Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 05.08.1971, Blaðsíða 6

Atuagagdliutit - 05.08.1971, Blaðsíða 6
rejenik toicoraissoK Sisimiunit r-------------------------------\ avisiliortoK Mogens Berendtip Kanigtukut Kalåtdlit-nunåne a- ngalanerminit agdlautigissåta åipå kingugdlerdlo mauna ilå- nguparput. tamatumane erxar- torneKarput Kavdlunåt månitut. — agdlagå Kavsltigut ersserxa- rigsuliutauvox Kalåtdlit-nunånut tungassumik oKatdlfnerme ma- Kaissinartartumik. v-------------------------------- ltoKut-åsit — sujugdliminik tu- kernerdlune aportingitsupalårpoK, sordlume tingmissartorssuaK DC- 8 nuninialerångame kigaitdlag- sartartOK, nalunaKaordlo sordlit Kaningnerunersut: agssakåssut Kingmivdlo sujugdlive imalunit sujorna Kingmivdlo siggua. ta- xarput sangujorårdlune Sisimiut avKusernisa pingårnerssåtigut i- ngerdlarKigpoK akunermut 50 ki- lometerinik sukåssuseKardlune, taimaingmatdlo Kalåtdlit-nunåne angatdléneK pivdlugo inatsime kigdligerKUSsaussumit kilometeri- nik 1 O-nik sukaneruvdlune. uvav- nut isumaKarnarpoK inungnik Kingminigdlo toKutsissarneK piv- dlugo inatsimik uniorKutitsiniar- ssarinerit Kavsiussut, tugdleriå- ginarmik akunexartardlutik bili- nik usissautinik sujunivtine por- toKissunit, maligteKardlutik inui- nait bilinit taxanitdlo pissorpa- lugtunit agssakåssue kugssiap si- nåtigortunit åmalo mårKat mar- dlugsuit avKusernup xerKanitdlu- tik, téukulo uiarpavut kalåtdlit i- laxutarit exisimårtut apungika- luardlugit, avKusernup såmiatu- ngåne tupagtipavut cyklertoK å- malo angut sulugpågkamik issi- giuminaitsumik masisigut tigu- miartoK. tauvalo tåssa kinguni- ngua itoKut tupagtiparput, uv- dlormut sujugdlerpaugunångitsu- mik. Kalåtdlit-nunåne avxusiner- ne pisuinartunut ingmikut inger- dlaorfigssiaKångingmat angatdlå- tut ingmingnut Kanigtaicaut, isu- maKarnarpordle amerdlanerssait aniguissartut. ilånikut Kingminik aportineKartarpoK. „tamatigutdlo tåssaussarpoK itoKut taima itu- mik apuigåine." taxap ingerdla- titsissua taima OKarpoK. „itoxuti- ma pitsaunerssåt, taima OKartar- put. Kingminut kigdligereussap a- vangnåne pitugsimassariaKaralu- arput.“ unigpugut igdloKarfiup isuane ivnårssungme meterinik untriti- lingnik ardlalingnik portussusi- lingme. taxap ingerdlatitsissuata Vagn-ip igalåK angmarpå ikusi- nilo anitdlagtitdlugo, Poulivdlo i- miårKat Kordlukitsut Tuborgit Brugsenimit pissut pingasut ma- tup tigumivianut angmarpai. M/S „Disko“-mit umiarssualiving- mitumit niusimavunga nukigtor- serdlungalo umiarssup ukiox må- na sujugdlermérdlune K’asigiå- nguanut Ilulissanutdlo sikusiori- artornigssåta tungånut, Poulilo cowboy unigfeKångitsoK helikop- terigssaerusimassordlo uvdlup KerKata kingornata seKernane a- nérpoK irniåreanik Kordlukitsunik kaussarfingmioKardlune helikop- terilo Ausiangnukartugssax Nungmit autdlångitsorsimassoK kussanaigusutigalugo, amalo pi- ssutigssat kingusingnerussukut påsinartut pissutigalugit „Disko" Ausiangnut ilauvfigerusungnago. Poul, cowboy KaKortumik ami- lik angisoK, Kalåtdlit-nunåta ki- tåne cowboyit igdloxarfisa ajor- nerssåne, Sisimiune, angussuaK KaKortumik amilik tåuna 28-nik ukiulik Dannebrogsgade-mérsoK, ukiut pingasut ingerdlanerine nagguvexatime tamatumunalo å- mimigut KalipauteKatigissame nagdlersimaneKånginerånik ug- pernarsaissusimassoK Kitå tamå- kerdlugo ilisarisimaneKarpoK piv- dlugit aningausserivingmititane, rejerniutine kalåtdlinik inugtalik, arxartartutut pisatsersutine, King- mine, Korortune Winchester mo- del 70 åma Remington 721 Ki'ngu- titalik (tåunalo nånuniutigssa- tut nåmagpoK), tugtuniartarnine, uvdlormut asassalersortarnine: maskinmester Poul, cowboy Ka- Kortumik amilik angisoK. Kalåtdlit-nunåne iluanårutig- ssarsiorfiussume Kavdlunånit av- dlanit Poul KaKutigornerugunå- ngikaluarpoK, inuit unigfexångit- sut ilånilo sianiutilugtartut ilåt tåvane nunagssisimassoK ukiutdlo ingerdlanerine takordlugkat pi- viussunit ingmikortlsavdlugit a- jornakusortitsigalugtuinartoK, tå- ssame piviussox KaxutiguinaK na- lerKutarmat Kalåtdlit-nunåta ilu- anårutigssartai pivdlugit takor- dlugkanut. Poul Kitåne sagdlut- dlarxingnerpåt ilagåt, åmalo tig- dleriatdlarxingnerpåK aningaussi- vingma misigisimasså. Vagnip taxåta iluanipugut Tu- borgitdlo Kordlukitsut imerdlugit KåKatdlo issigingnårdlugit, Poul- ivdle OKaluserineruvai Sisimiune arnat kikut sule ilagisimanagit. „takusigik, issertuardlutik ag- gersut," OKarpoK tikuardlugitdlo kalåtdlit arnat pingasut akung- nagtunik ukiugdlit suniarnerdlu- tik aputikut maussardlutik ag- gersut. helikoptere tikeriartina- go ardlåt tigoriartigo. angusinau- varput. puiaussamik aulaterivfi- ginardlit, erngerdlutik maungnå- såput. puiaussårax igalåkut anitdlag- tipå avdlalo matup tigumivianut ivertitdlugo. „å, utorxauvatdlå- Kaut," OKarpoK. maskinmester Poul — tåssame imeKarfingme maskinmesteriu- ssok — SisimiunlsimavoK xåu- matine pingasune, nautsorssorsi- mavdlugitdlo arnat 42-rfirtarisi- mavdlugit, taimåitumik iluagtit- sivdluarsimavoK. tåssame ilisari- simassane nautsorssuteKartipai nalunaeKutsersordlugit „Pumpe- mik“ åma „Gruppemik", imåisi- nauvordlo kisitsisit taissane 10— 15-inik amerdlanårsimagai. nav- suiaivordlo KaKortunik amiling- nut pivfigssax asiutiniångikine. „arnat KaKortunik amigdlit kalåt- dlinik ilaKartarput." Vagn akuerssårpoK. „kisiåne på- sinex saperpara ukiune pingasune månisimavdlutit sule tamåko Katsutinginagkit." „Narh... Johanne ilisarisima- viuk... “ Poul inunerme mamartukuju- erniarfiane kisimipoK. angut tåu- na kussanartoK Vesterbro-mit pi- ssok, amermik kussanartumik jakke-lik ilugdlinilo angmatina- ramiuk sakiai takugssauvdlutik, agdlåt issigkaluartume. Poul na- lerxutunik takissusilingnik nuja- lik kinaminilo pinersume savimi- nernik siniligkanik sexinersiuti- lik, Danmarkime nerissakitdlior- tarsimagunéngitsoK, taimåitordle måne Europap kujatåmiutut ta- kornariatut Københavnime sujug- dlerpåmik nuånerssartutut ilior- tOK. påsissaxarsimångilaK, naug- dlo silagssordlugtungivigkaluar- dlune påsiniarssarisimångilai. Ka- låtdlit-nunåne atOKatigigtarner- mut tungassutigut påsissagssaxar- poK, taimåtaoK Kalåtdlit-nunåne inunermut tamarmut. kisiåne Poul Dannebrogsgade-mit pissox Kavdlunånut 10.000-ingajangnut tåvane aussarsiorugtulersunut å- ssinguvdluinångilaK. Kavdlunåt aulajangersimassu- mik najugaKartut, inuit ukiune 10-ne åmalo 20-ne Kalåtdlit-nu- nånisimassut kalåtdlinik ilisarisi- agdlautigissat Kalåtdlit-nunåta kisåta sineriånit najoruminait- mit pissut agdl. Mogens Berendt mangnigtut åmalo kalåtdlinik pri- vatimigtaoK inoKatigingnigtartut, agdlåt Kavdlunåt taimåitut oxar- titdlugit tusarsimångilåka kalåt- dlit tarningånut tungassunik på- sissaKarsimavdlutik. taimågdlåt angnerpåmik maluginexarsinåu- put åssigingissutsit ersserKigsu- mik malugissagssaussut europa- miutut kalåtdlisutdlo pissusiler- sutit akornåne. ilaisa iluariniåi- nartarpait atorniarssaralugitdlo. ingmingnut navsuiåuniarssari- ssardlutik kalåtdlit akulikitsunik suliartungitsortarnermingnut pri- vatimik perKutexartut, akuliki- patdlånik imertarnermingnut, a- ningaussanik atuivatdlårnerming- nut, autdlarnigkamingnik taimai- titsigajungnermingnut. una pissu- tigåt ukiut 20-t ingerdlanerine i- nuiaxatigit teknikimut atuissut, sujuariartupilortut, europamiu- ssut, pingårtumigdle inuiait Kar- dlunåjussut najutorilersimagami- kik, ilånikutdle unigdlune aperi- nexåsanatik taima isumaliorsima- nersut sorssungnerssup kingorna- tigut Kinutexaramik kitåmiut i- neriartorneråne pigssarsexatau- jumavdlutik. imaxame taimåipoK, kisiåne påsinarsisimavoK ineriar- tupilornerme kalåleK angumagsi- nåungitsoK. Kavdlunåt isumatu- sårtut måna erxarsautigåt ilumut kalåleK ajoKuteKarnersoK, ineri- artupilorneK nangmineK pinane. åmame Europame ardlagdlit ta- måna Kularutigilersimavåt, åma- lume kalåtdlit ardlagdlit, ikigka- luartut Kularutigilersimavåt. ine- riartornerssuaK Kalåtdlit-nunåne akornusissuvoK, kisiåne kalåtdlit unigdlutik tameK pigssaritiniaru- niko (sordlume Livingstonep nangmagtue afrikamiut ilåne i- ngitartut uvdlutdlo mardlugsuit uningavdlutik „tarnivut pivfig- ssarserKuvdlugit angunigssavti- nut“ — angalanerme maleruagag- ssat tingmissartorujugssuarnut soKutiginauteKångitsungitsut!), tauvalo navssåriguniko nang- mingneK OKartariaKarput Kav- dlunåvme kiap kalåtdlip tar- ninga ilisimavå? ... tamatumane iluaxutåungilaK Nålagarput Kø- benhavnimitoK aperisavdlugo, ta- måna tarnip tungånit issigalugo, iluaKUtaussarsimagpat. Kavdlunåt aulajangersimassu- mik najugagdlit kalåtdlinut soku- tigissaKaKatimingnut ilaussarne- rat soruname pissusigssamisor- dluinarpoK. Kavdlunåt aulaja- ngersimassumik najugagdlit a- merdlasut åma ajorusutigåt ka- låtdlit amerdlanerussut privati- mik peKatigineK ajoramikik. ki- siåne ingmingnut påsisinaussåsa- galuardlutik kalåtdlit Kavdlunå- tut OKatdloriginångikaluartut av- Kutigalugit, taimåitoK pissutsit KaKutiguinaK iluagtisimassarput, kiname isumaKåsagame inuk av- dla påsivdlugo taimågdlåt Kanox OKartut påsissaråine sunale er- KarsautigineKarnersoK påsinago? Kalåtdlit-nunåne KavdlunåK pitsaussoK tåssauvoK påsingnigsi- massoK Kalåtdlit-nunånik påsi- ssaKarsimavatdlånginerminik. KavdlunåK kussanaitsoK tåssauvoK malugingnigtoK isumavdlualug- sinarsimavdlune, imaKa ukior- pagssuit artornartumik Kalåtdlit- nunåne sulerérsimavdlune, kalåt- dlit isumavdluarfigisimavdlugit, kigsautigissat pitsaussut tamar- mik pakatsisitsiuartartut. „mau- nga pivdlune piviussunut tunga- lernartarpoK." taima OKautigiu- maneKarnerussarpoK, kisiåne ni- katdlorsimavfingne iluarineKar- nerussarpoK, kisiåne nikatdlorsi- mavfingne iluarineKarnerussar- poK ajortut tamaisa kalåtdlinut tuniukåine, nangmingneK kivisi- niåsangmatigik, imalunit pingit- sailivdlugit Danmarkimut nugti- neKarniåsangmata. Nungme niu- vertut ilåt, angut utorKassåK, u- kiut 12-it ingerdlanerine angisu- mik niuvertarfeKalersimassoK, narragsimavdlune OKarpoK: „isu- maKarput nunagsseriardlutik ni- uvertarfingmik autdlarniginarsi- nauvdlutik, sianigissaKaratik nautsorssutinut imalunit niorKU- tigssanik pisiniartarnermut, ili— simarigagssanigdlo peKaratik. tauva autdlartinermik kinguni- nguatigut aningaussaerutorånga- mik tauva uvagut Kavdlunåt pi- ssutitarpåtigut unangmigdlerdlu- git ajoKusersimanerardlugit. tå- ssame unangmigdlerdlugit aju- gauvfigissarpavut. måne tunga- vigssat taimåiput. inussutigssar- siutitigut naligigsinautitauvugut, kisiåne tusarsimavunga politike- rit ilaisa inatsit tåuna atorung- naersikusugkåt. taimåisagpat tau- va inatsisit tamarmik Kernertunik nujalinarnut atulisåput." kalåtdlit pissutsimikut ersser- Kigdlutigdlo inugsiarnersussut Kavdlunånut sukangasårtalersi- måput, tamånalo åma malungnar- sisimavoK putumassut éniartit- sivdlutik såssussissarnerisigut, tigdlingniartarnertigut aserorteri- ssarnertigutdlo. ajornartorsiutit inoKatigingnermut tungassut uki- une kingugdlerne agdliartupilor- simåput, mingnerungitsumik Kav- dlunåt inungnik eKiterisitsiniar- dlutik ingerdlatsinerat pissutiga- lugo, tamatumuna nunaKarfing- nitorpagssuit igdloKarfingnut nugtertineKarsimangmata. måna igdloKarfit tamarmik inupalårta- Karput, igdloKarfiuvdlo ilaine pi- ukunartune Kavdlunåt unatarne- Karsinaussardlutik. tamatuma nagsatarisimavå pissuserigsårnig- ssaK pivdlugo nipit takornartåu- ngitsut anineKartalermata, tamå- nalo Kavdlunåt tungåinånit pi- ngilaK. Kavdlunåt amerdlaner- ssaisa sungiukuminåititorujug- ssuvåt Kalåtdlit-nunåne pitdlai- ssarnermik inatsit ingmikut itoK, angnertunerussutigut sujunerta- KartOK pinerdlungniartartut pi- nerdlungniartarungnaernigsså- nik, pinerdlungniartartume tu- ngavigssatigut issigineKarneK a- jormata europamiut periausiat maligdlugo pitdlagaunigssamut piukunartutut. pingitsailivdlune sulisitsineK atorneKarpoK åmalo pitdlauteKardlune Kavdlunåt pit- dlagkanik isumagingnigtartut su- juarsainiarnerpåt sujuarsaineru- ssutut taiumassagssåinik. pitdlai- ssarnermik inatsit tåssatuaugu- narpoK kalåtdlit tarnikut pissu- siat ilumut tungavigalugo sulia- rineKarsimassoK. erKumiginara- luarpoK kalåtdlit tungånit, sordlo Atuagagdliutine nålagkersuissu- nit agfarmik ingerdlatitaussune, piumassarineKarsimangmata Kav- dlunåt pitdlaissarnerme najorKu- tagssaisa atorneKalernigssait. tåu- ko ilatsaisorneKarput Kavdlunå- nit aulajangersimasaumik naju- gaKartunit, tåukume misigingma- ta „Kavdlunånut umigssuinermik" avatangersimaneKardlutik. „tå- ssame såssuneKarsimagåine poli- tinutdlo målåruteKardlune tauva oxartarput angerdlåinarKUvdlu- ta,“ Nungme niuvertut ilåt avdla taima isumaKarpoK. tåssame åma taimaisiorneK a- jornångilaK. Kularnångitsumik å- ma amerdlasut taimaisiorumår- put, imalunit taimaisiorumårdlu- tik isumaKarput ukiut mardlug- suit Kångiuneratigut Kalåtdlit- nunåne akilerårutit atulersine- Karpata. kisiåne amerdlanerssait uningåinartugssåuput Kalåtdlit- nunåne niuvertarfingmik inger- dlatsineK sule iluanånartuarmat. aulajangersimassumik najugaKar- tut untritiligpagssuit åmalo sivi- kinerussumik najugaKartarsima- ssut tusintiligpagssuit amerdla- sunik aningaussauteKalertarsimå- put akilerårutitaKångitsunik nu- name akornuteKångitsumik u- nangmigdlernerup pingortitap pi- ssusianit taimågdlåt akomuserne- Kartarfiane, Kavdlunåt avdlat å- malo nålagauvfiup kiserméussi- nere, pilertortumik atorungnaeri- artortut kikut tamarmik nåmagi- nartitåinik — imaKale kalåtdlit taimåingikaluarsinauvdlutik. Kavdlunåt inuinait sulivfigssuar- nik rejelerivfiuteKarput, Kavdlu- nånik inuinarnik amernik pisi- ssartoKarpoK, umiarssuautileKar- poK, entreprenøreKarpoK il. il., il. il. tamåkununga ilåuputaoK sut tamarmik nålagauvfiup suliniar- neratigut pissut sulisitsiverujug- ssuit Danmarkimitut avKutigalu- git. Kalåtdlit-nunåne Kavdlunåt nunasissartut niuvertarfingnigdlo ingerdlatsissut atausmax tunga- vigissarpåt, tåssalo aningaussat. avdlatut OKartumik tusagaxarsi- mångilanga. KavdlunåK atausi- nardlunit nåpisiméngilara OKaru- masinaussoK kalåtdlit pivdlugit månitdlune. nunarssup avgorne- rane avangnardlerme nunat su- juariartortitagssat pivdlugit suli- neKarpoK. taimair.gmat piumassarisavdlu- go sualugpatdlåsaoK Kavdlunåt aningaussarsiortut avatangissitik påsiniarssarisagait. amerdlaner- ssaisa påsiuminåitigunarpåt nu- name tåssane KanoK iliordlune i- nuniarneKåsassoK s,uliagssissuti- gineKarsinaussut taima ikigti- gingmata, avatangissitdlo kussa- nartorssugaluardlutik nuname pukitsume najugalingmut taima ivsångunartigingmata. Kalåtdlit- nunåt angnertoKissunik inung- mut piumassaKartarpoK, Kavdlu- nåK atorfilik taima OKarpoK. „nangmineK sitdlimatit atordlugit måne inunigssaK iliniartariaKar- poK.“ Kalåtdlit-nunåne aningaussar- siagssaKardlunilo OKalugtuagssa- KarpoK, åmalo piviussut takor- dlugkanit arrinerugaluarpatalunit taimåitoK amerdlaKaut månigi- narniartut: nuname sujuarsagag- ssame inoKarpoK KaKortumik a- milingnik, inuiaKatigigtut årKig- ssussaunerme ersserKikulugtume teknikimut tungassutigut Kutdli- unartarpoK, kivfåungissuseKar- narnerulårpoK, sualugtajårnarne- rulårpoK. Kavdlunåt suliartortitat ukiup iléinåne sulissartut GTO-p aut- dlartitagai tusåmanerdlutat ima tusåmanerdlutautigissariaKara- luarput sordlo Danmarkime oxa- lugtuarineKartartutut — aussåi- nåkut månitaramik måne Kav- dlunåtut tusarsimassavnit tama- nit erssersitsivigånga Kalåtdlit- nunåt pivdlugo issigingningner- nik kussanarnerpånik åmalo pi- ngåruteKånginerpånik. aningau- ssarpagssuarnik iluanårutigssa- icånginamik ilungersordlutik av- dlamik tungavigssarsiorput suna pivdlugo måne majiugaluartoK singernitk tikitdlugit apume mau- ssarardlutik, såkututut ineKarti- tauvdlutik, åmalo nerssutitut i- 6

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.