Atuagagdliutit - 29.04.1971, Blaðsíða 7

atuartartut
agdlagait
OKatdlmerup kingornagut
inime igsiavunga radiumilo aut-
dlakåtitaK tusarnårdlugo. atorfig-
dlit angnerit Nungme atuarfeKar-
fingme politéKarfingmilo sulissut
1 soKutiginartunik OKatdliput, er-
Kartordlugit nunavtine igdloKar-
fit angnerssåne mérKat atuångit-
sårtarnerat ajornartorsiutitdlo av-
dlat tamatumunga tungassut. o-
KatdlineK soKutiginartuvoK tu-
savdlugo ajornartorsiut pineicar-
toK inuit tåuko KanoK isumaKar-
figigåt.
tusarnårtuvdlune ungasigsumi-
lo najugaKardlune OKatdlisait er-
Karsautigingitsugagssåungitdlat.
ajornartorsiutit Kavsit erKarsau-
tinik aulatitsissut erKartomeKar-
Put, ingminutdlo ima aperinar-
Pok: uvdlumikume KanoK ilior-
niåsaugut tamåko anigomiåsav-
i dlugit?
inersimassut tamarmik OKat-
dlineK tåuna tusarnårtariaKaralu-
arPåt, inuitdlume åma ajornar-
torsiumik tåussuminga erKorne-
Karsimassut, pingårtumik nålag-
kersuissut. inugpålugssuit måne
nunavtine pissutsinik atorumi-
naitsunik atuganarput. inuit tåu-
ko taimatut atugaitarnertik åma
nangmingneK nalungikaluarpåt.
kisiånile åssigingitsut pissuti-
galugit nangmingneK iluarsineK
saperpåt. sumik pissuteKarpiar-
sirnanersoK erKortumik OKauti-
gisavdlugo nalunartarpoK ima-
Ka inuiaKatigingnut malingnau-
neK naluinarpåt imalunit sångi-
ginamerput, avdlauvdluinartu-
niigdlunit pissuteKarsimåsåput.
nunarssuame avdlane åma tai-
•nåitarpoK. Danmarkile åssersu-
tigisaguvtigo nalungilarput inuit
ajornartorsiutigdlit åssigingitsu-
^igut ikiorneKartartut inuiaKati-
Sit åntigssusimaneråne sulivfigi-
neKarnertik pissutigalugo. tamå-
korpagssuit sule nunavtine ilua-
fnik åndgssutdluagkamik sutdli-
vigisavdlugit ajornartoK OKatdli-
nenne ersserpoK.
OKatdlitut ilaisa erKaivait „a-
ngerdlarsimavfit" mérKat „pui-
* Sugkat" inigisinaussait, tåssa mér-
Kat inugpalåmerussunik avata-
ngisseKardlutik agdliartomiå-
sangmata. isuma tåuna ajungika-
InaKaoK pivfigssatut kingugdler-
issigisavdlugo, uvdlumikut-
dlume atorfigssaKarteKårput. isu-
niaKarpungame inersimassunik i-
nugpålugssuaKartoK akissugssåu-
ssuseKarnermingnik sianigissaKå-
ngitsunik. taimåitoKartitdlugo
•nérKanut „angerdlarsimavfit“
torKåmavigisavdlugit erKortilvoK,
'nérKat atugkatigut åssigingitsu-
t pigigsåruteKarunik inugpa-
lårtumik agdliartomiåsangmata.
OKauseKartut ilåt Lars Emil er-
Kuvigsumik tungaveKartumik i-
rnatungajak oKarpoK: perorsaivit
Pingitsomiartigik. — angerdlarsi-
niavfitdle ajornartorsiuteKarfiu-
ssut ilaKutaringnik sujunersui-
ssartunik åssigissainigdlo pulaor-
neKardlutik OKaloKatigineKarta-
runik iluaKutåusagaluarpoK. —
tåssalo OKatdlinerme sujunertari-
ssap itemga tikuameKarpoK, ta-
naånalo sutdlissinigssame avKuti-
tut tunårtarissariaKarpoK. avKU-
tigssaK tåssa inugpalårtoK saner-
KuaiginångitsoK, pissutsit ilorrå-
nut sågtiniarnigssåne. sujumutdle
nalungerérparput årKiniarneK i-
mailiatdlåinaK iluarsineKarsinåu-
ngitsoK, suliniartut ajornartorsiu-
tigdlitdlo nånåagisinaussånik.
inuit atausiåkåt ajornartorsiu-
teKartut åma ilisimassariaKarpåt
sume KaKugulo inungnik sutdli-
ssissunik tunårtaveKamigssartik.
sutdlississutdlo nåmagsissaKar-
nigssånut kinguarsautåusaKaoK i-
nup ajornartorsiutigdlip nangmi-
neK suleKatauvdlune pissutsit i-
luarsiniångigpagit ilaKUtanilo i-
kiorniångigpagit. ajornartorsiu-
mut tamatumunga tungatitdlugo
akigssarsiat Kagfangnere kisisa i-
ssigisavdlugit nåmångeKaoK.
inuiaKatigingne taimåitunik a-
jornartorsiuteKartut tåssaugajug-
put inuit akigssarsiakinerit — ta-
matigutdle taimåitångilaK. tai-
måitut sulivfigineKarnigssåne i-
nugpålugssuit peKataussariaKar-
put, tåssa sutdlissat tikivigdlugit
pissariaKarpoK. nålagkersuissut-
dlume åma issitik tåukununga
angmartariaKarpait. uvdlumikut
nålagauvfiup aningaussaisa sipår-
nigssåt erKartorneKarpatdlåle-
KaoK, sordlumiuna nålagauvfiup
aitsåt påsilersimagå tamane ta-
måne eKungassoKartoK. kiavdlu-
nitdle kukunerit tamåko sumer-
piaK inere tikuameK ajorpai. pi-
ssutauvoK inugpagssuit nålagauv-
fiup aningaussautainik atuissar-
mata sujumut erKarsautigivat-
dlårnago aningaussat sumut tug-
tarnersut.
atorfigdlit akigssarsiait åma er-
KartorneKaKaut. Kularnångitsu-
mik inuit amerdlanerit isumaKa-
tigissutigisinauvåt akigssarsiat
pivdlugit iluarserusutat inungnut
avdlauvdluinartunut tugtarmata.
pissusiviussutdle issigilåriartigik.
nålagkersuissut sukumfssumik
nalunginerpåt akigssarsiat KanoK
åssigingitsiginere, tåuko kæmne-
reKarfingme inungnut tuniuneKa-
rångata? soruname akigssarsiat
åssigingitariaKarput, kisiånile i-
nuit tamarmik nalungilåt nuna-
me ingminut napatisinåungitsu-
me — inutigssarsiomeK avdlatdlo
erKaivdlugit — najugaKartugut,
tåssa nuname pitsume. aningau-
ssarsiornerdlo erKarsautigalugo
pissutsit misigssulåråine — ila e-
KungassoKaKaoK. kigsautiginara-
luarpordlo åssiglngissut angeKi-
ssok mingnerulisassoK, tåssa inug-
pålugssuit nåkåukiartornigssåt i-
ssiginåsångikuvtigo.
inuiaKataussup pingitsomane
akiligagssai akilerneKarérångata,
kingornatigutdlo inuvdluarniutit
erKaineKarångata, kiname ajor-
nartorsiuteKardlune misigisima-
ssarpa? malungnartarpoK inuk
aningaussanik atuivdluarnigsså-
kut KåumaissaKångitsoK inuvdlu-
arniutinik sujugdliussissartOK.
taimailiorångamilo atausiåinartå-
ngilaK, tåssalo tåuna sujunersor-
tariaKarpoK. taima sutdlississug-
ssat suliamik sunerånik inungnig-
dlo påsingnigdluartussugssåuput.
akigssarsianut uterKilåriarta.
kalåleK atorfilik igdlume najug-
kaminut Kåumåmut 34,06 kr-nik
akilissarpoK. tåssanilo apencutåu-
ngilaK igdlup KanoK angitiginera,
tåssame inigssiame initarpagssu-
alingme najugaKarune imalunit
igdlume mikissunguame. nunane
avdlane igdlumut atugkamut aki-
linerme najugarissap angissusia,
pitsåussusia ilame sume inigssisi-
manera åma aperKUtaussarpoK,
igdlume atornerup angissusigsså-
ta nalilerneranut.
sordlo sujornatigut erKaineKar-
tOK, nuname pitsume najugaKar-
pugut. (ilåniliuna akerdlianik isu-
maKarKajånartartoK pissutsit mi-
sigssulårérneratigut). sordluna a-
junginerusagaluartoK inuiaKatau-
ssut tamarmik peKataugaluarunik
pissutsit iluarsiartornigssånut, a-
kileråruteKarneK nunamut erKU-
tinago. tåssa igdlup najugarissap
angissusia najorKutaralugo akili-
sitsineKartardlune. tåssanilo a-
torfigdlit erKaineKarput. igdlume
najugaKartut nangmingneK aula-
jangertåsagaluarpåt inigssamik
angissusigsså. tamåna méncat-
dlunit tamarmik påsisinauvåt.
tamåko nålagkersuissut OKat-
dlisigssåitut erKaisinauvavut, ku-
larnångilardlume ajomartorsiu-
tenartut nangmingneK åma kig-
sautigigåt ajunginerussumik atu-
gaKalernigssartik, kugssuarmut-
dlusoK sarfåussauginarnermit a-
jornartorsiutit anigorniarnagit. i-
luarsissagssat årKingneKariarpata
angerdlarsimavfingne atausiåkå-
ne tauva inugpålugssuit inuiaKa-
tigingne sulivfingne åssigingitsu-
ne KujaruneKardlutik suleKatau-
lisagaluarput.
Pauline Knudsen
issigingnårtitsigitse...
oKautsit angisut, anguniagkat
Kutsigsut OKautsinik kussanartu-
nik pordlugit. Danmarkimisut ta-
korKusåruterujugssuarmik piler-
sitsivdlune, angutit mingnerit
angneritdlo pissarssuamit akueri-
ssat katerssortitdlugit. å, ilame
bibilisut ugpernartigaut nuåne-
Kaordlume! bibile iliniarfigisima-
gunaKåt. åmame romamiut kai-
saré nåkigtaitsut! tamarmik issi-
gingnårtitsissutit puiorsautit!
Kåumarsainikut kåtuvfit, åp ila
Kilak tikitdlugo nuånåmeK angu-
ssuit kungivdlusoK angutitai ne-
riugfigalugit pissariaKaravtigime.
tauva sujuligtaissoK Kinigaor-
dlåK savssarpoK oKardlunilo: „a-
tautsimitut angussuit Kinerérmå-
nga aitsåt påsilerpara KanoK a-
ngitigisimassunga, taimåitumik
kalåleKatima issomartorsiuinerat
soKutiginiångilara, tåssame angu-
ssuit påsisimassaKarneruput uva-
ngalo Kinerdlunga! tåssa imåipoK
sujomatigutut ingerdlaneKåinå-
saoK.“
kalålerdlume iluaKUsemeKariå-
sanane.
avdlat silatumik pissusiviussut-
dlo Kimangnagit OKauseKariångu-
ardlit. uvanga inuinångugama pa-
sitsåinarsinauvunga sordluna
tauva ajortoKarsimassoK. suju-
ligtaissup OKausé narrujumiÉSu-
tigeKåka.
nalussut ilåt.
isumat mardluk taperserusutaka
A/G-me nr. 4, 18. februar 1971-
ime naKitume „atuartartut agdla-
gait“ isumaKatigivdluinagkavnik
mardlungnik ilångussivfigineKar-
simangmata tapersilårniarpunga.
1. Jørgen Brønlundip uvdlor-
siutaisa naKitertineKamigssånik
Nikolaj Fly Petersenip agdlagå
kussanartoK ilaleruminavingmat.
kalåleKativta angussup tåussuma
sapisernertoKissup pinertoKissuv-
dlo angalatitdlune uvdlorsiutai u-
vavtine erdlingnartutitut pigi-
ssagssarKigdluinaramik naKiter-
titaussariaKardluinarmata. anga-
lassut tåukua atugardlioKalutik
angatdlavigisimassait takusima-
gåine aitsåt, ugpernarsivdluarne-
KarsinauvoK suitsorssuarme inui-
lårssuarmilo inunerup ikiortigssa-
mik KanitaKångivfiane tamaviår-
dlune ilungersuagaluarneK KanoK
kingunigssaKångitsigisinaussoK.
tingmissartorssuarmik Peary
Landimut avangnamukartitdluta
kangerdluk ajunårfik Kuléukavti-
go, Jørgen Brønlundivdlo timåta
nanineKarfia sumitoK uparuar-
torneKarmat enrarsautit atar-
Kingnigtut nersuissutdlo amerdla-
sut isumavne nitdlikåput taig-
dliorusulersitdlunga.
ilumut Jorup uvdlorsiutai na-
KiterneKartariaKarput.
2. KuleKutaK „amerdlanerussu-
gut imaKa taimatut isumaKångi-
lagut." tåussuminga agdlautiging-
nigtup isumå erKortugame er-
sserKigsartariaKångilardlunit. u-
vangåtaoK-una taimane radio-
avise tusarnårdlugo isuma sar-
KumiuneKartoK isumaKatigingit-
dluinariga. Kinersinerme Kinersi-
sinaussut tamarmik landsråde-
Karfingmingne sivnissigssaming-
nik torKagaKarsinautitaunertik
nåpertordlugo landsrådererusu-
tartik Kinemiartarpåt. imaKa o-
KarumassoKåsagaluarpoK Kinersi-
nerme Kinigagssat ardlaKartitdlu-
git ilåne erKordluinångitsumik
torKagaussoKartarpoK. (tåssa i-
sumavdluarnamerutitaugaluaK
Kinigåungitsoratarsinaussarmat.)
torKartuineruvdlo aulajanginera
atortugssautineKartarpoK. taima-
lo pissugssaulersitaussut inger-
dlatsinermingne sujuligtaissoKar-
tariaKaramik amerdlanerit taisi-
nerånit pilersitaussoK Kinigau-
nertik atortariaKarpåt, akuner-
mingne torKaissariaKardlutik i-
ngerdlatsinermingne sujuligtai-
ssugssamingnik. taimåitumik ava-
tånit torKagkamik sujuligtaissug-
ssarsiornigssåt nalerKutunginara-
ne encarsautipalåjuvoK Kinigka-
nik tatigingninginerussoK.
Lars Motzfeldt,
K’agssiarssuk.
iggiarmiorinarnagit...
Kåumarsainermut tungassumik
kåtuvfeKalemigssaK pivdlugo a-
tautsiminerup angmarnersiome-
rup angmamersiomeKamerane 8.
marts Nikolaj Karlsen OKarpoK
ukiune måkunane højskole suniu-
teKånginerardlugo. sordlo tåssane
ingerdlatitsissut torKardlugit så-
ssutingikaluarai uvanga isuma-
Karpunga uvagut tåssane iliniar-
simassugut pingåmerussumik så-
ssutariaKaråtigut, Kåumarsaini-
kut politikikutdlo akuliuniångi-
patdlårnerput pissutigalugo.
nalungilara KanoK pitsautigiv-
dluinartumik imerneKarsimassu-
gut, taimåitoK isumaKartarpunga
oKartugssaussut åma pissoKatau-
ssut udvalgiliornernut avdlanut-
dlunit suleKatiserineKarneK ajo-
ravta. imaKa højskolime atuameK
nikagisimaKineramiko.
nalungilara nunane avdlane Ki-
nerKusårnernut suliniutinutdlo
avdlanut pulaniartut højskolimi-
simanertik KanorssuaK neKitari-
niartaråt. taimaingmat atuaKati-
gisimassåka avdlatdlo atuarsima-
ssorpagssuit kajumigsårumavavse
iliniarsimassase iggiarmiorlnar-
nagit iluaKutigilemiartigik, høj-
skole iliniarfigisimassarput atar-
Kinautigssiordlugo.
Karl Nielsen,
Påmiut.
S Den gyldne, ^
f smidige OMA margarine \
^ er lige velegnet til bordbrug ^
og madlavning! - Sig navnet: OMA margarine!
OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo
* nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo /
\ åssigingmik piukunarpok! oKautigluk ateK: /
\ OMA margarine!
7