Atuagagdliutit - 29.04.1971, Blaðsíða 23

nit anigavta KanoK-una OKarnia-
lersoK:
„toKussoK kussanangårame. su-
liariuminaKaoK, sulivfigputdlo
atarKinarsarpå."
Van Helsing toKUSsup entåni-
niåinartoK malugåra. ilaKutaussu-
nik tåkutOKånginera tamatumu-
nga pissutausimagunarpoK. angu-
me aKago ilissaunigsså pissutiga-
Jugo Arthur angerdlartariaKarmat
ilissinerme penataussugssaugaluit
nalunaerfigineK saperpavut. ta-
måna pissutigalugo påpiaråt isu-
naagissagssat Van Helsingilo mar-
dluvdluta isumagåvut; åmame på-
piarat Lucy pivdlugo agdlagtug-
kat tamaisa takujumagamigit. nu-
name avdlamiugame tuluit inatsi-
såinik iluamik ilisimassaKångeKi-
nangmat aperåra suna pissutiga-
lugo agdlagtugkanik taimak so-
KutigingnigtiginersoK — kukuniå-
ngikaluardlune kukussordlune pi-
ssarissersumaKinangmat. akivå-
nga:
„KanoK iliornigssara nalungit-
dluinarpara. erKartussissuseri-
ssuvdlungalo nakorsaussunga pui-
gorunarpat; sutdie tamaisa inatsi-
sit maligdlugit åncigtariaKångit-
dlat. toKussup timånik misigssui-
nigssaK aggerKungitsoragko tamå-
na nalungitdluinarpat. inungmut
tåssunga uvanga sule issertugag-
ssaKarneruvunga — sordlo påpia-
ra una.“
taimak OKardlunilo agdlagtug-
kat agdlagtaivingminit tiguvai —
agdlagtugkat Lucyp sinigtitdlune
aserorteriardlugit sakissaminut
torKorsimassai.
„erKartussissuserissoK arnap
inusugtup Westenrap sågfigissar-
tagå kinaussoK påseriarugko på-
Piarautai tamaisa torKorigit, er-
kartussissuserissordlb unugo ag-
dlagfiginiariuk. Lucyp inigisima-
sså inilo una uvanga unuaK nåv-
dlugo misigssugarisavåka, isser-
tugai avdlanit påsineKartariaKå-
ngingmata."
suliagssaka isumagileravkit na-
lunaeKutap akunerata Kericata
ingerdlanerane erKartussissuseri-
ssoK Lucyp sågfigissartagå KanoK
ateKartoK sumilo najugaKartoK
Påsivara agdlagfigalugulo. KanoK
pissoKarnigsså erssenrivigsumik
agdlagsimavå, sordlo sume ili-
ssaunigssane. agdlagkat puat ma-
tugigalo Van Helsing inimut ise-
riatårpoK OKardlunilo:
„ikingut John, ikiortariaKarpit?
uvanga suliagssaka nåmagsigav-
kit ikiortariaKaruvit ikiorsinau-
vagit.“
„ujagkat naniviuk?" aperåra,
akivordlo:
»tupåtdlautigisinaussavnik u-
lardlingilanga. navssårissatuarå-
ka agdlagkat ardlagdlit, agdlag-
tugkat ardlaKångitsut uvdlorsiu-
titdlo autdlartilåginagkat. auko
nagsarpåka, kisiåne kimutdlunit
OKautigingikatdlésavavut. Arthur
aKago unukut pulaorniarpara, a-
kuerigpangalo agdlagtugkane er-
KartorneKartut ilai atorniarpåka.“
suliavut namagsigavtigik OKar-
Pok:
„ikingutiga John, inartariaKale-
runarpugut. nukigtorniåsagavta
KasuersertariaKarpugut. aKago
isumagissagssaKaKaugut, unugule
inup atautsivdlunit atorfigssaKar-
tingilåtigut.“
inartinata toKussup inånut iser-
Pugut. ilissinigssamik ånrigssussi-
ssartup ine naussorpagssuamik
pinersarsimavå, taimailiornermi-
gut toKO amilårnånginerussutut
ilersitdlugo. kinåta ulia ilisima-
tup igdluartingmago mardluvdlu-
ta tupåtdlarujugssuarpugut taku-
ssarput pinersisimangårmat, nauk
nanerutåinait ikumagaluartut.
Lucy toKoriarame perKigkatdlar-
nermisut pinertigilersimavoK. ag-
dlåt toKussup timå issigisoringi-
kaluarparalunit.
ilisimatoK ilumorsårtorujugssu-
vok. åmame arnaK umagatdlar-
mat uvavtut asangnigtiginginame
KuvdlissariaKånginame. utemig-
ssame tungånut isersimarKoriar-
dlunga anivoK. isernialerpoK uva-
nitsuarKanik nagsiussarsiarer-
Kåmigkame ilainik nagsardlu-
ne. nagsatane sinigfiup avatånut
iliorariardlugit såningassussé-
nguaK kultiussoK ujåmine pérpå
tOKUssuvdlo Karnganut ilivdlugo.
tungeK tOKUSsumut uliliuterKerér-
mago anivugut.
inivnut iserama atissaialersu-
ngalo kasugtoriardlune iserpoK.
isinardlune pilerpoK:
„aKago unugtinago savingnik
pilagtautinik tOKUSsut timåinik
misigssuinerne atortartunik pig-
ssarsiutisavarma."
„toKussup timå pilagtartariaKa-
ravtigo?" aperåra.
„taimailiornigssarput pissaria-
KarpatdlångikaluarpoK. ivdlit ili-
magissangnit avdlaussumik pilag-
taissariaKarpunga; taimailiornig-
ssarale avdlanut OKautigisångilat.
niaKuisavara, åma umatå plsava-
ra. pilagtaissartuniardlutit sok-
una ånilåKaut! usimåna arnaK
asassaråt. uvanga pilagtåisagama
ivdlitdlo ikiutlnåsagavit ånilår-
patdlårtariaKångilatit. unuaro pi-
lagtaerusugkaluarpunga, Arthur-
ile pissutigalugo taimailiorneK sa-
perpunga toKungassup timå aKa-
go angune ilissaorérpat takuju-
mångitsomaviångingmago. tako-
rérpago inuitdlo tamarmik siniler-
pata pilagtåisaugut. pilagtaeré-
ruvta toKussup timå igdlerfing-
mut ikerKisavarput, pilagtainer-
putdlo uvagut mardluinaviuvdlu-
ta ilisimåsavarput."
„arnaK tOKorérsoK sok pilagtå-
savarput? pissutigssaKarata timi-
ngua sok takuvsunarsåsavarput?
pilagtainigssarput sumutdlunit
iluaKutaunaviångingmat sok tai-
mailiusaugut?"
tuvivkut pateriardlunga saima-
Kissumik nipeKardlune akivånga:
„pilagtainigssarput pivdlugo
någdliugkavit nagdligåvkit. pisi-
naugaluaruma artorssautigissatit
OKililisagaluarpåka. nalussaKar-
putit. amilårnaraluarput, sunerile
uvavnit tusarugkit Kutsavigingit-
sårnaviångilarma. John, ukior-
pagssuarne ikingutigigpugut, pi-
ssuteKarnanga KanoK iliortitdlu-
nga takusimavinga? inuinaugama
kukusinauvunga erKortusorissav-
nigdle aitsåt iliortarpunga. ilå ta-
tigigangma ajornartorsiulerning-
ne KaerKUvarma? Arthurip asa-
ssane toKulersoK kuneriaraluar-
mago igdluartipiloravko ilå agsut
tupagputit agdlåme ånilårputit?
ama takuvat agssaga kuneriar-
dlugo Kutsavigigånga pivdluarKu-
gångalo. erKigsivdlune tOKuniå-
sangmat ugpernarsaissunga tu-
sarpåtaoK.
ukiorpagssuarne tatigissarårma.
sapåtit akunerine kingugdlerne
pingasune erKuméKissunik pisso-
KartaraluartOK tatigårma. ikingu-
tiga John, uvdlune aggersunisaoK
tatiginiånga. tatigingikungma er-
Kortusorissavnik oKalugtutisava-
git. tatigineKaruma tatigineKéngi-
kumalunit pingitsornanga sulissa-
riaKarama ikingutima tatigingig-
panga iluvkut artorssauteKåsau-
nga ikioriaKarfikutdlo kiserdlior-
tåsaKaunga." nipangersimatsiari-
ardlune nangigpoK: „ikingut John,
uvdlune aggersune erKumitsunik
nuånitsorujugssuarnigdlo nåmag-
tugagssaKarpugut. tamåna pissu-
tigalugo suleKatigingniarta, sule-
Katigigkuvta nåmagsissaKardlué-
saugut. tatigingilinga?"
agsså tigoriardlugo tatigigiga
OKarfigåra. anilermat magpiupa-
ra. iniminut iserame matune ma-
tugå takuvara. mato sule matuti-
nago arnat kivfat ilåt torssusså-
koriardlune toKussup inånut iser-
toK takuvara. toKussumik umatit-
dlugo nuånareKissaminik piggå-
ssiniarnera agsut nuånåjatdlauti-
gåra ...
sivisoKissumik sinigsimagama
KåumarivigsimassoK iterpunga
Van Helsing inivnut isermat. or-
neriardlunga OKarpoK:
„toKussup timå pilagtånginå-
savarput."
„sok?“ aperåra, igpagssarme u-
mikut OKarmat pilagtåisassugut.
„kingusinåravta — imalunit ki-
ngusingnerussukut aitsåt pilag-
taissariaKaravta. takuk!“ taimak
OKardlunilo såningassussånguaK
takutipå. „una unuaK tigdlingne-
KarpoK."
„tigdlingneKarame? måname ti-
gumiarpat."
„arnamit-una toKUgaluardlune
sule umassumit tigdligtoK arså-
ravko. pitdlarneKångitsornaviå-
ngilaK, nauk uvanga pitdlarna-
viångikaluariga. KanoK iliornine
naluvå KanoK pissoKarnigsså u-
tarKinartariaKarparput."
Kimagungmat OKausé isumasi-
niaraluaravkit påsineK saperpav-
ka.
uvdlo’KerKata sujoma sivisunå-
litdlardlugo uvdlo’KerKata mig-
ssåne erKartussissuserissoK Mr.
Marquand tåkupoK. tugdlusimå-
KaoK isumagissagssat ingmikua-
lugtortait tamaisa uvagut isuma-
gerérsimagavtigik. nerititdluta o-
KalugtuarpoK Lucyp arnåta sut
tamaisa Kangale årKigssuterérsi-
magai umatdlugtugame tåssångåi-
nardlune toKOKinagame. nunåu-
ssuaK Lucyp angutåta pigisima-
sså ilaKutaussut ilanut pissagsså-
ngortineKarsimassoK erKarsauti-
gisångikåine nunåussuaK måna
najugarissarput, pigissat tamaisa
aningaussatdlo Arthur Holm-
woodip kisime kingornussagssari-
gai. tauva nangigpoK:
„kingornussagssat taimatut år-
KigssuneKarnerat sapingisarput
tamåkerdlugo akornuserniaralu-
arparput, aulajangersagkat ator-
tineKåsagpata pania aningaussa-
nik kingornussingitsuvigsinaung-
mat uvinisagaluarunilunit ajor-
nartorsiulersinaungmat. uterisi-
naravta Lucyp arnåta aperåtigut
kigsautigissai maligdlugit ilioru-
manersugut iliorumånginersugut-
dlunit. avdlatut iliorneK saperav-
ta piumassai malmartariaKarpa-
vut. uvagut erKortumik iliomia-
raluarpugut; månale pissut taku-
tipåt uvagut kigsautigissavtitut i-
liortoKarsimagaluarpat arnap kig-
sautigissai malingnagit pissoKar-
simåsagaluartoK. arname toKune-
ranit minutit tatdlimat Kångiuti-
nartut pania toKUsimagaluarune
kingornussagssanik aulajanger-
saineK sapisagaluarpoK. taimak
pissoKaraluarpat akimaneK Go-
dalming kingornussingitsusagalu-
arpoK, ilaKutaussutdlo mångånit
ungasigsorujugssuarme najugag-
dlit ilisarisimångitdluinagkaming-
nit kingornussinigssartik soKutigi-
naviarunångikaluarpåt. mana a-
ngussavut agsut nuånårutigåka."
sivikitsuinarmik isersimariar-
dlune anilerdlunilo OKarpoK uv-
dlup ilå tåkuterKigkumårdlune
akimaneK Godalming ilagsiartor-
dlugo. isernera tugdlussutigårput
påsigavtigo KanoK iliorsimaner-
put pivdlugo issornartorsiome-
Karnaviarata. Arthur tatdlimat
migssåne tåkutisangatineKarmat
isingajalersordlo toKussut inigi-
ssånut ingerdlavugut. ilissinig-
ssamik årKigssussissartup ine pi-
nersarsimangmago Van Helsing
nålagktvoK autdlarKåumut årKig-
ssussinertut iliortOKåsassoK, Lu-
cyp timå kisime inimitineKåsav-
dlune. ilissat unuaK inip Kimångi-
katdlarnerane inigissåinut uterte-
rarneKarput Arthur iserune åni-
lårpatdlånginiåsangmat.
tåkukame nagdlingnaKaoK alia-
sugpalugtorujugssugame. nalu-
ngilara angune umagatdlarmat
agsut nuånarigå; månalo nuliag-
ssanisaoK toKungmat aliasugtoru-
jugssuvoK. Van Helsingilo mar-
dluvdluta inugsiarnersårfigåtigut.
AKAI
VERDENSNAVNET
/ BÅNDOPTAGERE
SERVICE
OG EN GROS
electrolyd
HARRESTRUPVEJ 5
2740 SKOVLUNDE
(01)91 43 00
ilisimatup ussersorfigånga Kalia-
nut majuaKatigerKuvdlugo. Lu-
cyp inånut isilermat Kimaleralu-
ardlugulo talivkut tigoriardlunga
iseKatigånga. isertugutdlo OKar-
Pok:
„ikingut, ivdlitaoK asavat. ing-
mivsinut nuånarissorujugssussu-
se oKalugtupånga. angnertorujug-
ssuarmik ikioragko agsut Kutsa-
vigissagssaråvkit. sule erKarsau-
tigineK saperpara ..
nipangeriatårpoK tuvivkutdlo
eKeriardlunga niarKe sakissavnut
tugteriardlugo KissaserpoK.
„Jack, Jack! KanoK iliusaunga?
sordlume umanigssara pissariae-
rutoK, Kaniginerpaussåka tamar-
mik nungungmata."
sapingisara nåpertordlugo tug-
patdlersarpara. taimak pissoKar-
titdlugo angut angnertumik OKa-
lugfigissariaKarneK ajorpoK. ag-
ssangmineKarångame, tuvimi-
gut eKi'neKarångame misigingne-
Kataussumitdlunit KiaKatigineKa-
rångame angut aliasugtoK tugpat-
dlertarpoK. uningåinardlunga o-
Karnangalo Kiajungnaernigsså u-
tarKivara. Kiajungnaermat toKU-
ssok takoncuvara.
mardluvdluta sinigfik omig-
parput. toKussup niaKua ulérnia-
lerparput kinå agsorujugssuaK pi-
nersisimassoK. pinersiartuinartu-
tut ingmat ånilårpunga. Arthur
sajulerpoK, nipaKångerKåriardlu-
nilo OKarpoK:
„Jack, ilumut toKunikuva?"
OKarfigåra ilumut tOKuniku-
ssok. Kularungnaerniåsangmat o-
Kalugtupara toKussut ilarpagssue
pingårtumik sivisumik någdlioré-
Kalutik toKussut toKorérsimalerå-
ngamik kinait pinernerulertartut;
agdlåt inusugkatdlarnermigsut
pinertigilertartut. Kularungnaivi-
nguatsiarpoK. sinigfiata kigdli-
ngane sérKumiardlune asangnig-
paloKalune issigeruloréramiuk ni-
kueriardlune sinigfia Kimåpå. ig-
dlerfik piarérsameKartugssaung-
mat OKarfigåra inuvdluarKorKuv-
dlugo. uteriardlune agsså tiguvå
kunigdlugulo. åma Kauagut kune-
riardlugo Kimåpå.
inerssuarmut ateKatigigavko tå-
ssane Kimariardlugo Van Helsing
OKalugtupara Arthurip toKussoK
inuvdluarKorérå. Van Helsing i-
gavfingmut anivoK ilissinigssa-
mik årKigssussissartup suleKatai-
sa suliartik nangisagåt OKarfigi-
artordlugit. igavfingmérérdlune
tåkungmat Arthurip aperKutånik
OKalugtupara. akivoK:
„taimatut aperingmat tupigi-
ngilara, uvangåtaoK Kulaleralua-
rama.“
tamavta atautsikut nerivugut.
aliasungnine Arthurip malugiti-
navérsårå påsivara. nerisitdluta
Van Helsing nipangersimåinar-
poK, sikåtugagssavutdle ikikavti-
gik OKarpoK:
„akimaneK —,“ tauva Kivdll-
nardlugo Arthur OKarpoK:
„akimanermik taissaKinanga,
taissånginiaratdlånga."
ilisimatup akivå:
„KaKUgo taimak taigulisaner-
dlutit iluamik ilisimånginavko
misiliginarpunga; ilisimåsavatdle
agsut nuånarilerivkit."
„piumassangnik taissarsinau-
varma. asassara taimarujugssuaK
ajungitsumik pigagko agsut Kut-
savigåvkit.“
nipangersimatsiariardlune na-
ngigpoK: „ilisimavara ajungitsu-
liornerit KanoK agtigissoK nuliag-
ssaraluama uvavnit ilisimaneru-
gå. kussanaitsumik kukuvdlunga-
lunit iliornera pissutigalugo unig-
tisimagungma — påsigunarpat su-
na erKarsautigigiga" — ilisimatoK
niaKuinarminik angerpoK —
„utorKatserpunga.“
„nalungilara navsuiåutariaKar-
dlutit. sule påsingninginavit tati-
gilingikingma nalungilara. sule
påsissaKartinak ardlalingnik pi-
ssoKartarumårpoK. pissut suner-
sut påsingikaluarångagkitdluntt
tatigissåsagingma piumassaråra.
uvdlut ilåne tatigivdluinalerumår-
parma. taimanikut påsingnisautit.
taimanikut pivdluarKujumårpar-
ma ilingnik, avdlanik arnångua-
migdlo igdlersorumåtuåinagkav-
nik ikiuisimanera pissutigalugo."
„sornguname tatigivdluinaru-
mavagit. Jackip nuliagssaraluar-
malo ikingutigingmatit piuma-
ssangnik iliorniarit."
ilisimatoK ardlaleriardlune Kue-
rasåriardlune OKarpoK:
„aperilavkit ait?“
„apereriånguånga."
„ilå ilisimavat Lucyp arnåta pi-
gissane ilingnut kingornutikai?"
„någga. taimailiorsimanigsså er-
Kaisimångilaralunit."
(norm. tugdlerme nangisaoK)
pisiat pitsait T. A. M.-mit
umiatsiårKanik glasfiberinik, tingmeralånik åma initalingnik unlnga-
ssOtivta sivnere aussaK måna tunineKåsåput akikitdleKalugit. ataut-
sfkut akilTumaguvit akikitdlilivfigineKarsinauvutit
10 pct.-imik
åma nagsiunera sitdllmaserneralo akeKåsångilaK, tuaviorniaritdle
taimågdlåt umiatsiait 16 sivneråvut! !
åmåtaoK atausiåkånik pårivdluagkanik iiuarsautdluarsimassunik
motoriuteKarpugut 3—50 hk. såkortåssusilingnik akikitdlissarujug-
ssuarnik!
Godt køb hos T. A. M.
Vort restlager af glasfiberjoller, speedbåde samt kabinebåde for
outboardmotor sælges ud i indeværende sæson til stærkt redu-
cerede priser. Er De kontant køber, kan De opnå
-10 pct.
samt franko levering incl. forsikring, men skynd Dem, — vi har
kun 16 både tilbage!
Vi har også enkelte velholdte og gennemreparerede motorer på
lager i str. 3-50 hk til stærkt nedsatte priser!
Trans-arctic marine
3960 K’utdligssat.
Telegramadresse - telegramerfigssax: Transarco.
23