Atuagagdliutit - 07.12.1972, Side 19

pilerfia
kristumiussutsip
uvdloriålo
(OKaloKatigingnermit tigussaK),
jutdleriartortoK ikingutigit Kavsi-
kåtånguit OKaloKatigigtitdlutik
kristumiussuseK OKatdlisigjlerpåt,
OKaloKatiglssuteKardluniuna av-^
diatut iliomernit pivfigssaiautåi-
naussartunit pitsauneruvigtartOK,
pitsauneruvigtartormiuna inoKatit
såssutaKåtåginamagit uvdlutdlo
ukiutdlunit atoruminaitsut aner-
sårulutiginarnagit. tåssalo: tå-
ssauna kristumiussuseK oKatdlisi-
gigåt, jutdlerKajålermatdlo aper-
Kumut umunga pulassut, tåssa
jutdle KanoK iliorunik pigssarsiv-
figinerusanerdlugo, isumaKardlu-
tigdlo tamatumunga atassumik
kristumiussuseK atautsimut issi-
galugo uvavtinut KanoK sussuse-
KartiginersoK.
kristumiussuseK ugperutsitut
(religion) OKautigisagåine tauva
KanoK taissariaKamerutinerparse,
ilåt aperivoK. OKautsit akissutau-
sinaussut atautsimut issigalugit —
eKikardlugit — KanoK OKautige
rusungnerunerparse?
nuånårnerup ugperusianik (re-
ligionianik) OKautigerusungneru-
vara, ilåt OKarpoK; nangminerme
nuånårtuvoK aliasuteKartututdlo
issikoKarane. åmame kristumiu-
ssutsip autdlartivfiane silarssuar-
me matumane jutdlip unuåne tai-
maerérpoK: ata tipaitsungnartu-
mik tusardlisavavse! Jisuse nuå-
nårpalugtumik kinaKartuåinanga-
jagtutut takordlortarpara, tai-
måisimångikaluarunime merdler-
tunguårtusångikaluarpoK åmalo
unuk kingugdleK ikingutimiv-
fingmine inugsiamerpalugtumik
OKauseKåsångikaluardlune imåi-
tunik: tipaitsussusera ilivsinér-
Kuvdlugo! Paulusilo OKartuarpoK:
tipaitsugitse! imåikasugårame: fi-
lipimiunut agdlagånguane sisa-
måinamik kapitalilingne tipait-
sungneK 15-init ikingnerungitsu-
nik taineKarsimangmat. imalunit
kukunerpunga?
uvanga naluvara, avdla OKalu-
lerpoK agsut ilungersungnissumik
tåutulik. — ilumorsimagaluamer-
sutit uvanga kristumiussuseK i-
matut taiumaneruvara: såninga-
ssugdlip ugperusia. katsoma sar-
KumingikaluarpoK, ingilime jut-
dlip unuåne såningassulik tugsiu-
tigingilåt, savanigdle pårssissut
méraK jutdlime inungortoK ner-
ssutit inåne nerssutautit nerissar-
fiåne nanivåt. tåssa inime inuv-
dluatåmångivigsume nikanartu-
milo, sordlo tåssa såningassulik.
jutdlip unuånik åssilialiaK taku-
simavara, sumilo takusimavdlugo
erKaimångilara, tåssane takug-
ssåuput nerssutit inåne Kuagssug-
tut méreat inångaviata Kulåne
tarratanigsimassut, taimalo såni-
ngassuligtut issikoKardlutik. aner-
såKarpalugtumik enrarsautigssi-
vok kivdlingnartuvdlunilo. Jisu-
sivme OKausé erKarsautailo tå-
ssunga tungagalugtuinarmata. å-
malo ingerdlanera suliålo nagga-
tåmut tamatumunga ingerdlåput.
taimaingmatdlo ajoKersugkaminut
OKarpoK ingminut malingnigku-
massoK ingminik isumåkérdlune
såningassulingminik erssusassoK.
Paulusilo taigagko OKåsaunga ig-
dloKarfigssuarme niuvemiarfioKi-
ssume Korinthime OKarsimassoK
avdlamik ilisimassaKarumanane
taimågdlåt Jisusimik såningassu-
lingme kikiagtugaussumik. Galå-
siamilo KåKarmiunut OKarpoK Ji-
suse Kristuse såningassulingmut
kikiagtugaussoK issaisa såne åssi-
lisimagine. taimaingmat isuma-
Karpunga såningassulik kristu-
miussutsip Kiterigå, tamånalo piv-
dlugo iliveKarfingne tamanilo
kristumiut pine ilisarnautingorsi-
mavoK.,,
tipaitsupgneK såningassuligdlo
åssigingingåramik! pinga juat o-
KarpoK. erKarsarpunga: KanoK i-
livdlutik atautsimortineKarsinåu-
pat? OKautsime uvaninginerpoK:
isumåkérfigingningnerme? tamå-
na pivdlugo kristumiussuseK ima
taijumavara: isumékérfiging-
ningnerup ugperusianik. naugdle
jutdlip ivangkiliuane taineKancå-
ngikaluartOK ingile OKarpoK: er-
seKinase! — ajortivdliuna inuit
Gutimut ersiulersikai. ingile o-
KarpoK: ilivsinut uvdlume emiu-
vok ånåussissoK! isumagineKartoK
tåssauvoK ajortip nålagauneranit
tOKUvdlo pissauneranit ånåune-
KarnigssaK. ajortile tamanut pi-
ssuvok. tamåna perpiardlugo Ji-
suse inungnut ajutilingnut OKar-
tarpoK: tugpatdlerit, ajortingnik
isumåkérfigineKarputit! ajortitdlo
isumåkémeKamerat nerdlivingme
ersserKivigsumik OKautigineKar-
poK angerusisåp atorKårtineKar-
nerane aua tikuardlugo såninga-
ssulialo erKaivdlugo Kinutå una:
isumåkérfigikit suliartik nalung-
måssuk! tåssanilume Paulusip på-
singningneratut Kulamartueru-
poK, tåssa Jisusip såimåussissu-
tut såningassulingme toKua tå-
ssarpiaussoK ajortit isumåkéme-
Kautåt. isumaKatigingilisinga? ta-
matumanerpiamna séningassug-
dlip religionia (ugperusia) tåssau-
lersoK tipaitsungnerup religionia,
tåssauleramime isumékérfiging-
ningnemp religionia. tipaitsuler-
nerme ajomaKaoK ajortine piv-
dlugit isumåkérfigineKångikåine.
ilumoi-tumik OKarunarputit, si-
samåt OKarpoK. tamavsile silatu-
vatdlårunaKigavse imaKa tapersi-
ssariaKångikaluarpoK. såningassu-
lik oKatdlisigåt, somgunalume er-
KorsimavoK. sutdie tamaisa naut-
sorssutigigångavkit kuisimanera
tåssautitarpara pigssamik pivfi-
gissara, tamånalo pivdlugo kristu-
miussuseK enrartorniarångavko
taiumassarpara: méricap religio-
nianik. åmame jutdlimut tugdlu-
avigpoK. méraK avKutigalugo aut-
dlarnerpoK. nalunaemut nanisa-
våt: nerssutautit nerissarfiåne
méraK imusimassoK! Jisusilo iner-
simalersutut erKarsautigissarå-
ngavko takordlortåinarpara mér-
Kanit avatangersimaneKartutut.
KanoK iliorniarnersoK påsisima-
våt, sordlutaoK tåussuma tåuko
påsigai. mérKamume ungasingni -
ångisåinarpoK inersimassugutaoic
pissusigssavut erKarsautigalugit.
uterdluse merdlertunguatut ili-
ngikuvse Kilangmiup nålagauvfin-
nut pisångilase! taimaingmat isu-
maKarpunga méraat kuissumut
savssåuneKartarnerat pissusigssa-
misortOK. Grundtvigivdlo tugsiu-
siaisa ilånitOK nuånarivigpara:
„Jisusimut påkutitipavut, ming-
nerulersinåungitdlat. mingneru-
titdlutik pitsaunerujuåsåput! tai-
maingmat Søndagsskolime suli-
neK agsut pingårtipara. mérKå-
måko inungutsimingnit religiøsiu-
ssut (ugperuseKåssusermitut). i-
nuit silatutut issiginartut mérKe-
ritusséngitdlat. kristumiunut ate-
rititara unauvoK: Gutip Kitomai!
ivdlime!
saniliminut sule Kardluatdlå-
ngitsumut taima OKarpoK, tåunalo
timerssortartuvoK inusugtuvdlu-
ne.
KanoK OKåsanerpunga, OKarpoK
Kungujutigalune. tamavse uvav-
nit OKatdloringnerssuvuse. histi-
mut KaKeriarneK nalungnerdlo pi-
sinauvfigineruvåka. taimåitorme
uvanga tungivnit OKåsaunga, piu-
massaringilaralo uvavtut isuma-
Karnigssarse. erKarsartarpungale
kristumiussuseK tåssausoralugo
timip religionia. sorunalume OKa-
rumåsause tarneK timimit pingår-
nerungårtCK. uvangalume åma
taimatut isumaKarpunga. OKar-
dlangale: kristumiussuseK tdssau-
vortaoK timip religionia. tåssame
timime, nukingne ujatdlunilo, tar-
Kane sianiutinilo ajugaujumang-
mat evKiaiumavdlunilo aniguisit-
siumavdlunilo. ugpemtsitdlo av-
dlat taimåinersut naluvåka. tai-
maingmat autdlarniutigå Jisuse
mérånguatut avdlatutdle inungu-
atut timeKardlune tikiutoK nukig-
tigut ingminut ir’ inaunane
uvangalo nukai 0uavtut a-
larternångitsigalune. timinilo inu-
ngutse angatdlåtuarpå, pivfigssa-
nilo sivisunerpåK atorpå inuit ti-
mait nåpautinut kångnermutdlo
igdlersordlugit. naggatåtigutdlo
timine nivingartitdlugo, Pitmse
taimatut OKarnasorigavko. ajorti-
vume såningassulingmut pågupai
tauvalo timeKardlune makitdlune,
kikissat Kalugiussavdlo ikiligait
åtataralugit, KaKugulo ilivermit
makitisavdluta tarnivutdlo timi-
mik nutåmik timilisavdlugit. isu-
maKarpungame inuit jutdlime er-
J 1 Eftervaskprogram: Tørre
{i tumblers, strygemaski-
ner, strygejern.
ssumik erKarsauteKarsinåuput. ta-
marmigdle nalunaiaissulit kristu-
miussuseK KanoK pisutigalunilo
angingårtigissoK, Kanordlo OKau-
tigigssåungitsigissumik nagdliu-
tOK jutdle tipaitsungnartigissoK,
kingumul tikiligarput kingumut
nagdliussisavdlugo.
tamavse jutdlisiordluarise!
(Olfert Ricardip atuagkiånit
„VELSIGNET JUL"-imit nugter-
para isumagssarsinartungmat.
kigsautiginaraluarpordlo atuagai:
tåuna tamåt OKautsivUnut nug-
terneKartisavdlugo. — nugteri-
ssok: Thorvald Simonsen, Nanor-
talik).
En gave
siger altid noget
om giveren.
KarsautigissariaKarat Nalagarput
åmåtacK timivtine Kimasutinut
nuånårutinutdlo akusassoK Gute
timivtigutaoK nålangnarterKUv-
dlutigo. tåssa taimatut isumaKar-
punga.
taimatut oKalugpoK, kingoma
avdlåtaoK OKauseKarput avdlanut
sangmissunik, tamaisa issuåsaga-
luaråine inituvatdlåsassunik, tai-
måitordle agssortorneK ajomar-
tunik. tamarmik ilumortunik o-
Kalugput nangmingneK periauser-
tik atordlugo, sordlo ivdlit åma
imaKa avdlardluinartut kristumi-
ussuseK taiumåsagit, — kikume
tamarmik tamatumunga tunga-
Braun bordlighteren er sikker i
smag. Den har vundet flere design-
priser og er udstillet på New York
Museum of Modern Art.
Den er sikker i funktion. Braun
tænder elektronisk.
Braun bordlighteren er sikker som
gave. Der er ti udførelser i varieren-
de prislag at vælge imellem, heraf
fire i sølv.
BRflun
19