Atuagagdliutit - 07.01.1971, Side 8
kalåtdlit någgarniardlit
nunanut niuveKatigmgnut
agdlagtoK: Henrik Arie. Lund, K’aKortoK.
Europame nunarpagssuarne inuit,
politikerit atorfigdlitdlo europa-
miut niuveKatigigfigssuata (fæl-
lesmarked) angnertusiartuinarne-
ra ilungersutdlugo erKarsautige-
rugtuleråt uvagut måne Kalåt-
dlit-nunåne pisimassut ingerdla-
nerat taissarialingmik agtumåssu-
teKarfigingilarput. Fællesmarke-
det, Kavdlunåt inugtaoKativta i-
larpagssuisa silarssuarmut nutå-
mut atoruminartumut isåvfigtut
issigissartagåt imalunit Dan-
markime aningaussarigsårnigssa-
mut tungavigssatut, KaKutigut tu-
sartarparput. tåssame Kalåtdlit-
nunåt tamanit avKutaussartunut
ungaseKaoK, åmalo nålagkersui-
nermut nunanut avdlanut tunga-
titamut akuleruneK ajorpugut. u-
vagume nangmineK ajornartorsiu-
teKarpugut, ajornartorsiutivut a-
merdlaKaut, pingårtuvordlo tamå-
ko iluarsiniardlugit nukingit a-
torneKarnigssåt. tungavigssat tai-
maingajagtut erKortugaluarput. i-
ssigissaKarfigissagssaK tamåt i-
mertarpåt avKutigssausinaussut-
dlo avdlat avssertardlugit.
kisiåne Fællesmarked tåssaugi-
nångilaK Europamut imalunit
danskinut tungassoK. åma uvav-
tinut tungavoK. tåssa Kalåtdlit-
nunåta åmalo kalåtdlit ajornar-
torsiutigssåt. imana téssåusaoK a-
jornartorsiutit artornarnerpåt ka-
låtdlit nåpitagssaisa ilåt. sorme
taimåisava? Kularnångitsumik ar-
dlagdlit taima aperiumåsåput. tå-
ssame nalungilarput Danmark i-
långuneKarnigssane pivdlugo
Brtissel-ime isumaKatigingniute-
Karnernik autdlarnérérsimassoK.
danskitdlo isumaKatigingniartori-
ssaisa Danmark niuveKatigigferu-
jugssuarmut ilångutitisagaluarpå-
ssuk tauva uvagut pingitsorata å-
ma ilångutitåusaugut. tauvalo a-
jornartorsiutit ilungersornartumik
autdlarnisåput. nunarput taima
inukitsigissoK KanoK ilivdlune i-
ngerdlaniarsinåusava sulexatigig-
ssuit millioninik untritilingnik
ardlalingnik inugdlit akornåne?
agdlåme nunane sordlo Dan-
markime Norgemilo inugpagssua-
KarpoK ilaussortångornigssamut
akerdliussunik, pissutigalugo ta-
matuma nagsatarissagssai suju-
mut takuneK ajornarmata. oitau-
tigineKartarpoK danskit inatsisait
200 migssiliordlugit amerdlåssu-
sigdlit taimaitineKartariaKåsa-
ssut, danskitdlo folketingiat Fæl-
lesmarkedip ministerråd-ianut
nalerKiutdlugo kommunalbesty-
relsip pissusiatut taimågdlåt pi-
ssuseKalertugssaussoK. tåssa imåi-
POK suliagssanut danskinut tu-
ngassunut danskit suniuteKartar-
nerat angnikitsuararssuångusav-
dlune Danmarkip Fællesmarkedi-
mut ilångunermigut Rumame i-
sumaicatiglssut akuerssissutigig-
pago.
tauvame uvagut KanoK pisau-
gut inugtaoKativtinut Kanigdlui-
nagkavtinut, danskinut, unang-
migdlernerme taima ajornartor-
siortigerérsugut? tåssame tuping-
nartuliat ugperiungnaerérpavut,
kisiåne nalungitdluinarparput a-
jornartorsiortorujugssussugssau-
ssugut. inussutigssarsiornerput
autdlarnersalersoK sujornatigut
misigisimångisåinagkaminik ajor-
nartorsiuteKalersugssauvoK. ty-
skit franskitdlo aulisarumatut i-
martavtinut tikiussulisåput akig-
ssarsiutivtalo måna tikitdlugo pi-
ngårnerssait aiortulerdlugit: auli-
sagkat. kalåtdlit danskitdlo auli-
sariutait pitsångorsarsimagalua-
runigdlunit såkortorujugssuarmik
unangmigdlerneKartugssåuput ty-
skit umiarssuautåinit sulivfig-
ssuautigissunit kilisautåinitdlo a-
ngeKissunit teknikimutdlo tunga-
ssutigut pisatsersordluagkanit.
taimaisivdluta årdlerinartorsior-
pugut nunavtine ineriartorner-
mut uvdlumikut tungavigissavti-
tut issigissavtinik arsårneKarnig-
ssavtinut.
ukiune kingugdlerne Kalåtdlit-
nunåta nunatåta ilua soKutigine-
KaleralugtuinarpoK. navssåt åssi-
gingitsut inungnitdlo påsisima-
ssaKardluartunit OKauserissat ne-
riuteKalersitsisimåput aningau-
ssarsiornikut tamatumane imaKa
iluanårutigssartaKarumårtoK. ki-
siåne ilungersortumik årdlerKuti-
gåra neriutivut neriutigilugsinå-
sagivut, augtitagssanik amigaute-
KarneK pissutiginago, kisiåne su-
nisinaunermik amigauteKarneK
pissutigalugo. Fællesmarkedime
peKatigissagssavta ilisimassaKar-
nerat, teknikiat, aningaussautait
åmalo nålagkersuinermut tunga-
ssutigut suniutåt ima agtigissug-
ssauvoK, nunarput pisussuteKåsa-
galuarpat nunavta tamåkuninga
pigssarsiai angnikitsuarångusav-
dlutik. landsrådivtalo pissutsinut
suniuteKartarnerata åssiginartug-
ssåusagunarpå mérKat atuarfiåne
klasserådip suniutå.
tåssalo KularnauteKångivigpoK
inussutigssarsiornikut ajornartor-
siutigssaKésaKissugut, kisiåne su-
le kulturimut tungassutigut ajor-
nerulertugssauvoK. OKautsivut pe-
riarfigssaKångitsutut OKautigissa-
riaKarput aningaussarsiornermut
nålagkersuinermutdlo tungassuti-
gut peiratigigfiup taima angnertu-
tigissup iluane. isumavdluartut
åma OKåsagunaraluarput tamatu-
muna åma aniguiumårtugut-åsit.
kisiåne isuma taima itoK mianer-
ssorKUssutigissariaKarpoK. sigssu-
erKigsårdluta suliagssaK maligta-
rissariaKarparput. tåssame inuiait
tarninge franskit igfiugåinik ita-
liamiutdlo salat-iliåinik taimåg-
dlåt nerdlersorneKarsinåungit-
dlat. aningaussautit åmalo euro-
pamiut nåmagsissaKardluafsinau-
nerat ikiutigssat pitsaunerpårta-
rait sutdlunit pigissavtitut tai-
ssartagkavta tamarmik nunguti-
taunigssånut. danskit ilarparujug-
ssuisa danskit OKausisa danskit-
dlo ilisarnautaisa nungutitaunig-
ssåt årdlerKutigingmåssuk tauva
uvagut sule tungavigssairarneru-
ngårpugut årdlerKuteKarnigssa-
mut. danskit norgemiutdlo poli-
tikeré, aningaussanut tungassuti-
gut påsisimassaKardluartue kul-
turimutdlo tungassutigut nuima-
nerssait ikigtungitsut EEC-mut i-
laussortångornigssamut akerdli-
ungmata pissutauginarsinåungi-
laK inuiåussutsimut tungassutigut
ilungersorpatdlårnerat avigsårsi-
maniarneratdlo (sordlo ilait taima
OKartartut), kisiåne pissutauvoK
nåpertuivdluartumik isumaliorne-
rat nunap inukitsup aningaussar-
siornermut nålagkersuinermutdlo
tungassutigut peitatigigferujug-
ssup iluane periarfigssai pivdlu-
git. EEC-mut ilångunivtigut tu-
merparpåt toKumik sujuligtuissut
tutsiutisåput kalåtdlit kulturiånut
åmalo sunutdlunit kalåtdlit pigi-
ssåitut taissagkavtinut. sordlaKå-
ngineK, anersåkut perdlorKussut,
taimanikugssamut ajortornerssu-
ångortugssauvoK. anersåkut sit-
dlimatigssaKångilagut EEC-mit
sunineK akiorniåsavdlugo.
amerdlanerussorpagssuit tai-
gorneKarsinaugaluarput, kisiåne
månåkut tåukuinaugatdlardlit.
tamåko tamarmik OKautigineKar-
put nalungitdluinaraluardlugo
Danmark KinuteKartugssaussoK
Kalåtdlit-nunåt åma Savaling-
miut ukiunik ikåriarfiussugssa-
nik atugagssaKarKuvdlugit, tai-
malo Fællesmarkedimut ilångu-
nerput sapingisamik atoruminar-
tutiniardlugo. Hollandip ilagissai
nunane avdlamtut taimatut iluar-
sartussivigineKarsimåput.
aperKutauvordle ukiut ikåriar-
fiussut tåuko KanoK sivisutigiu-
mårnersut, ukiunilo tåukunane
sunik isumangnaitdlisaivigineKå-
sanersugut. soKutigingningneK
nutarterdlugo landsrådip malig-
tarissariaKarpå. pitsåusagaluar-
poK råde inungmik autdlartita-
Karsinaugpat (imalunit påsisima-
ssaKardluartumik torKaisinaug-
pat) Brussel-imukartitagssamik,
avdlatut ajornarpat alapernaiser-
tinardlugo. inuk tåuna imatut o-
KartugssautitariaKarpoK Kalåt-
dlit-nunåne soKutigissat inuner-
mut pissariaKardluinartut pine-
Kalerångata danskit isumaKati-
gingniuteKartitait isumersorsi-
nåusavdlugit. erKarsaut tåuna i-
maKa akerdlilerneKarsinauvoK u-
na tungavigalugo danskit isuma-
Katigingniartitat Kalåtdlit-nunå-
ne soKutigissat sapingisamik isu-
maginiarumårait. kisiåne tamåna
nåmångilaK. sujunigssarput ta-
matumane pineKarpoK, taimåitu-
migdlo suliagssaK eKingavdlui-
nardlune maligtarissariaKarpoK.
nalungitdluinarpara inugpag-
ssuit OKartartut kingumut avKu-
tigssaKångitsoK. sarfaK tåssunga
ingerdlavoK, majoragdlugulo i-
ngerdlasinåungilagut. avdlatdlo
tungavigssarsiortarput OKardlutik
teknik il. il. pissutigalugit niu-
verfigssat angnertunerussut pi-
ssariaKartut. tamåname åma er-
Kortunerpa? nålagauvfiup ani-
ngaussarsiorneranik påsisimassa-
Kardluartut imalunit påsisima-
ssaKardluartut avdlat tungavig-
ssat taimåitut isumaitatigissutigi-
sinåungilait. kiavdlunit ugper-
narsarsimångilå atugarigsårneK
angnerulersartoK imalunit inug-
tut kivfåungissuseKarneK angne-
rulersartoK „atautsimorfingnut“
angnertunerussunut ilångukåine.
Fællesmarked-imut ilånguniv-
tigut silarssuaK angisoK iserfigi-
ssugssauvarput. amerdlaKaut si-
larssuarmut angnertunerussumut
tungmarusugkaluartut. åma uva-
nga. kisiåne Fællesmarked avKU-
tigssatuåungilaK. EEC-mut ilå-
ngunivtigut tapersersulertugssau-
varput peKatigigfik aningaussar-
siornikut, nålagkersuinikut så-
kutoKarnikutdlo pissauniligssuaK,
taimåitordle Kangiane Kujatåni-
lo inoKativtinut matorKassoK. pi-
ssoKataussugssångorpugut peKa-
tigigfingmik Karmarssuarnik Ka-
jangnaitsunik matorKassumik pi-
lersitsinermut. silarssup ilaine
avdlane inungnut ikårtarfilior-
ssaK ajornarnerulersugssauvoK.
sordlo OKautigineKarérpoK Dan-
markime nukingit amerdlaKaut
Fællesmarkedimut akerdliuvdlu-
tik sulissut. nukingit tåuko ta-
persersorniartigik. suliagssane i-
lungersornartune nålagkersuissut
sujunersutåt landsrådip maling-
niartarpå, kisiåne måna råde a-
kerdliussariaKarpoK. tamatumuna
akerdliussut tapersersorniardlit.
nålagkersuissut OKarfiginiardlit i-
sumaKatigingniarnerit inerneKar-
nigssåt pivdlugo ilungersornartu-
mik årdlerKuteKartugut.
Henrik Lund.
IVERSEN & BØRDIK
Smede og Maskinværksted
ønsker godt nytår
Konstruktionsarbejde, dreje og fræsearbejde, — A & E, samt
C—0—2 svejsning.
Bygningssmedearbejde - Beholderarbejde - Ankre og klippebolte.
Leverandør til KGH og GTO
Telefon AM. 4338. Overgaden O/V. 28.-1415 K.
EVIN RU DE
2 cyl. — 25 HK
60 km/timen
Altid startsikker.
Leveres med trækstart
eller elektrisk start.
Skriv efter 4-farvet brochure.
tamatigut autdlartartoK. pineKarsinauvoK nusugtagkamik elektrici-
tetimigdlOnit autdlartitsissutiligtut. agdlagdlutit brochure 4-nik Ka-
lipautilik Kinutigiuk.
Kuponen sendes til generalagenten — agdlagfigssaK general-
agentimut nagsiuneKåsaoK:
KETNER MARINE, Vordingborggade 6-8, 2100 København 0.
Send 4-farvet brochure
på EVINRUDE SKEETER
Navn/ateK ..................
Adresse/najugaK ............
By/igdloxarfik .............
EVINRUDE SKEETERit
brochuriat 4-nik
Kalipautilik nagsiuguk
8