Atuagagdliutit - 07.01.1971, Qupperneq 3

aulajangertariaKarpugut
(Kup. 1-imit nangitaK)
nigssaK aulajangerfigisavdlugo,
taimailiornikutdlo nunanut suju-
arsagagssanut (kinguarsimassu-
nut) ilångutisavdluta, imaKalo
agdlåt avdlångutsailissatut ta-
kornariartagagssåinartutdlo inu-
ssugssångortitåusavdluta. sujuar-
sarneKarnivta kigaitdlagtineKar-
nigsså kigsautiginerparput, inuni-
arnivtinilo pitsångorsaivigineKar-
nerput taimailiornikut måtutisav-
dlugo. kigsautiginerparput perori-
artornivtine sujunigssaKartitau-
nerput någgåginåsavdlugo Dan-
markimit Europamitdlo sunerne-
KarpatdlårnigssaK énilångaginar-
dlugo.
taima ilumorussivdlune erKar-
sarniarnigssaK erKartoravko pi-
ssutigåra oKalugiautine oKause-
Karnernilo avåmut sangmissune
— åma tåssuna uvanga ingminut
pivunga — nunavtinilo OKatdli-
nerne Kavsitigut påsinartarmat
aulajangertariaKalernerput, tor-
KaissariaKalernerput ungarKU-
niarneKartuartartoK; nalungilar-
pume torKagagssat ardlåt sor-
dlerdlunit torKaraluaruvtigo aki-
kitsusinåungitsoK. silarssuarmi-
me uvdlume inuvfigissavtine su-
nalunit akeKångitsumik pineKar-
sinåungilaK.
ilisimassariaKarparpume ig-
dlua’tungåtigut silarssuarme nu-
tarterinerup Europåkordlune u-
tarKigåtigut. tåunalo avKutig-
ssavtitut Kinisaguvtigo ardlalig-
pagssuartigut kalåtdlisut eskimu-
tutdlo nangminerissavut ukiune
Kulikutåne isumavtinut sujunig-
ssamilo takordluinivtinut nukig-
torsautaujumårput, kisiånile uv-
dluinarne inunerput europamior-
palårnerunermut avdlångorumår-
dlune. ajornartorsiuteKångivig-
dlutame europamiutut nautsoi -
ssuneKalernigssarput angunaviå-
ngilarput. avdlatut neriugdluarså-
riniarneK pututitsiniarnerusaoK.
tamatumalo akerdlianik pileri-
nartoKangitsungilaK sut inuiagtut
oKalugtuarissaunivtine sujuai-
ssavtinitdlo kingornutavtitut eria-
gissavta ilait piglnarumårivut.
OKartarpugut sut tamaisa ataut-
sikut pigineKarsinåungitsut. i-
ngerdlauserdlo uvdluvtine suka-
Kingmat oKartariaKarpugut:
„malerssordlugo piniångitsune nu-
kigdlårutaulerumårtoK". isuma-
KartoKarniaKinane ardlåinik tor-
KainiarnigssaK ajornångitsusa-
ssok. isumaKartoKarniaKinane
danskit Europame niuveKatiging-
nut ilånguniarnermingne aulaja-
ngerniarnerat Europavdlo ilavig-
ssåtut aulajangerniarnerat ajor-
nartorsiutitaKarsimångitsoK. Dan-
markime ilångutisagune ilånguti-
sångikunilunit ama ukiune må-
kunane avdlångutigssanik suju-
nigssamut pingårutilingnik pi-
ngitsorane aulajangerniagagssa-
KarpoK.
sordlume Danmarkime inug-
taoKatigingnut itoK. taimatutaoK
ama nunarssup inuiaKatigivinut
tamanut ipoK. Europame, Kangia-
ne nålagauvfigssuarne, Afrikame,
tåssame sumilunit nunarssuarme
inussut ungasigkaluagkamingne
pissut sianigingitsussåginarsinau-
jungnaerpait. ukiut måkua atug-
kavut nunarssup inugpagssuinut
kisigssåungitsunut aulajangerni-
arfiussugssåuput, uvagutdlo ka-
låtdlit nunarssup inuinit avdla-
nit avdlaunerussumik atugagssa-
Kartitåungilagut, uvdluvtinime
tamavta ingmivtinut Kanigdlissu-
tut itdluta ataKatigigkiartuinar-
Pugut.
KanoK iliornerput ilisimavdlu-
ardlugo suna torKåsanerdlugo au-
lajangerniartariaKarpugut.
kajumigsårutigiumavaralo u-
pernåmut kalåtdline Kinersinig-
ssame sujunigssavta KanoK iluse-
Karumårnigssånik aulaj anginig-
ssaK piumårtoK.
tamavta atausiåkårdluta aula-
jangerniartariaKåsaugut.
sujunigssamut angerta
uvanga nangmineK nalorningila-
nga. ilumorporme uvdluvut nutåt
uvavtinut takornartauvdlutigdlo
nuånivigsungitsunik nagsatanar-
tarsimangmata; uvdlutdlume ki-
ngumut Kiviarsinaussarsimassa-
vut — pingårtumik utorKarnut
gnralume uvavtinit inusugkung-
naertunut — endgsinartunik asa-
nartunigdlo erKaissagssaKartitsi-
ssarput. kisiåne åma nalungilara
kinguåringne utorKaunerussortat
sujunigssame pissugssat någgåsa-
galuarunikik tauva kinguågssat
— mårartavta inusugtortavtalo —
KanoK periarsinauvfigssait pero-
riarfigssaitdlo någgårtugssaugait.
uvangalo nangmineK isumaKångi-
langa utimut ingerdlariarfigssa-
Kartugut. nunavtine inuit amer-
dlatsisimavugut nutånigdlo piu-
mavfigineKalersimavdluta pissut-
sitdlo avdlångorsimaKaut. Kar-
ngit tamaisa nerissagssaKartiler-
sinåungilavut, kikut tamaisa su-
liagssaKartilersinåungilavut inu-
sugtortavutdlo tamaisa sujunig-
ssaKartilersinåungilavut periar-
figssanut nutånut iserniångikuv-
ta, amalume kiserdliordluta måne
Atlantikup avangnårssuane euro-
pamiunik åtaveKarnata inusinau-
jungnaersimavugut. nunarpume
nunarssup avingarusimassorta-
riungnaersimavå, tåussumalo a-
kerdlianik ataKatigingnikut nå-
lagkersuinikutdlo Kitiulersima-
vok, nunarssuaK tamåt erKarsau-
tigisagåine.
utorKaunerussortavta utorKar-
tavtalo sulisimanerisigut tamåna
uvdlume anguneKarsimavOK. er-
Karsautigiuartarsimavarame su-
julivta sapisertarsimanerat KanoK
angitigissarsimassoK — sujuler-
piavume pinarnagit kisiåne uva-
gut angajorKåvta naligissait. tåu-
kume nutaussunut iseriarnerme
nangmagagssat OKimåinerpårtait
erssutarisimavait, nimårsimångi-
såinarputdle nalunginamiko av-
dlångulernerup ajornartorsiutait
atortariaKardlugit mérKatik inu-
sugtortatigdlo sujunigssaKartiku-
mavdlugit. imaKa utorKaunertav-
ta misigissaraluarpåt nangming-
neK nutånik pigssarsiagssaKarpat-
dlårnatik. kisiånile unigatik su-
liuarsimåput nunaKarfinguane lg-
dloKarfingnilo pingoriartorsima-
ssune misigisimavdlutik^ atugka-
tik mérKamik sujunigssånut nu-
tåjussumut suniuteKaruinårtut.
taimåitut tungavigalugit utor-
Kartavtinutdlo Kujamasungårmv-
kut KanoK ingerdlarKingnigssav-
tine iliornigssamut aulajanger-
sinaussarsimavunga. tamåkua tu-
ngavigalugit Danmarkimit Euro-
pamigdlo penatigingnigdlune ^ su-
iunigssaKarnigssaK akuerssåru-
massarsimavara — nunarssuarme
Kumariartuinartume — nunar-
ssup inuiagssue eKériartortut lla-
giumavdlugit.
Hans Egede nunarputdlo
suiuligtaissup oKalungnermine er-
Kaivå nagdliutorsiornigssarssuaK
__ Hans Egedep nunavtinut pi-
neranit ukiut 250-ingorni_gssåt, u-
kioK måna pissugssaK ilåtigut o-
Kardlune:
tusartarsimavåka — ama mane
nunavtine — OKautigineKartartut
imåitut: kalåtdlit uvagut pissu-
tigssaKangångitsugut Hans Ege-
dep erKainiarneKarnera nagdliu-
torsiusavdlugo. agdlåme OKarto-
KartarpoK Hans Egede tikiusima-
ssok uvagut kalåtdlisut (eskimu-
tut) nangminerissavut aserorte-
riartuinardlugit, taimailivdlunilo
danskit uvagut kulturivtinik nu-
ngutitsiartornerat autdlarniutiga-
lugo tåuko uvagut Kulangerdluta
pissarssuångordlutik Kulangisi-
masimanerat tamatumalo kingor-
na ukiorpagssuarne suniuteKar-
dlunilo uvavtinik naKitsissusima-
ssok. oKartoKartarpoK: danskit
Hans Egede nagdliutorsiordlissuk;
tauvalo kukusimanerit naKitsi-
niarneritdlo atausiåkårdlugitdlu-
sok nunasiaunivta nalåne pisima-
ssut erKartorniarneKartarput, ta-
månalo kinguneKartiniarneKar-
tardlune kalåtdlit ingmingnut so-
Kutigiungnaerdlutik ilatsinalersi-
manerånik.
OKautsit taimåitut pivdlugit u-
vanga nangmineK isumaga — isu-
maKarpungalo kalåtdlit, Kalåt-
dlit-nunånilo najugaKartut amer-
dlanerpagssuit isumåt — malig-
dlugo issornartorsiutit taimåitut
kukussorujugssussut. pisimassu-
me atautsimut issigissariaKarput
ingmingnutdlo ataKatigingnerat
uvdlume uvdluvtine pissutsit na-
j orKutaralugit ingmikortiterdlugit
isaterneKarsinåungitdlat isaterne-
KartariaKaratigdlume. taimailio-
riåsagaluaråine OKalugtuarissau-
nerput erKungitsungortineKåsaoK.
piviussussorme imåipoK: Dan-
marke nunasiaKartunit avdlanit
Kajagssuarnerungårdlune ukiut
untritigdlit ingerdlanerine inger-
dlatsisimassoK, sornguname eski-
mut europamiutdlo ingmingnut
nåpisimanerisigut ardlalingnik a-
seruineKarsimavoK (imalunit ang-
nertumik avdlångortitsineKarsi-
mavoK?), kisiånile nunarssuarme
inuiaKarunångilaK nangmingneK
peroriartornermingne avatånit
suninermik ilaKartitsisimångitsu-
nik, uvdlut nutåt pissutsitdlo nu-
tåt iserfigisinaujumavdlugit. Ka-
nordlunime isumaKåsagaluaruvta
OKauseKåsagaluaruvtalunit miser-
ratigisinåungilarput kristumiu-
ssuseK taimailivdlunilo ilagiussu-
serput Hans Egedep tikiunerati-
gut pisimagivut — tamånalume
uvagut kalåtdlit pingitsorumå-
nginguatsiaKårput.
kisiånilime ilumordlutik OKar-
tarput — kikut jssornartorsiui-
ssunerartagkavut — Hans Egedep
tikiunerata kingunerisimagå i-
nuiangnik paorKingningniarner-
ssuaK (nangminérsinautitsingi-
patdlårnerssuaK). ukiut untritig-
dlit ingerdlanerine ilumut Kav-
dlunåt uvagut sivnerdluta aulaja-
ngissussarsimåput, kisiånile tai-
ma oKarnivtigut puiusångilarput
taimåikaluartoK uvagut kalåtdlit
nangminerissavut, inoriauserput
ingmivtinutdlo inuiagtut atarKi-
nerput ånaisimånginavtigik. ar-
dlaligtigume kalåtdlit uvagut
Kavdlunåningarnit pikoringne-
ruvfeKartarpugut, taimåitumig-
dlo sujulivut eskimut nungutitau-
simångitdlat Kimugsisalo igdler-
nge persoralåginaup matuvdlugit
erssigungnaertisinausimångilai.
sorssungnerssup kingugdliup
kingorna avdlångortiterinerujug-
ssuit avKutigssarilersimavavut
kulturitdlo ardlarit ingmingnut
aporåunerat såkortoKissumik mi-
siligauvfigssarilersimavdlugit.
sorssungnerssuvme kingugdliup
kingorna sujumut autdlariarner-
put ima såkortutigisimavoK ilåti-
gut agdlåt angumangniarneK i-
nuit ilåinut anernigssaerunartar-
simavdlune. tåssame imåipoK
1950-ip kingorna misingnartumik
nutarterineK angnertunerungår-
simavoK ukiunit sujulinit Hans
Egedep nunavtinut tikinerata ki-
ngorna pisimassorpagssugaluar-
tunut sanigdliutdlugit.
tunussisinåungilagut
landsrådip sujuligtaissuata OKaut-
sine naggaserpai:
tauva Kåumatine tugdliutune
torKainigssarput Kularutigssau-
jungnaertiniarniartigo. ajornar-
torsiutigssausinaussutdlo torKor-
tmarnavérsårniartigik, piviussut-
dlo issigingitsussårnavérsårniarti-
gik. sutdlo tamaisa sukumissumik
erKartorniarniartigik aprilime na-
ngåssutigssaKarnata aperKutit a-
kivdlugit taisisinaujumavdluta i-
nuiaKativta inusugtortavtalo su-
junigssåt pivdlugit. periausitoKaK
torKarumåsaguvtigo tauva tamå-
na ersserKigsumik navsuerutigi-
sigo. periauserdlo nutåK inger-
dlatiligarput nangikumåsaguvtigo
tauva aulajangersimarpalugdluta
avicutigssavtine akornutausinau-
ssut piamiarniartigik.
måname Kinersinigssavtine å-
ssersuneKarsinauvugut kalåtdlit
erKumitsuliortortavtinut sanåg-
ssamingnik uvkusigssamik sang-
missaKartunut. agssaisa ujarak
tåuna sanarfissugssauvåt pingor-
tisavdlugulo umåssusilerdlugo. u-
vagutdlume uvdlume agssavtini-
POK inuiaKativta sujunigssåt au-
lajanginikut pingortitagssarput.
sordlume pitsiagssap erKumitsu-
liortOK piumavfigissarå, taimatu-
taoK uvagut aulajangisinaunig-
ssap piumassaKarfigåtigut. tama-
Bikubenime Nungmitume komi-
tép Kanigtukut atautsiminerane
aulajangerneKarpoK kikut pisane-
råt „1970-ime ningiunut nersor-
naut“. akuerssissutigineKarpoK
nersornautigssaK 1000 kruniussoK
1970-ime igdlume ningiussunut
mardlungnut tuniuniardlugo, tå-
ssa Susanne Napaton, Scoresby-
sund, åma Regina Berthelsen,
Nuk.
ningiunut nersornausiutagaK
ukioK måna sisamagssånik tuniu-
neKarpoK. tuniuneKarsinauvoK ig-
Husmoderpris
På et lokalkomitemøde i Bikuben
i Godthåb blev det for nyligt af-
gjort, hvem der skulle modtage
„Husmoderprisen 1970“. Det blev
vedtaget, at prisen, der er på
1000 kroner, for 1970, skal deles
mellem to husmodre, nemlig Su-
sanne Napaton, Scoresbysund, og
Regina Berthelsen, Godthåb.
Husmoderprisen blev i år ud-
delt for fjerde gang. Den kan
gives til én eller flere husmodre,
der på prisværdig måde har for-
mået at opretholde hjemmet un-
der særligt tyngende omstændig-
OPAS
a. m. b a
OST EN GROS
Kongade 16. Kabenhmvn N
tumungalo tunussissutigssaK tai-
mågdlåt uvanipoK: tåssa torKai-
niarnigssavtine aulaj angingitsor-
nivtine.
aulaj anginiarniarta pissutsit
piviussussut såvtinitut tagpitdli-
orfiginavérsårdlugit. itsarssuaK
sujulivut ungasigsorssuarmit ag-
gersimåput, ingerdlaortuardlutig-
dlo nunarput måna tikisimavåt.
uvdlumikutdlo uvagut nutåmik
ingerdlaorKigtugssångorpugut.
inuiaKatika sumut ingerdlani-
arnerput aulajangertigo, nunar-
ssuvdlo avatangissivta KanoK
piumanerput tusarsinaulerdliuk.
nunavtinitut tamaisa kalåtdlit
Kavdlunåtdlo ukiortåme pivdlua-
ritse. ukiortåmilo pivdluaritse i-
nuiaKativut Danmarkimitut ku-
ngerput, dronningerputdlo Dan-
markimilo kikut tamarmik anger-
dlarsimavfeKartut.
ukiortåme pivdluaritse!
dlume ningiussumut atautsimut
imalunit ardlalingnut, nersornar-
tumik iliordlutik ajornartorsiute-
KaKalutik angerdlarsimavfing-
mingnik atatitsisimassunut, sor-
dlo pissutigalugit nåpaut, pissut-
sit aningaussarsiornermut tunga-
ssut ajomakusortut imalunit ila-
Kutaringnerme atugagssarissat
atoruminaitsut.
Nungme arnat peKatigit nersor-
nausineK pissutigalugo Regina
Berthelsenimut ilagsingnigtitsisi-
måput. kisalo peKatigigfiup atar-
Kinautitut ilaussortai peKatåuput.
heder, for eksempel sygdom, van-
skelige økonomiske forhold eller
familiemæssigt uheldige vilkår.
Kvindeforeningen i Godthåb
holdt i anledning af prisuddelin-
gen en reception for Regina Ber-
thelsen. Desuden deltog forenin-
gens æresmedlemmer.
URE URE URE
HERREUR nr. 72, vand-
tæt, stødsikkert, 17 stene.
Et fint og stærkt ur, m.
en pæn skive. I stål .... kr. 134,—
Samme ur i gulddouble kr. 139,—
Automatisk herreur, nr.
74, vandtær, stødsikkert,
med dato. Stål eller guld-
double kosse ........ kr. 188,—
DAMEUR nr. 83, stød-
sikkert, 17 sten guld-
double, m. rem. Et smukt
og tydelig ud ....... kr. 142,—
Samme ur med guld-
doublelænke i murstens-
mønster ............. kr. 178,—
URREPARATIONER
Urreparationer godt og hurtigt, de
bliver afsendt senest 1 uge efter
modtagelsen.
URMAGER SVEND BILDE
Købmagergade 23, København K.
Postn r. 1150 . Telefon (01) 11 45 53
Bikubenip ningiunut nersornausidtagå
NOngme arnat peKatigit sujuligtaissuata, Karoline Svenssonip, fru Ber-
thelsen 1970-ime ningiunut nersornausTssumik tunigå. fru Berthelsenip
tunuaniput pania Emilie, ernera Lars, pania Dorthea ernutålo Inge.
Formanden for den lokale Godthåb-afdeling, Karoline Svensson, over-
rækker fru Berthelsen Husmoderprisen 1970. Bag fru Berthelsen sidder
datteren Emilie, sønnen Lars, datteren Dorthea og barnebarnet Inge.
3