Atuagagdliutit - 07.01.1971, Side 24

mérartavtmut *
erKartugkat unukitdli-
sårutigssamerngit
agdl.: Mads Kreutzmann, Kangåmiut
(nr. 24 1970-imit nangitax)
K’aneK kinguårpagssuaKarsi-
mavoK. åsit piniartorssuaK. ki-
nguåvisa ilait Itivdlimut nunasi-
simåput. mérauvdlunga Itivdlime
angut utorKarssuaK takuvara. atå-
tama Silarseralaunerarpå. taima-
nikut anånama tasiorånga igdlui-
narssuaK ilaKutarialugssuit måt
iserfigårput. narKa sordlo cemen-
tigaK maningårame, asulo siorar-
simagame tutiuminaKalune. tåssa-
goK nanoraK, ivssoK utornassåK.
ituat utoncarssuångortoK OKalu-
ngusiartarsimavoK Kangerup ki-
ngingnere tamavisa KaKisimav-
dlugit, agdlåt Kingatsåp augpi-
langnerssarssua KaKisimavdlugo.
taimåitormigoK tugtut anakuinik
takuvfigå.
atåtaga umiaKalermat ilåka
Kangerdlugssuarmut pulasimå-
put. Angujårtorfingmit sujussiv-
dlutik sinålitdlutik nåpisimavait
avanimiut sinålisimassut, sunauv-
fa K’aneK ltorigåt. atåtaga erni-
naK KaerKusimavåt. isermat itor-
ssuat inororsårdlune panertor-
ssuarnik nerisitsisimavoK.
isersimavavut itortåta Kitornai
utorKagssångortut. ernerisa ilåt
Jafetimik ateKarpoK. Jafetikut
ernerat uvavnit angajugdliutsiar-
tOK agsut ikingutigåra. atérigav-
ko ingmivtinut KimåneK ajunga-
jagpugut. taimanikut piliniaravta
arnåta angajoncaka ima OKalu-
ngusiukai tusarnårpåka:
erninguara ingminut autdlar-
torfigalune ikilermat KanoK ilu-
ngersortigisimanera påsisavarse
KanoK uvavne ikiortigssaisuanar-
tigissoK. Gute Kinuvigåra KaKu-
gulunit ilimasungivfivtigut tigu-
jumårmago ajorungnaersenuiv-
dlugo. sunauvfalo Kinutiga tusar-
neKarpoK. Sisimiune suliarineKa-
rame Kujanangårtumik ilerKune
ativå.
sunauvfa angajorKåt tåuko ili-
masungitdluinarfiåne atéra Kaer-
KuneKarumårtOK. tamåna ima pi-
vok: ukiåkut septembere Kåuma-
taulersoK Sisimiuliarpugut anå-
nåkut ilaginagit, iliniartugssaK
Frederik Olsenikutdlo paniat av-
Kutigssaerutut avangnamukåu-
kavtigik. avKutåne tangmåravta
puerKortiårnermit aperérsimang-
mat tuperfigssarput aputaiariar-
dlugo nerinialåriardlutalo inar-
pugut.
uvdlåkut iteriaKaugut niggeru-
jortOK. avangnamut tigsiardlua-
vigdluta unugiartulinartOK Itiv-
dlimut piartorpugut. taimanikut
Gerth Lybert (GértéraK) niuver-
toruseråt. umaitsialivinguanut
pulaleravta emginaK påsivarput
Kuarsårnartumik pissoKarsima-
ssok. taimanikume nalunångita-
Kaut inuit tikitat KanoK itut. er-
nginaK-åsit niuvertorusiata ma-
juarKUvåtigut. ajunårneK igpag-
ssaungmat pisimassoK OKalugtua-
—--------------------------------
REJSEGRAMMOFONER
brugte — med 1D gremmofonpleder
oKelugtertut engetdlétegket
etornikut — oKelugtertuvdlo nQtel 10
85,00 kr. + nagsiunerata akia il&ngut-
dlugo tigunerane akiligagssångordlugit
nagsiuneKåsåput.
Kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København.
-______________________________-J
rå. Jafetikut ernerat ikingutiga
autdlartorfigalune Kilångarsima-
ssok. pisimassoK alianartorssuaK
nunarnatigigdlutik misigeKatigig-
dlutigdlo atorpåt. angajontåvinut
atåtagalo unukut KaerKutipugut.
iseravta angajorKåve nåkina-
Kaut. arnåta artorssangårdlune
pisimassoK ima enrartorpå: —
nalungilarse sujugdlermik aju-
nårKajatdlarmat pigiumavdlugo
KanoK ilungersortigissunga. Gute
Kinuvigisimavara sukutdlunit ili-
masungivfivkut tigujumårå ajo-
rungnaersigpago. atale piniarni-
ardlutik autdlarångata isumålug-
taKaunga. taimanikut sunguamik
årdlerKuteKarnanga uvdloK ator-
para. unup tungånut autdlartoK
anigama takuvåka umiatsiåmik
tikilersut. takuinardlugit iserama
suliagssåka suliarilerdlugit tusar-
para igerpatdlangneK. aitsåt su-
liåka sågkaluardlugit utorKaup
Kiarpalungnera tusardlugo anivu-
nga. anigama ernginaK påsivara
nunarKatinguavut kangerdlungu-
avta sarKåne katerssusimassut.
Kiviardlungalo OKarpoK: — su-
nauvfa atit autdlaisimassoK. aut-
dlaivfia Kimerdloriartorpara. ka-
ngerdlungup santågut niusimavoK
aKuata pitutå sukåsagamiuk. tiv-
faleraluardlune autdlåine torrut-
dlugo agdlerKume atågut autdlar-
torfigisimavoK Kilångardlune.
nunaKarfinguame misigissaK
angnertorssuvoK alianartoK.
ilissaungmat niuvertorusiata
taigdliå sule erKaimavdluarpara
imåitoK:
erinå: apume orKiortitat.
1. toKorssuaK takuvdlugo
nikatdlornartorssuvoK,
atungitsusanagulo
tamåne ilivigssaK.
2. tOKukut autdlarångata
ilånguavut måne
Kiavdluta maligpavut
ilineKarfigssåinut.
3. isåusimavoK talia
ilerrup ungatåne,
tåssauvoK JisusinguaK
såningassortalissoK.
Itivdlime alianartumik misigiv-
fik KimåtariaKaleravtigo aKagua-
ne avangnamut autdlarpugut. Si-
simiut tungånut kangerdluit uv-
dlårsarnårdlutik agsarnålugtut
SarKap ikera ikålertoriardlugo
IkertåK sanerKiapilorfigigavtigo
sordlo ingmårarssuaK. åma A-
merdloK atuarseriarame ånugfiu-
ngilaK, pingårtumik ipukatagsi-
mårtardlune.
Sisimiunut periaKaugut umiar-
nersiortorssuit. amerikamiut umi-
arssuåt „Vera“ sigssiugkat siorar-
ssuine tinutitikaluardlune uver-
tordlune usé igdluagut anitdla-
kartorsimassut. niuvfagiat peKa-
tigigssuit Akilinerme umiarssuau-
taisa ilagisimavåt. sikunik akor-
nuteKardlutik imagtalersimaga-
mik Sisimiune iluarsarniaraluar-
dlutik umiarnersiugagssånguinar-
simåput. unuame uvertordlutig-
dlo tigussagssatik tiguinardlugit
nålagåt kivfanilo majuarsimåput
umiarssuaK ingminiginardlugo.
taimanikut Jenseneralak aulisar-
titsissuvdlune Kavdlunagssivdlu-
ne pitsaunernik tigorKaissoK sisi-
miormiut silagtortordlutik aso
kassilersimavåt. ila taimane pi-
ssåKaugut.
taimane pisiniarfit aKerdlortig-
kanik soKångitdlat, kikséraKångi-
laK, sukuaraKångilaK tyggegum-
meKamanilo. taimågdlåt paornar-
ssuaKartarpoK serKUlugtoKartar-
dlunilo. ikingutiga inusoKatimalo
kaussarfika agssangmiunik imer-
pait ulivkårdlugit. pujortautit, tu-
pat, nåkarnavérKuterpagssuit å-
ssigingitsunik Kalipautigdlit.
nuliarssuarma portupånga ki-
vingneK artungajagkavnik. Ka-
ngåmiunut pigavta anånama pu-
ermagit pileriaKåvut tuluit timiu-
ssait aKitsuajait neKitdlo aKer-
dlortigarssuit tunissutisiarisima-
givka.
K’eKertalik uterfigerKeriardla-
ra.
Itivdlimit autdlarångavta Ki-
ngaK alångorKutdlugo ilungmut
autdlartaraugut. asume ipuinait.
unugkiartordlune kangerdlugpat-
dlariartoK isersarnerssuaK sujo-
Kut tordlugo, sujordleK Kasulår-
dlugo, imarpalårångamiliuna.
Sarnap Kangerdluarssua pårKU-
tinariardlugo K’eKertagdlup tu-
ngånut sordlo pusuinartarå!
tåssa K’eKertaligssuaK pångi-
naKårput. atåtama alianaigisså
pulagalugtuåinaKårput. upernåp
åtåve erKavtigut misartut saner-
Kutarpavut. suvdlune atåtaga pi-
leritsåsava, upernåp åtåvinik pi-
lerigissaKångitsutut itarame. er-
Kaimassarpara K’eKertarssuanit-
dluta Kernertånguamik angung-
mat. taimane nerpikatagdlunga
åsit Kiassalersunga neKitugagssa-
Pyile, Polle og Sorte Tom

Nu begynder snemanden vist Der stikker noget ud — hvad Næh, det er jo Sorte Tom!
Så fortæller han det hele!
at ga — nej se, — der går plud- er dog det? — Det er jo noget Hvordan i alverden er du kom- Og så har vi altså lavet sne-
selig hul i ham!
aput inussiaK måna autdlale-
runarpoK — takusiuk — puto-
KaleriatårpoK!
sort!
met der ind?
nuisassonarpoK — sunauna? å, tåssauna Sorte Tom! — ka-
— KernikulugpoK! non iliordlutit tåssunga iseravit?
manden lige oven på dig!
tauva tamåt OKalugtuarå! —
tåssalo ivdlit k ångne apumik
inussiorsimavugut!
Uha, der var så koldt inde i
snemanden! Sorte Tom nyser.
Han er vist blevet forkølet.
aputip inussiap iluane Kia-
narpatdlåKaoK.' Sorte Tom ta-
ngajorpoK. nuvfasersimagunar-
POK.
Du må pakkes i mit varme
halstørklæde! — Jeg henter
slæden, Pylle, — den kan han
ligge på.
Kungaseuutiga OKortoK ku-
ngaseKutsiuniaruk! Pylle, xa-
mutit uvanga åisavåka, natdla-
vigisavai.
Huen kan bruges som hoved-
pude — nu ligger han rigtignok
varmt og godt.
nasaic akisitut atorneKarsi-
nauvoK — måna oxortume pit-
saussumilo nalalerpox.
Og så kører vi alle sammen
en rigtig lang tur med Sorte
Tom.
tauvalo Sorte Tom ilagalugo
ungasigsorssuarmut tamavta ki-
mugsisaugut.
Skæv byrdefordeling
FERD’NAND
ingassagtumik nangmagagssikåt
24