailiumavdlugit“.
påsinerdluissoKarKunago ernlnaK
ersserKigsartariaKarpara, folketingi-
mut ilaussortatut piginautitåungina-
ma, mérKat Kingminit pinerdlineKat-
sailiornigssåt isumagalugo åntigssu-
ssiniarnerit pissusilersorneKarnigsså-
nut atulersineKarnigssånutdlo, tåssa-
me tamåkununa maligtarissagssat tai-
mågdlåt landsrådimit kommunalbe-
styrelsinitdlo atausiåkånit sananeKar-
tarmata. taimåikaluartordle akissute-
Karniarama pissutauvoK, aperKut ki-
kunutdlunit tamanut tungangmat å-
male akissuteKarnera kinguneKarsi-
naungmat tamåna pivdlugo kommuni-
ne åssiglngitsune OKatdlinerup inger-
dlatinarneKarnigssånut.
åi'Kigssussinerit ikigtungitsut, King-
minik ilerKorerKUSsatigut akuerssi-
ssutigineKarérsimassut, sordlo tulori-
aiaissarneK, pingåruteKarsimaKaut
mérKat angnerussumik isumangnait-
dlisaivfigineKarnigssånut. ajoraluartu-
migdle påsissarparput årKigssussine-
rit taimåitut KingmeKarfit ilåine su-
miginarneKarKajåssartut. ajoraluartu-
mik Kingmigdlit ilaisa isumat aulaja-
ngiutinagkat pissutigalugit akerdleri-
ssarpåt Kingmimik tuloriaiarneKar-
nigssåt. taima iliortut mikingeKissu-
mik akissugssåussuseKarput. taimåi-
putaoK kommuneKarfingne pissortat,
sordlo Kingmit inoKångitsut toKune-
Kartarnigssånik pissugssauvfigtik su-
miginarångamiko.
Kularingilara landsrådime kom-
munalbestyrelsinilo atausiåkåne ajor-
nåséngitsoK årKigssussinigssånik su-
niuteKarnerussunik navssåmigssaK,
suliagssaK tamåna pissariaKarneratut
ilungersutdlugo ingerdlåniarneKar-
tugpat. imaKame ajornåsångikaluar-
nersoK Kitåne åma Kingmit Tunumi-
sut, Thulemisut Canadamilo eskimu-
nisut pitugtarineKartarnigssåt.
pingitsortiniartariaKaraluarporme
mérKap atausinauvdlunit Kingminit
uiartorneKarnigsså.
Knud Hertling.
REGARD
pflt Danmarklme tunlneKarner-
pftrtåt nårtunlgssamut nåpautlpl-
lungnutdlo igdlersfltauvoK.
påt sllarssuarme pltsaunerpåt s3-
nerpfltdlo, USA-me sanfit.
1 REGARD 1
Danmarks mest solgte mærke. I
Verdens bedste og tyndeste
hygiejne-gummi fremstillet 1
USA.
— Beskytter mod svangerskab og I
sygdomme.
ssuvdlo nangmineK pakatsineranik.
taima pissoKartarsinaunigsså lands-
rådime nangminerme autdlarnerne-
KarérsimavoK, taimåitumik pitsauner-
pårsiorfiginarniartariaKarpoK.
landsrådip avatånit sujuligtaissu-
ngortoKaraluarpat åma pakatsinarto-
KartåsaoK, mingnerusagaluarputdle, å-
malo aulajangersumik KinigauvfeKå-
ngineK pivdlugo nåpertuivdluarneru-
ssumik ingerdlatsineKåsagaluarpoK.
OKartaraluarpugut: taimatut inger-
dlatsinigssaK KaKugukutdlunit tikisa-
varput, måna pulavfigeriginartigo. ag-
ssortuingilanga ilumut pissariaKåsag-
pat taimatut ingerdlatsinigssaK tiki-
kumårigput, kisiåne „måna pulavfi-
geriginåsavdlugo" piårpatdlårsoråra!
sormiuko Grønlandsudvalge 1960-i-
mérsoK månalo Grønlandsråde kalåt-
dlinik sujuligtaissoKartineKångitsut?
tamåkuninga agdlagkama pissutigå-
ra sujUligtaissussugssaK takordlorav-
ko iméitusassoK: avdlamut Kigsimi-
gångitdluinardlune sujunertarissaK a-
nguniagardlo inuiaKatigiussuvtinut ta-
manut ajunginerussoK iluaKutigssau-
ssordlo igdlersortåsagå. — landsrådi-
mutdlo ilaussortarput aperigavko o-
KarpoK ilumut taimåitugssaussoK.
Kanga nunavtine nunaKarfit ilåt a-
teKarsimagaluarpoK K’uluk inuilo
K’ulungmiuvdlutik. tåuko tusåmanau-
tigåt OKauseK „måtå“ atordluartorssu-
gamiko, ima isumaKartOK: „måssau-
vugut, åma måne inoKarpoK, Kiviariå-
sagivtigut!“ angåkugssamutdlo ilini-
artumik ussernartorsiortitsivdluartar-
put, ingmingnut Kiviartiniartaramikik.
Kigsiminagagssausimångitdlatdle, Kig-
simitdlugitdlo tigutinaramik, tamånalo
naggateKarnerdlugtarpoK.
landsrådimut ilaussortaussut akor-
nånit sujuligtaissungortugssaK inu-
nermine aulajaitsumik pissuseKarta-
riaKarpoK, tatiginartOK usseruminait-
sordlo. A/G-me taigorneKarsimagalu-
arput piukunartut ilait, sule Kinersi-
neKariångitsordlunit: piukunarnerput-
dle?
uvanga piukuneruvara Ole Skifte,
Manitsume landsrådimut Kinigagsså-
ngortitut ilåt. tungavigissara auna: nu-
navtine inoKarfingne ardlaKartune
nålagkersuinikut sulissut ardlagdlit
takusimavdlugit tauna tamanit taku-
ssavnit tutsuviginerpaugavko.
ilumut Manitsume KinerseKataoru-
sungnaraluarpoK! neriugpunga Manit-
sormiunit KinerneKåsassoK — lands-
rådimitdlo! asulume nalerKUtisaKa-
lune, Nungmut najugaKarfiussugssa-
mut KanigtuatsiarssuaK.
landsrådingortugssamutdlo suliag-
ssarKigsigunarpoK landsrådip katiter-
nera OKaluserisavdlugo. tamåna Ka-
ngale ardlalingnut oKauserissarsima-
vara, isumaKarama landsrådip suline-
ra OKimåipatdlålersoK tamånalo lands-
rådip iluaKutaunerunigssaraluanik no-
KitsivatdlårtOK. uvdlumikut pissaria-
KalinguatsiarpoK kombestit piginauti-
taunerulernigssåt, tamånalo tungavi-
liutdlugo landsrådip ilaussortakineru-
lernigsså. månalo fælleskommunale-
udvalgit atorneKardlualermata tamå-
na avKutigssarKigsorinarportaoK
landsrådip suliniarnerata oKilisarne-
Kamigssånut, autdlancåumutdle piv-
figssaKåsavdlutik „sume inungorsima-
nerit“ taimaeKataitdlo OKaluserisav-
dlugit — tulugkat nungusarneKarnig-
ssait kingugdliutdlugit, fælleskommu-
nalinutdlunit tuniutdlugit.
Otto Sandgreen.
sumarnerpormigOK ?
K’aKortup avisiane „K’axortoK-Ku-
j atåmio“me agdlagan una suju-
morparput Kungujungnångitsungit-
pingortitaK Kanigdlugo najugaKar-
dlune pitsaoKuteKartaKigame. åsser-
sutigalugo uvdlume nerdlermik nang-
mineK pissarisimassavnik sujatartor-
punga, kigssaviarssuk serfanik iluag-
titsisanane piniartoK issigingnårsimav-
dlugo nerissagssausivik merKinik ser-
fanigdlo ulivkårsimavdlugo, kloreKå-
ngitsumik imertardlunga kagssunik
KåumarerKigsånik sigssap sinånit pi-
sinauvdlunga, sila akugtugaluartunik
pisinautikånganga (februarime uvdlut
tatdlimat) angalarujortardlunga pi-
ngortitaK piniarneruvdlo nuånersue
ilorrisimårutigissardlugit.
akerdlianigdle nautitaerniarfingmut
avdlamutdlunit niuverfiussumut ate-
riatårsinaunanga amerdlanertigutdlo
ateriatårsinåusångitdluinarpunga.
ilorrisimårnarpoK kialårtume skri-
vemaskinamik sulerujorneK. imåingu-
atsiarpoK måne inuit matuma encå
så kutoKarfigtut niorKutigssiorfigtutdlo
pingåruteKartorujugssuartut issigigåt,
ilisimatitsisinaulersimavungalume, ki-
ligtigssiatut nersungårneKarsimavdlu-
nga, atarKinaut erKarsautåinarssordlu-
nga neriutigisimångisara.
tåssa, atarKinarpalussuserdle tamå-
na sivisujungilaK, tåssame ajoKivta ni-
katdlujueKissut inatsissartorput suli-
agssamik nålagkersuissunut sarKumi-
usserKUvdlugo Kinuvigisimangmåssuk.
pisangaKaungalo tauna KanorpiaK ilio-
riuseKarumårnersoK.
Kavdlunåvme tupingnaKutigisimåsa-
vå soKångitsorssuarmut nugtup, imiår-
Kanik karsikårdlugit snapsinigdlo pi-
sisanane Kularnångitsumigdlo imior-
nissårssuaK autdlartisimanago sumik-
una inussuteKarmioK.
Knutson,
kiligtigssiaK, SarKamiut.
Anthon Bergip
tunissutigssatut
stikulåtiliaine
pårtanltut
sukulåtit
tamåkivigdlutik
mamar-
dlulnartuput
I Anthon Berg's fornemme gaveæsker er hvert
enkelt stykke chokolade en udsøgt nydelse -
en kompliment til modtagerens gode smag...
ANTHON BERG
LEVERANDØR TIL DET

KONGELIGE DANSKE HOF
13