Atuagagdliutit - 05.08.1971, Blaðsíða 6

rejenik toicoraissoK Sisimiunit
r-------------------------------\
avisiliortoK Mogens Berendtip
Kanigtukut Kalåtdlit-nunåne a-
ngalanerminit agdlautigissåta
åipå kingugdlerdlo mauna ilå-
nguparput. tamatumane erxar-
torneKarput Kavdlunåt månitut.
— agdlagå Kavsltigut ersserxa-
rigsuliutauvox Kalåtdlit-nunånut
tungassumik oKatdlfnerme ma-
Kaissinartartumik.
v--------------------------------
ltoKut-åsit — sujugdliminik tu-
kernerdlune aportingitsupalårpoK,
sordlume tingmissartorssuaK DC-
8 nuninialerångame kigaitdlag-
sartartOK, nalunaKaordlo sordlit
Kaningnerunersut: agssakåssut
Kingmivdlo sujugdlive imalunit
sujorna Kingmivdlo siggua. ta-
xarput sangujorårdlune Sisimiut
avKusernisa pingårnerssåtigut i-
ngerdlarKigpoK akunermut 50 ki-
lometerinik sukåssuseKardlune,
taimaingmatdlo Kalåtdlit-nunåne
angatdléneK pivdlugo inatsime
kigdligerKUSsaussumit kilometeri-
nik 1 O-nik sukaneruvdlune. uvav-
nut isumaKarnarpoK inungnik
Kingminigdlo toKutsissarneK piv-
dlugo inatsimik uniorKutitsiniar-
ssarinerit Kavsiussut, tugdleriå-
ginarmik akunexartardlutik bili-
nik usissautinik sujunivtine por-
toKissunit, maligteKardlutik inui-
nait bilinit taxanitdlo pissorpa-
lugtunit agssakåssue kugssiap si-
nåtigortunit åmalo mårKat mar-
dlugsuit avKusernup xerKanitdlu-
tik, téukulo uiarpavut kalåtdlit i-
laxutarit exisimårtut apungika-
luardlugit, avKusernup såmiatu-
ngåne tupagtipavut cyklertoK å-
malo angut sulugpågkamik issi-
giuminaitsumik masisigut tigu-
miartoK. tauvalo tåssa kinguni-
ngua itoKut tupagtiparput, uv-
dlormut sujugdlerpaugunångitsu-
mik. Kalåtdlit-nunåne avxusiner-
ne pisuinartunut ingmikut inger-
dlaorfigssiaKångingmat angatdlå-
tut ingmingnut Kanigtaicaut, isu-
maKarnarpordle amerdlanerssait
aniguissartut. ilånikut Kingminik
aportineKartarpoK. „tamatigutdlo
tåssaussarpoK itoKut taima itu-
mik apuigåine." taxap ingerdla-
titsissua taima OKarpoK. „itoxuti-
ma pitsaunerssåt, taima OKartar-
put. Kingminut kigdligereussap a-
vangnåne pitugsimassariaKaralu-
arput.“
unigpugut igdloKarfiup isuane
ivnårssungme meterinik untriti-
lingnik ardlalingnik portussusi-
lingme. taxap ingerdlatitsissuata
Vagn-ip igalåK angmarpå ikusi-
nilo anitdlagtitdlugo, Poulivdlo i-
miårKat Kordlukitsut Tuborgit
Brugsenimit pissut pingasut ma-
tup tigumivianut angmarpai.
M/S „Disko“-mit umiarssualiving-
mitumit niusimavunga nukigtor-
serdlungalo umiarssup ukiox må-
na sujugdlermérdlune K’asigiå-
nguanut Ilulissanutdlo sikusiori-
artornigssåta tungånut, Poulilo
cowboy unigfeKångitsoK helikop-
terigssaerusimassordlo uvdlup
KerKata kingornata seKernane a-
nérpoK irniåreanik Kordlukitsunik
kaussarfingmioKardlune helikop-
terilo Ausiangnukartugssax
Nungmit autdlångitsorsimassoK
kussanaigusutigalugo, amalo pi-
ssutigssat kingusingnerussukut
påsinartut pissutigalugit „Disko"
Ausiangnut ilauvfigerusungnago.
Poul, cowboy KaKortumik ami-
lik angisoK, Kalåtdlit-nunåta ki-
tåne cowboyit igdloxarfisa ajor-
nerssåne, Sisimiune, angussuaK
KaKortumik amilik tåuna 28-nik
ukiulik Dannebrogsgade-mérsoK,
ukiut pingasut ingerdlanerine
nagguvexatime tamatumunalo å-
mimigut KalipauteKatigissame
nagdlersimaneKånginerånik ug-
pernarsaissusimassoK Kitå tamå-
kerdlugo ilisarisimaneKarpoK piv-
dlugit aningausserivingmititane,
rejerniutine kalåtdlinik inugtalik,
arxartartutut pisatsersutine, King-
mine, Korortune Winchester mo-
del 70 åma Remington 721 Ki'ngu-
titalik (tåunalo nånuniutigssa-
tut nåmagpoK), tugtuniartarnine,
uvdlormut asassalersortarnine:
maskinmester Poul, cowboy Ka-
Kortumik amilik angisoK.
Kalåtdlit-nunåne iluanårutig-
ssarsiorfiussume Kavdlunånit av-
dlanit Poul KaKutigornerugunå-
ngikaluarpoK, inuit unigfexångit-
sut ilånilo sianiutilugtartut ilåt
tåvane nunagssisimassoK ukiutdlo
ingerdlanerine takordlugkat pi-
viussunit ingmikortlsavdlugit a-
jornakusortitsigalugtuinartoK, tå-
ssame piviussox KaxutiguinaK na-
lerKutarmat Kalåtdlit-nunåta ilu-
anårutigssartai pivdlugit takor-
dlugkanut. Poul Kitåne sagdlut-
dlarxingnerpåt ilagåt, åmalo tig-
dleriatdlarxingnerpåK aningaussi-
vingma misigisimasså.
Vagnip taxåta iluanipugut Tu-
borgitdlo Kordlukitsut imerdlugit
KåKatdlo issigingnårdlugit, Poul-
ivdle OKaluserineruvai Sisimiune
arnat kikut sule ilagisimanagit.
„takusigik, issertuardlutik ag-
gersut," OKarpoK tikuardlugitdlo
kalåtdlit arnat pingasut akung-
nagtunik ukiugdlit suniarnerdlu-
tik aputikut maussardlutik ag-
gersut. helikoptere tikeriartina-
go ardlåt tigoriartigo. angusinau-
varput. puiaussamik aulaterivfi-
ginardlit, erngerdlutik maungnå-
såput.
puiaussårax igalåkut anitdlag-
tipå avdlalo matup tigumivianut
ivertitdlugo. „å, utorxauvatdlå-
Kaut," OKarpoK.
maskinmester Poul — tåssame
imeKarfingme maskinmesteriu-
ssok — SisimiunlsimavoK xåu-
matine pingasune, nautsorssorsi-
mavdlugitdlo arnat 42-rfirtarisi-
mavdlugit, taimåitumik iluagtit-
sivdluarsimavoK. tåssame ilisari-
simassane nautsorssuteKartipai
nalunaeKutsersordlugit „Pumpe-
mik“ åma „Gruppemik", imåisi-
nauvordlo kisitsisit taissane 10—
15-inik amerdlanårsimagai. nav-
suiaivordlo KaKortunik amiling-
nut pivfigssax asiutiniångikine.
„arnat KaKortunik amigdlit kalåt-
dlinik ilaKartarput."
Vagn akuerssårpoK. „kisiåne på-
sinex saperpara ukiune pingasune
månisimavdlutit sule tamåko
Katsutinginagkit."
„Narh... Johanne ilisarisima-
viuk... “
Poul inunerme mamartukuju-
erniarfiane kisimipoK. angut tåu-
na kussanartoK Vesterbro-mit pi-
ssok, amermik kussanartumik
jakke-lik ilugdlinilo angmatina-
ramiuk sakiai takugssauvdlutik,
agdlåt issigkaluartume. Poul na-
lerxutunik takissusilingnik nuja-
lik kinaminilo pinersume savimi-
nernik siniligkanik sexinersiuti-
lik, Danmarkime nerissakitdlior-
tarsimagunéngitsoK, taimåitordle
måne Europap kujatåmiutut ta-
kornariatut Københavnime sujug-
dlerpåmik nuånerssartutut ilior-
tOK. påsissaxarsimångilaK, naug-
dlo silagssordlugtungivigkaluar-
dlune påsiniarssarisimångilai. Ka-
låtdlit-nunåne atOKatigigtarner-
mut tungassutigut påsissagssaxar-
poK, taimåtaoK Kalåtdlit-nunåne
inunermut tamarmut. kisiåne
Poul Dannebrogsgade-mit pissox
Kavdlunånut 10.000-ingajangnut
tåvane aussarsiorugtulersunut å-
ssinguvdluinångilaK.
Kavdlunåt aulajangersimassu-
mik najugaKartut, inuit ukiune
10-ne åmalo 20-ne Kalåtdlit-nu-
nånisimassut kalåtdlinik ilisarisi-
agdlautigissat
Kalåtdlit-nunåta
kisåta
sineriånit
najoruminait-
mit pissut
agdl. Mogens Berendt
mangnigtut åmalo kalåtdlinik pri-
vatimigtaoK inoKatigingnigtartut,
agdlåt Kavdlunåt taimåitut oxar-
titdlugit tusarsimångilåka kalåt-
dlit tarningånut tungassunik på-
sissaKarsimavdlutik. taimågdlåt
angnerpåmik maluginexarsinåu-
put åssigingissutsit ersserKigsu-
mik malugissagssaussut europa-
miutut kalåtdlisutdlo pissusiler-
sutit akornåne. ilaisa iluariniåi-
nartarpait atorniarssaralugitdlo.
ingmingnut navsuiåuniarssari-
ssardlutik kalåtdlit akulikitsunik
suliartungitsortarnermingnut pri-
vatimik perKutexartut, akuliki-
patdlånik imertarnermingnut, a-
ningaussanik atuivatdlårnerming-
nut, autdlarnigkamingnik taimai-
titsigajungnermingnut. una pissu-
tigåt ukiut 20-t ingerdlanerine i-
nuiaxatigit teknikimut atuissut,
sujuariartupilortut, europamiu-
ssut, pingårtumigdle inuiait Kar-
dlunåjussut najutorilersimagami-
kik, ilånikutdle unigdlune aperi-
nexåsanatik taima isumaliorsima-
nersut sorssungnerssup kingorna-
tigut Kinutexaramik kitåmiut i-
neriartorneråne pigssarsexatau-
jumavdlutik. imaxame taimåipoK,
kisiåne påsinarsisimavoK ineriar-
tupilornerme kalåleK angumagsi-
nåungitsoK. Kavdlunåt isumatu-
sårtut måna erxarsautigåt ilumut
kalåleK ajoKuteKarnersoK, ineri-
artupilorneK nangmineK pinane.
åmame Europame ardlagdlit ta-
måna Kularutigilersimavåt, åma-
lume kalåtdlit ardlagdlit, ikigka-
luartut Kularutigilersimavåt. ine-
riartornerssuaK Kalåtdlit-nunåne
akornusissuvoK, kisiåne kalåtdlit
unigdlutik tameK pigssaritiniaru-
niko (sordlume Livingstonep
nangmagtue afrikamiut ilåne i-
ngitartut uvdlutdlo mardlugsuit
uningavdlutik „tarnivut pivfig-
ssarserKuvdlugit angunigssavti-
nut“ — angalanerme maleruagag-
ssat tingmissartorujugssuarnut
soKutiginauteKångitsungitsut!),
tauvalo navssåriguniko nang-
mingneK OKartariaKarput Kav-
dlunåvme kiap kalåtdlip tar-
ninga ilisimavå? ... tamatumane
iluaxutåungilaK Nålagarput Kø-
benhavnimitoK aperisavdlugo, ta-
måna tarnip tungånit issigalugo,
iluaKUtaussarsimagpat.
Kavdlunåt aulajangersimassu-
mik najugagdlit kalåtdlinut soku-
tigissaKaKatimingnut ilaussarne-
rat soruname pissusigssamisor-
dluinarpoK. Kavdlunåt aulaja-
ngersimassumik najugagdlit a-
merdlasut åma ajorusutigåt ka-
låtdlit amerdlanerussut privati-
mik peKatigineK ajoramikik. ki-
siåne ingmingnut påsisinaussåsa-
galuardlutik kalåtdlit Kavdlunå-
tut OKatdloriginångikaluartut av-
Kutigalugit, taimåitoK pissutsit
KaKutiguinaK iluagtisimassarput,
kiname isumaKåsagame inuk av-
dla påsivdlugo taimågdlåt Kanox
OKartut påsissaråine sunale er-
KarsautigineKarnersoK påsinago?
Kalåtdlit-nunåne KavdlunåK
pitsaussoK tåssauvoK påsingnigsi-
massoK Kalåtdlit-nunånik påsi-
ssaKarsimavatdlånginerminik.
KavdlunåK kussanaitsoK tåssauvoK
malugingnigtoK isumavdlualug-
sinarsimavdlune, imaKa ukior-
pagssuit artornartumik Kalåtdlit-
nunåne sulerérsimavdlune, kalåt-
dlit isumavdluarfigisimavdlugit,
kigsautigissat pitsaussut tamar-
mik pakatsisitsiuartartut. „mau-
nga pivdlune piviussunut tunga-
lernartarpoK." taima OKautigiu-
maneKarnerussarpoK, kisiåne ni-
katdlorsimavfingne iluarineKar-
nerussarpoK, kisiåne nikatdlorsi-
mavfingne iluarineKarnerussar-
poK ajortut tamaisa kalåtdlinut
tuniukåine, nangmingneK kivisi-
niåsangmatigik, imalunit pingit-
sailivdlugit Danmarkimut nugti-
neKarniåsangmata. Nungme niu-
vertut ilåt, angut utorKassåK, u-
kiut 12-it ingerdlanerine angisu-
mik niuvertarfeKalersimassoK,
narragsimavdlune OKarpoK: „isu-
maKarput nunagsseriardlutik ni-
uvertarfingmik autdlarniginarsi-
nauvdlutik, sianigissaKaratik
nautsorssutinut imalunit niorKU-
tigssanik pisiniartarnermut, ili—
simarigagssanigdlo peKaratik.
tauva autdlartinermik kinguni-
nguatigut aningaussaerutorånga-
mik tauva uvagut Kavdlunåt pi-
ssutitarpåtigut unangmigdlerdlu-
git ajoKusersimanerardlugit. tå-
ssame unangmigdlerdlugit aju-
gauvfigissarpavut. måne tunga-
vigssat taimåiput. inussutigssar-
siutitigut naligigsinautitauvugut,
kisiåne tusarsimavunga politike-
rit ilaisa inatsit tåuna atorung-
naersikusugkåt. taimåisagpat tau-
va inatsisit tamarmik Kernertunik
nujalinarnut atulisåput."
kalåtdlit pissutsimikut ersser-
Kigdlutigdlo inugsiarnersussut
Kavdlunånut sukangasårtalersi-
måput, tamånalo åma malungnar-
sisimavoK putumassut éniartit-
sivdlutik såssussissarnerisigut,
tigdlingniartarnertigut aserorteri-
ssarnertigutdlo. ajornartorsiutit
inoKatigingnermut tungassut uki-
une kingugdlerne agdliartupilor-
simåput, mingnerungitsumik Kav-
dlunåt inungnik eKiterisitsiniar-
dlutik ingerdlatsinerat pissutiga-
lugo, tamatumuna nunaKarfing-
nitorpagssuit igdloKarfingnut
nugtertineKarsimangmata. måna
igdloKarfit tamarmik inupalårta-
Karput, igdloKarfiuvdlo ilaine pi-
ukunartune Kavdlunåt unatarne-
Karsinaussardlutik. tamatuma
nagsatarisimavå pissuserigsårnig-
ssaK pivdlugo nipit takornartåu-
ngitsut anineKartalermata, tamå-
nalo Kavdlunåt tungåinånit pi-
ngilaK. Kavdlunåt amerdlaner-
ssaisa sungiukuminåititorujug-
ssuvåt Kalåtdlit-nunåne pitdlai-
ssarnermik inatsit ingmikut itoK,
angnertunerussutigut sujunerta-
KartOK pinerdlungniartartut pi-
nerdlungniartarungnaernigsså-
nik, pinerdlungniartartume tu-
ngavigssatigut issigineKarneK a-
jormata europamiut periausiat
maligdlugo pitdlagaunigssamut
piukunartutut. pingitsailivdlune
sulisitsineK atorneKarpoK åmalo
pitdlauteKardlune Kavdlunåt pit-
dlagkanik isumagingnigtartut su-
juarsainiarnerpåt sujuarsaineru-
ssutut taiumassagssåinik. pitdlai-
ssarnermik inatsit tåssatuaugu-
narpoK kalåtdlit tarnikut pissu-
siat ilumut tungavigalugo sulia-
rineKarsimassoK. erKumiginara-
luarpoK kalåtdlit tungånit, sordlo
Atuagagdliutine nålagkersuissu-
nit agfarmik ingerdlatitaussune,
piumassarineKarsimangmata Kav-
dlunåt pitdlaissarnerme najorKu-
tagssaisa atorneKalernigssait. tåu-
ko ilatsaisorneKarput Kavdlunå-
nit aulajangersimasaumik naju-
gaKartunit, tåukume misigingma-
ta „Kavdlunånut umigssuinermik"
avatangersimaneKardlutik. „tå-
ssame såssuneKarsimagåine poli-
tinutdlo målåruteKardlune tauva
oxartarput angerdlåinarKUvdlu-
ta,“ Nungme niuvertut ilåt avdla
taima isumaKarpoK.
tåssame åma taimaisiorneK a-
jornångilaK. Kularnångitsumik å-
ma amerdlasut taimaisiorumår-
put, imalunit taimaisiorumårdlu-
tik isumaKarput ukiut mardlug-
suit Kångiuneratigut Kalåtdlit-
nunåne akilerårutit atulersine-
Karpata. kisiåne amerdlanerssait
uningåinartugssåuput Kalåtdlit-
nunåne niuvertarfingmik inger-
dlatsineK sule iluanånartuarmat.
aulajangersimassumik najugaKar-
tut untritiligpagssuit åmalo sivi-
kinerussumik najugaKartarsima-
ssut tusintiligpagssuit amerdla-
sunik aningaussauteKalertarsimå-
put akilerårutitaKångitsunik nu-
name akornuteKångitsumik u-
nangmigdlernerup pingortitap pi-
ssusianit taimågdlåt akomuserne-
Kartarfiane, Kavdlunåt avdlat å-
malo nålagauvfiup kiserméussi-
nere, pilertortumik atorungnaeri-
artortut kikut tamarmik nåmagi-
nartitåinik — imaKale kalåtdlit
taimåingikaluarsinauvdlutik.
Kavdlunåt inuinait sulivfigssuar-
nik rejelerivfiuteKarput, Kavdlu-
nånik inuinarnik amernik pisi-
ssartoKarpoK, umiarssuautileKar-
poK, entreprenøreKarpoK il. il., il.
il. tamåkununga ilåuputaoK sut
tamarmik nålagauvfiup suliniar-
neratigut pissut sulisitsiverujug-
ssuit Danmarkimitut avKutigalu-
git.
Kalåtdlit-nunåne Kavdlunåt
nunasissartut niuvertarfingnigdlo
ingerdlatsissut atausmax tunga-
vigissarpåt, tåssalo aningaussat.
avdlatut OKartumik tusagaxarsi-
mångilanga. KavdlunåK atausi-
nardlunit nåpisiméngilara OKaru-
masinaussoK kalåtdlit pivdlugit
månitdlune. nunarssup avgorne-
rane avangnardlerme nunat su-
juariartortitagssat pivdlugit suli-
neKarpoK.
taimair.gmat piumassarisavdlu-
go sualugpatdlåsaoK Kavdlunåt
aningaussarsiortut avatangissitik
påsiniarssarisagait. amerdlaner-
ssaisa påsiuminåitigunarpåt nu-
name tåssane KanoK iliordlune i-
nuniarneKåsassoK s,uliagssissuti-
gineKarsinaussut taima ikigti-
gingmata, avatangissitdlo kussa-
nartorssugaluardlutik nuname
pukitsume najugalingmut taima
ivsångunartigingmata. Kalåtdlit-
nunåt angnertoKissunik inung-
mut piumassaKartarpoK, Kavdlu-
nåK atorfilik taima OKarpoK.
„nangmineK sitdlimatit atordlugit
måne inunigssaK iliniartariaKar-
poK.“
Kalåtdlit-nunåne aningaussar-
siagssaKardlunilo OKalugtuagssa-
KarpoK, åmalo piviussut takor-
dlugkanit arrinerugaluarpatalunit
taimåitoK amerdlaKaut månigi-
narniartut: nuname sujuarsagag-
ssame inoKarpoK KaKortumik a-
milingnik, inuiaKatigigtut årKig-
ssussaunerme ersserKikulugtume
teknikimut tungassutigut Kutdli-
unartarpoK, kivfåungissuseKar-
narnerulårpoK, sualugtajårnarne-
rulårpoK.
Kavdlunåt suliartortitat ukiup
iléinåne sulissartut GTO-p aut-
dlartitagai tusåmanerdlutat ima
tusåmanerdlutautigissariaKara-
luarput sordlo Danmarkime oxa-
lugtuarineKartartutut — aussåi-
nåkut månitaramik måne Kav-
dlunåtut tusarsimassavnit tama-
nit erssersitsivigånga Kalåtdlit-
nunåt pivdlugo issigingningner-
nik kussanarnerpånik åmalo pi-
ngåruteKånginerpånik. aningau-
ssarpagssuarnik iluanårutigssa-
icånginamik ilungersordlutik av-
dlamik tungavigssarsiorput suna
pivdlugo måne majiugaluartoK
singernitk tikitdlugit apume mau-
ssarardlutik, såkututut ineKarti-
tauvdlutik, åmalo nerssutitut i-
6