Atuagagdliutit - 07.01.1971, Síða 18

Bram Stoker:
DRACULA
nugt.: H. Janussen
(nr. 24 1970-imit nangitaic)
„Demeter“ime agdlagtugkat
Varnamit Whitbyliarnerme.
julip 18-iåne agdlagåuput erKU-
méKissunik pissoKartalermat må-
namit nunamut ångunigssavta tu-
ngånut pisimassut erKorKigsårtu-
mik agdlautigissarniaravkit.
usilersordluta julip arfernåne
inerpugut. siorårKat igdlerfiussat-
dlo ivssumik imagdlit usiliupavut.
uvdlo’KerKata migssåne tinger-
dlautivut amuvavut. kangising-
mik anordlerpoK, anorssarigdlu-
ne. tatdlimanik kivfaKarpugut ..
mardlungnik aKugtoKardluta, iga-
ssoitardluta; uvangalo nangmineK
nålagauvunga.
julip arKarnåne Kåumalerå Bos-
phorusimut tikipugut. nunamut
talikavta tyrkit ilångauserissuinit
ikivfiginenarpugut. aningaussa-
nik tunivdluariaravtigik akilisit-
sinatik niuput. uvalikut sisama-
nut autdlarxigpugut.
julip arKaneK-åipåné Dardanel-
litigut ingerdlaorpugut. ilångau-
sserissunit sinerissamigdlo nåku-
tigdlissutit angnerssåne såkutut
nålagåinit ardlalingnit ikivfigine-
Karpugut. aningaussanik tuniv-
dluariaravtigik perKigsårtumik
tuaviuinardle misigssueriaramik
malungnartorsinatik Kimaguput;
åmame ingerdlaridpatdlangnig-
ssarput kigsautigigamiko. unugkå
Archipeiagosimut pivugut.
julip 13-iåne Kap Matapan Kå-
ngerparput. inugtavut sumik ar-
dlanik sunera nalussavnik iluari-
ssaKångitdlat. ersissutut pissuse-
Karput, sunale ersiginerdlugo
OKarumångitdlat.
julip 14-iåne umiarssup inue
ånilångassutut pissuseitarput. ta-
maisa inugtarerérsimavåka, ta-
marmigdlo tatiginartussut nalu-
ngilåka. suna ajoKutaunersoK
aKugtup påsineK saperpå. inug-
tavta OKalugtutarsimavåt sumik
ardlånik ajortoKartoK. taima
OKardlutigdlo silåinarmut såni-
ngassussaliortarsimåput. aKUgtoK
påsiniaigaluardlune erssenrigsu-
mik OKarfigineKarneK ajorame
uvdloK tåuna kamagtorsimavoK,
inugtaussutdlo ilåt isagsimavå.
nåmagigtaitdliortut orKåsserujug-
ssuarnigssåt ilimagigaluaravko
sunguamigdlunit pissoKångilaK.
julip 16-iåne uvdlåkut aKugtup
nalunaerutigå inugtavta ilåt, Pe-
trofsky, maKaissineKartoK. KanoK
pisimanersoK naluvå. unuaK pi-
gårtut nikinerisa ilåne pigårtu-
ngorsimavoK, Abramoffimitdle
taorserneKaraluarame inarsima-
nane. inugtavut aitsåt taima ni-
katdlortigissutut iput. taima pi-
ssoKarnigsså ilimagigigtik tamar-
mik OKarput, taimågdlåtdle OKar-
dlutik sumik ardlånik pissoKaru-
mårnigsså ilimagigigtik. aKUgtoK
påsiniaiuaraluarpoK, inugtaussut
uvdlune aggersune ajornartorsi-
ortitsilersinaunigssåt ilimagiga-
miuk.
inugtarissavta ilåt, Olgaren, ju-
lip 17-iåne inivnut iserpoK ånilå-
ngarpalugtorujugssuvdlunilo OKa-
lugtutdlunga kinaunera ilisimå-
ngisaminik umiarssuaK ilausso-
Karsorigine. OKarpoK pigårtutit-
dlune anorerssuarnerata nalåne
siagdlilermat angatdlativta nåne
igdluaraussap igdlua’tungånut or-
Kuånigkiartorsimavdlune. tåssa-
nititdlune takusimavå angut angi-
sok, salugtoK, umiarssuarmiut ilå-
nut kimutdlunit erKainéngitdlui-
nartoK umiarssuarmiut inåta ma-
juartarfiagut Kaiteriardlune umi-
arssup Kåtigordlune umiarssup
sujuata tungånut ingerdlariar-
dlune periarférutoK. maligsima-
galuarpå umiarssåvdle sujorpiå
tikikaluaramiuk inungmik ataut-
simigdlunit takussaKarsimångi-
laK. lastit matue tamarmik ma-
torKasiméput. ugperissapalåKar-
nermit ersiortorujugssuvoK. ilaisa
tåussumatut ersiortigilernigssåt
ilimagåra. inugtåka ersiorpatdlå-
rungnaerniåsangmata angatdla-
terput tamåkivigdlugo uvdlume
ujardlerfigisavara.
uvdlorornerungmat angatdlatip
inugtai tamaisa atautsimut kater-
ssortipåka OKarfigalugitdlo ki-
naunera ilisimångisavtinik umiar-
ssuarmitoKarsoringmåssuk umiar-
ssuaK tamåkivigdlugo ujardlerfi-
gisagigput. aKUgtoK angneK ka-
magpoK, OKardlune inuit taima
sianitsigissut isumåt nåkåinarfi-
gissariaKångitsoK, taimailioralua-
råine nålagseritdlisineKåinarsi-
naungmata. nangmineK inugtavut
isumakuluteKarnavérsårtisinau-
nerarpai. aKugtunerput aKorKori-
ardlugo sivnere perKigsåKissumik
misigssuisilerpåka. misigssuissut
agtumangajagtitårdlutik tamar-
mik nanerussissardlutik misig-
ssuiput, teKereusinaussunut ta-
manut agdlåt misigssordlugit. ig-
dlerfiussarssuit Kissussut kisisa
nagsatarigavtigik inungmut tor-
KorfigssaKångilaK. misigssuinerup
kingorna inuit agsut ånilånga-
jungnåimerput, tugdlusimåKalu-
tigdlo suliagssatik suliariartor-
pait. aKUgtoK angneK agsut ka-
magsimarpalugpoK, sunguamig-
dlunitdle OKångilaK.
julip 22-at. — uvdlune kingug-
dlerne pingasune agsut silardlug-
siorpugut. inugtavut tamarmik ti-
ngerdlauserinermit ersinigssa-
mingnut pivfigssaKångitdlat; ag-
dlåme ersinertik puigorsimagu-
narpåt. aKugtorput kingumut såi-
marmat inugtavut tamarmik ing-
mingnut akårilerKigput. silardlug-
tume inugtama sulivdluarnerat
pivdlugo nersualårpåka. Gibral-
tar Kångerparput. tamavta suvå-
ngilagut.
julip 24-at. — sordlume umiar-
ssuaK perdlorKussaussoK. inugta-
vut atautsimik ikileriarput, nauk
taimak silardlugtigititdlugo Bis-
kayen angujartulerigput — tåssa-
lo unuaK kingugdleK inugtavta
ilåt kingumut maaKissineKarpoK
— tåmarpoK. tåmartutut sujug-
dlertut pigårtorérdlune taorser-
neKarnerme kingorna takuneKå-
ngitsorpoK. inugtåka ånilångassu-
pilorujugssuput. tamanit atuagag-
ssamik agdlagfigånga pigårtut
mardlutitalerKUvdlugit kisimit-
dlutik pigårtunigssamingnut er-
sigamik. aKUgtoK kamagsimassu-
pilorujugssuvoK. iluardluångitsu-
mik iliortoKarnigsså ilimagå,
nangmineK pingikune inugtaussut
nukerssornialisangatitdlugit.
julip 28-at. — uvdlune sisama-
ne unerivfingmltutut ipugut, ano-
rerssuarnerane aulassupilorujug-
ssuvdluta. inungmik atautsimig-
dlunit sinigtoKångilaK. inugtavut
Kasusimassupilorujugssuput. tai-
maingmat kina pigårtutisaner-
dlugo naluvara, tamarmik Kasu-
simanermit pigårtunigssamut piu-
kunauteKångingmata. aKugtup
angnerup tugdlia nangminérdlu-
ne aggerpoK OKardlune nangmi-
neK nalunaeKutap akunerine
mardlugsungne aKUtigalune pi-
gårtorusugdlune umiarssup inug-
tai sinilårniåsangmata. anorer-
ssuaK atorssaroriartorpoK, sulile
magdlersorujugssugaluartoK au-
lanerput nagtisimavdluarneranit
malugisimånginerulerparput
ingerdlavdluarneruleravta.
julip 2!)-at. — alianartumik pi-
ssoKai-KigpoK. unuaK inugtåka ki-
.simititdlugil pigårtutitarpåka
mardlukutårdlutik pigårtunigssa-
mut KasusimavatdlåKingmata. uv-
dlåkut pigårtussugssap umiar-
ssup Kånut KaKinermine aKUgtoK
kisiviat inugsiaru. pisinaussane
tamåt nivdliangmat angatdlatip
inugtai tamarmik umiarssup Kå-
nut Kagdlorput. perKigsårtumik
ujardlersoKaraluartoK maKaissi-
neKartoK navssårineKångilaK. a-
KUgtoK angneK tugdlérupugut,
angatdlativdlo inue ånilångasso-
rujugssuput. aKUgtoK uvangalo
isumaKatigigpugut månamit så-
kulissartualerumavdluta, malug-
ssatsiarneritdlo tamaisa såkuli-
ssartalerumavdluta.
julip 30-at. — unuaK kingug-
dleK. KujanaKaoK Tuluit-nunåt ti-
kileravtigo. sila pitsaoKingmat ti-
ngerdlautit tamaisa amusimava-
vut. KasoKigama inariartorpunga,
iteKissumigdlo sinerugtortunga
aKugtumit itersarneKarpunga
OKalugtuartumit pigårtut mardlu-
ssut aKugtordlo tamarmik peKå-
ngitsut. uvanga, aKUgtoK inugtau-
ssutdlo sivnere mardluk kisimik
umiarssuarmik ingerdlatserKig-
tugssångorput.
augustip autdlarKautåt. — uv-
dlune mardlungne pujorsiorpugut
tingerdlåumigdlo avdlamik taku-
ssaKångilagut. neriugkaluarpunga
ikerasangmut Tuluit-nunåta fran-
skit-nunåtalo akornånltumut pi-
guvta igdloKarfit Kaningnerit ilå-
nut ingerdlåneKarniåsagavta a-
ngatdlåmut avdlamut ikiorKuv-
dluta kalerrisåriumårtugut. ti-
ngerdlauserineK saperavta — Ka-
susimanermit — anore nålagara-
lugo ingerdlavugut. tingerdlautit
migdlilertineK saperpåka, migdli-
ligkavut amorKingneK sapertug-
ssaugavtigik. ajordluinartumik
nåmagtugagssaKartutut misigisi-
mavugut. aKugtorput inugtavta
nungutåinit isumakutdlernerpau-
simagunarpoK. kivfåinait sivnere
ersiungnaertutut pissuseKarput,
arréKalutik Kasusuitdlutigdle su-
liamingnik ingerdlatsivdlutik —
ajornerpåmik pissoKarnigsså pia-
rérsimavfigalugo. kivfat rusiuput,
aKugtorput rumæniamiuvoK.
augustip åipåt, unua’KerKane.
— minutit ardlaKångitsut sinerér-
dlunga iterpunga inima igalåvata
silateralånguanilusoK suaortoKar-
patdlangmat. pujoKingmat su-
nguamigdlunit takussaKarsinåu-
ngilanga. umiarssup Kånut KaKi-
patdlagkama arpåinaK aKUgtoK
ornigpara. tikitara OKarpoK suaor-
tumik tusågame tusarfingme tu-
ngånut arpåinaK ingerdlagaluar-
dlune, inungmigdle umiarssup Kå-
nltumik takussaKarane. kingumut
atautsimik ikileriarpugut. Nåla-
gaK, ikiorniartigut! aKUgtoK OKar-
poK Dover Kångerérsimåsagigput,
angutip nivdlernerata nalåne pu-
juitsiarmat North Foreland taku-
gamiuk. ilumorpat måna Nordsø-
mut agpakauterérpugut, taimalo
pujortigititdlugo ornigarput angu-
saguvtigo Gutip taimågdlåt ikior-
sinauvåtigut — Gutivdlo Kimåsi-
magunarpåtigut.
augustip pingajuat. — unua’
Kereanut aKUgtoK taorseriartor-
para, umiarssuvdle Kånut KaKiga-
ma aKUgtoK nanineK saperpara.
anore såkortuseKåtaranilo såku-
kitdleKåtångingmat OKumigårav-
talo sangujorångilagut. taimaing-
mat aKut KimåneK saperavko —
ipingåtsiaraluardlugume sangu-
neK ajoravta — aKUgtoK suaor-
dlugo KaerKuvara. suaornivnit
sekuntit ardlaKångitsut Kångiuti-
nartut singussåinauvdlune umi-
arssup KånérérpoK. silaerusima-
ssutut issikoKarpoK. tikivigdlunga
orneriardlunga isuvssugfigånga:
„månlpoK. månitoK måna ilisima-
lerpara. unuaK pigårtutitdlunga
angut angisoK, salugtoK aliortug-
katutdlo asingatigissoK takuvara
— sujorpiavtinitOK sujumut Ki-
nerdlune. nipaersåKalunga tunua-
nit paormorfigeriardlugo saviv-
nik kapivara, kapigaluarpara, ta-
ngersingitsorparale.1' taima OKar-
dlunilo savine sumorujugssuaK
igipå. tauva nangigpoK: „uvani-
toK takuvara, navssåriniarparalo.
imaKauna lastime igdlerfiussat
ilåta iluanitoK. kinguleriårdlugit
magpersiterniarpåka, ardlånut
torKorsimanersoK påsiniardlugo.
ujardlernivne ivdlit aKungniarit."
nipaersårKuvdlunga ussersorfige-
riardlunga iniminut aterpoK. så-
kutinik nanerussamigdlo nagsar-
dlune KaKeriarame sujuane ini-
mut iseriartorpoK. niaKulålivigsi-
magunarmat unigteriarneK saper-
para. igdlerfiussarujugssuit „mar-
rarnik." imaligtut agdlagartaKar-
tut aserornaviångilai. taimaing-
mat nikeriarnanga aKuinarpunga
agdlagtugkåkalo uko ilaterdlugit.
pujuernigssåta tungånut Gute ki-
siat tatigisinauvara. umiarssuali-
vingmik nåmagtuingitsusagalua-
ruma agdlunaussat savivnik kig-
toraivdlugit tingerdlautit arKåter-
niarpåka, unTnardlungalo ikior-
tigssarsiorniarpunga. ...
sut tamarmik naggatigssåt må-
na nagdliutilerpoK. aKUgtoK er-
Kigsisimaneruvdlune tåkuterKisa-
ssok neriulerniartunga lastimilo
suliaKarpalugtOK tusålerniariga
ånilårujugssuardlune suaortumik
tusagaKarpunga. ersiumingårama
aulariarneK sapersutut iliniariar-
tunga aKUgtoK KaKeriatårpoK,
niaKulårtutut ikame kinåta pissu-
sia påsigssaunane issailo tulug-
kap issaisut unigfeKaratik. „ånåu-
niånga! ånåuniånga!" suaortarpoK
pujoraluaKissordlo takussagssar-
siortutut itdlune tamanut tamau-
nga KiviaKåtardlune. tauva sag-
dlaitsunguamik nipeKardlune pi-
lerpoK: „umiarssup nålagå, ivdli-
taoK ilånguneKartinak ingerdla-
Katiglnarniånga. månipoK; måni-
tOK ilisimalerpara. tåssånga ånå-
saguma imap kisime ånåusinau-
vånga!" sule OKariångitsunga su-
lilo tigoriångikivne angatdlativta
Kuleruånut pigsigpoK piåralunilo
imånut tingivdlune. angatdlativ-
tine pissuteKångitsussåmik pissar-
tut KanoK ilivdlutik pissarsima-
nersut måna uvangåtaoK ilisima-
linguatsiarpara. niaKulårtup-una
tåussuma inugtavut atausiåkår-
dlugit nungusarai månalo nang-
minérdlune maligdlugit. Gutip
ikiordlinga! umiarssualivingmut
angukuma atugkavut taima ami-
lårnartigissut KanoK navsuiåsa-
våka? umiarssualivingmut ångu-
sinaunerpunga?
augustip sisamåt. — pujortuar-
POK, pujordlo seKernup Kagfagti-
neK saperpå. nalungilara seKineK
nuissoK. umiartortugama tamåna
nalungilara. inivnut aternigssara
saperpara, aKutdlo KimåneK sape-
ravko unuaK nåvdlugo aKUgpu-
nga. unuaunerane pujordlune tår-
serugtortoK inupalårssuaK taku-
vara! Gutip isumåkérfigilinga
aKUgtoK pasipilugkaluaravko, er-
Kortumigdle iliorpoK imånut ti-
ngigame. pitsauneruvoK angutitut
tOKuneK. umiartortoK imarping-
mititdlune umiartortutut tOKUg-
pat kiavdlunit avorKårissagssari-
ngilå. uvanga umiarssuarmut nå-
lagaugama umiarssuara KimåneK
saperpara, taimailiorKussåungina-
ma. inupalårssuardle, tornårssu-
nerpordlunit, ukapautisavara, nu-
kérukiartuleruma agssåka aKU-
mut Kilerssuniaravkit. agtusav-
dlugo sapigå ilångutdlugo Kiler-
ssuniarpara. OKumisagaluaruvta
agssusagaluaruvtalunit tarniga
umiarssuvdlo nålagåtut ataiKine-
Karnera ånåuniarpåka. nukigdlå-
riartorpunga, unulerpordlo. kina-
ra tikitdlugo issigeridsagpago Ka-
noK iliornigssavnut imaKa pivfig-
ssaKarnaviångilanga. ... umiusa-
galuaruvta puiaussaK una imaKa
nanineKarsinaujumårpoK, puiau-
ssamigdlo navssårtut nanoK pi-
ssoKarsimanera imaKa påsiumår-
påt. KanoK pissoKarsimanera på-
singikaluarpåssugdlunit inuit ta-
marmik ilisimåsavåt uvavnut su-
liareritussaussoK nåmagsisimagi-
18