Atuagagdliutit - 29.03.1973, Qupperneq 11

0månap erKåne nerissarissanik
misigssuinerit
1970-ime ukiåkut suleKatigimini-
nguit Omånap erKåne nunaKar-
frngnut angalaorsimåput, nuna-
Karfingmiutdlo kajumigsårsimav-
^'ugit akuersserKUvdlugit auersi-
n>gssamut misigssugagssaussu-
mik. suleKatigit tåssåuput nakor-
sauneK H. O. Bang, Centrallabo-
ratoriet, Aalborg Sygehus Nord,
reservelæge J. Dyerberg åmalo
'nstruktionslaborant Aase Brøn-
^Urn, misigssuiniamermut tunule-
KutauvcK ilisimaneKarmat, uma-
l>kut nåpautit tarKane kalkeKa-
'ersornermit pissuteKartut kalåt-
dlit piniartortaisa akornine KaKu-
^gortungmata måssa piniartOKar-
f'ngne inuit nerissait orssunik a-
koKaraluaKissut, tåssa nerissag-
ssat nunane avdlane tarKatigut
kalkeKalersornermut ilasautau-
ssartutut issigineKaraluartut. tå-
ssarpiauvordlume misigssuinerup
Påsiniagå sukut nunane avdlane
inuit kalåtdlitdlo åssigingitsunik
PissuteKartumik ingmikoruteKar-
Persut.
urnassut orssuata aungme ang-
nertumik orssumik akoKalersitsi-
ssarnera påsineKarérsimavoK, pi-
Pgårtumik orssup ilå taineKartar-
t°K cholesterol-imik. ilisimane-
RarpoK aungme cholesterolimik
PkoKarpatdlårnerup tarKane kal-
keKalersomeK sukanerulersitarå
taimailissoKarnikutdlo umåme aup
ayKutaisa miligtortoKartarnerat
Pjkulårnerulersitardlugo. népaut
^åuna OKautigineKarérsutut kalåt-
^kt piniartut akornéne KaKuti-
SorpoK. piniartut nerissait silar-
ssuarme tamarme orssoKamer-
Paussutut nerissagssanit tamanit
lssigineKartarput. sunauna pissu-
taussoK tarKatigut kalkeKalersor-
tarnernit nåpautit taima kalåtdlit
P'niartuinit atorneKartarnerisa
KaKutigussusiånut?
sujornatigut misigssuinerit ta-
kutisimavåt kalåtdlit piniartut
auåne cholesterol akugissaussoK
k'anmarkime Europamilo inussut
aungmingne akugissåinit ming-
PerungåtsiartoK. taima påsissat
Saniatigut orssut aungme akussut
sPjornagut påsiniarneKarsimå-
Pgitdlat.
Aalborg Sygehus Nord-ime cen-
P'allaboratoriame (misigssuissar-
llPgme) ukiut ardlaKaKissut aup
°rssunik akuisa misigssornigssait
®°KutigineKarsimavoK, tarKane
kalkeKalersorneK pissutigalugo
Pppautaulersartunut tungatitdlu-
g° nalerKiutardlugo. misigssuiner-
116 periauseK nutåK aup orssut-
'pggehvidestofit (måniup KaKor-
°rtåta akue) — ingmingnut atå-
ssuteKariausiånut atortoK Aal-
°rgime laboratoriame ineriartor-
kausimavoK nakorsamit Dyer-
Pergimit. periautsip tåussuma a-
■l0rParungnaersipå erKornerussu-
PJk aup orssortaKarnerata ugtor-
PrneKarsinaunera månamut pi-
Pgortitat pissusinik akuinigdlo
Misigssuinerme atorneKartarsi-
rpassumit orssut pivdlugit ilisima-
neKartunit pitsaunerussumik, pi-
Pgårtumik misigssuinerme påsi-
PiarneKartardlune aup choleste-
tolimik åmalo orssut akuånik
P'-iatralfedt-imik taineKartartu-
Mik akoKarneranut. kalåtdlit pi-
niartut nuliaitdlo 130 Umånap
erKåne nunaKarfingnit arfineK pi-
Pgasunit pissut ajungisårdlutik a-
Uerssårsimåput misiligutigssanik
PPersinigssamut sujunertaralugo
auP orssunik, tåssunga ilagititdlu-
g0 orssutdlo æggehviditdlo ata-
Pprånut akuinik ugtuinigssanut.
70-ime misigssuinerit inerneri-
SlPiavåt, aup cholesterolimik ako-
^arnera kalåtdline piniartune
’AingnerungåtsiartoK Europame i-
PPit aungmingneakuånut naler-
Kutdlugo. tamatuma saniatigut
påsineKarpoK aup neutralfedt-
imik tåssungalo nalerKutumik or-
ssut-æggehvidestofitdlo ataKati-
gingnermikut akugititåt kalåtdli-
ne angnikitsoralårssussut Europa-
me inuit aungmingne akuånut na-
lerKutdlugit. kingugdleK taine-
KartoK månamut ilisimaneKarsi-
H.
agdl.:
O. Bang
mångikaluarpoK. KularnångilaK i-
sumaKåsavdlune aungme orssup
akussup angnikissusia ilåtigut
navsuiautaussoK umåme tarKat
miligtortarnerisa avdlatdlo tar-
Kat kalkeKalernerisigut nåpautit
kalåtdline piniartune atugaoncar-
nerånut.
kisiåne åma ilimatsåuneKarsi-
nauvoK kalåtdlit, nagguveKarner-
mik pissuteKartumik kingornu-
ssaKarsinausut orssut nerissamik
akcrnånitut uneKartarnerånut eu-
ropamiunit avdlaussumik pigi-
nauneKarnermut, tamånalo pissu-
tausimasinaussoK aup orssumik
akoKarKalårneranut. Kalåtdlit-
nunånit angerdlaréramik suleKa-
tigit misigssuilerput aup orssunik
akuinik kalåtdlit Danmarkimltut
akcrnåne Danmarkimilo najuga-
Karnertik pissutigalugo danskisut
europamiututdlo avdlatut neri-
ssalingnik. misigssuinerup iner-
nera imåipoK, kalåtdlit Danmarki-
me najugagdlit aungmingne or-
ssumik akuat danskinit europa-
miunitdlo avdlanit avdlåussute-
KångitsoK, kisiånile inuiaKatimik
Kalåtdlit-nunåta kitåta avangnå-
nitunit avdlaoKalutik.
taima åssiginginerup pissutå
i limanarnerpåK tåssauvoK kalåt-
dlit piniartOKarfingmiut nerissait
ima avdlåussuteKartigissumik a-
kulerigtut, måssa orssunik akoKa-
raluaKalutik aungme angnikitsui-
narmik orssoKalersitsissardlutik.
kalåtdlit nerissamingne orssoK a-
kugissåt europamiut orssutigut
akugissartagåinit uvguna avdlåu-
ssuteKarpoK, kalåtdlit umassut
nerissartagait namagtunik ako-
Kardluarmata orssut akuinik tai-
neKartartunik fler-umættede
fedtsyrit danskit nerssutitugåinut
nalerKUtdlugit tåssa nerissamikut
orssut pissartagait imuliorfingnit
pulukinitdlo nerssussuarnitdlo pi-
ssarmata.
pissutsit tamåko påsivdluaru-
mavdlugit pissusigssamisorsorår-
put taima kalåtdlit piniartOKar-
fingmiut nerissait ingmikut itut
pei’Kigsårtumik misigssornigssait.
1970-ime misigssuinerne suleKa-
tigigsimassut tåuko, 1972-ime
Kåumat atauseK, tåssa augustimit
septemberimut TJmånap erKåne
misigssuivfigerigkamingnut uter-
dlutik najugaKarput piniartoKar-
fingne nerissat perKigsårtumik
misigssorumavdlugit. misigssui-
nermut KinerneKarpoK Igdlor-
ssuit, tåssa nunaKarfik tåuna pi-
niartcKaKingmat, nerissaisa pi-
ssusé Avangnåta kitåne piniarto-
Karfit nerissåinut nalerKutdluar-
dlutik.
misigssuineK imatut årKigssu-
neKarpoK piniartut ilaKutarit ar-
dlagdlit nerissait sapåtip akune-
rane atautsime uvdlut tamavisa
sungue tamarmik agdlagtorneKar-
dlutik. nerineKartut tamavingnik
sapåtip akunerane téssane uvdlå-
mit unungmut perKigsårtumik pi-
ni artunit nuliåinitdlo agdlagtor-
KigsårneKarput, tamatumale sa-
niatigut inuit tåukorpiait nerissa-
mik ilait upåussutigissarpait ki-
ngcrna pingortitat akuinik misig-
ssuissartut (kemisk analyse) mi-
sigssugagssat. misigssuinerme su-
leKatigit ilaKutarit misigssuivfiu-
ssut uvdlut tamaisa pulaortarpait
sapåtip akunera nåvdlugo neri-
ssaitdlo tamavisa agdlagtortardlu-
git, taimatutdlo nerissait tamaisa
ilangerdlugit angerdlåussissardlu-
tik ilaKutarit uvdlorme tåssane
nerisimassait tamaisa ilangerdlu-
git. tauva angerdlåussat ugtor-
neKartarput ingmikortiterKigsår-
neKardlutik, tauvalo Kerititau-
ssarput Danmarkimut autdlaru-
ssagssat kingorna misigssugag-
ssatut.
erKarsautigineKarpoK misig-
ssorneKartugssaussut nerissat a-
kue måko, tørstof (panertortait),
æggehvidestof (månit KaKortortai-
sa akue), orssut sukutdlo akue
(fedt- og sukkerstof) kisalo ta-
ratsut akussut. tamatuma saniati-
gut erKarsautigineKarpoK orssut
misigsscrneKåsassut fedtsyremik
akuisa pissusiat påsiniardlugo,
måne pingårnerutdlugit akule-
ringnerat ukua ingmingnut naler-
Kutdlutik KanoK angitiginersut
tåsra fler-umættede ama enk^lt-
umættede imalunit mættede fedt-
syrit, tåssa ilisimaneKarmat tåu-
ko aup orssumik akoKarneranut
pingåruteKartartut. pingortitat a-
kuinik (kemiske) misigssuinerit
sule iningitdlat, taimåitumigdlo
inernerisa påsisitagssait sule ili-
simaneKångitdlat. taimåitordle i-
limagineKardluarsinauvoK, misig-
ssuinerit takutisagåt nerissat mg-
mikut itumik akulerigsitaunerat,
pingårtumik orssut akugissaisi-
gul, tåssa kalåtdlit nerissait ing-
mikortussut tamatumunalo påsi-
ssutigssåusavdlutik pingårtut ka-
låtdlit auisa orssumik akukine-
rånut. taimailivdlune misigssui-
nertigut tåukununa kalåtdlit pi-
niartut tarKatigut kalkeKarnikut
nåpautinik atuissarnerisa KaKU-
tigussusiat navsuiautigssarsine-
KartugssauvoK.
misigssuineK iluaKutaussumik
suniuteKartugssauvoK Kalåtdlit-
nunåne perKingnigssåkut pissut-
sinut, kisiåne sule suniuteKartug-
ssauneruvdlune angnerungårtu-
mik Kalåtdlit-nunåta avatåne. i-
limagissaK, kalåtdlit nerissait
fler-umættede fedtsyrinik akOKa-
Kissut ugpernarsineKarpat, tauva
pissusigssamisortumik nautsor-
ssutigineKalersinauvoK, danskit
europamiutdlo avdlat nerissaisa
akue fler-umættede fedtsyrinik
akulersornerulisavdlugit mættede
fedtsyrinik akoKarnerånut taor-
siutdlugit, tamånalo kinguneKar-
tugssaussoK tarKatigut kalkeKa-
lernikut nåpautigineKalersartut
atorneKånginerulernigssait, måni-
lo pingårtitdlugo taivdlugo umå-
me tarKat miligtortitaussarnerisi-
gut nåpautaussartut. misigssuineK
tåssa imåinåungeKissunik ang-
nertussusilingmik kinguneKara-
tarsinauvoK.
november 1972.
1.-assistent
Til den selvejende vuggestue „Nuka“ i Holsteinsborg søges en
velkvalificeret medarbejder som 1. -assistent med tiltrædelse
efter aftale.
Institutionen, som er oprettet i 1968, har egen bestyrelse og
er normeret til 35 børn.
Løn- og ansættelsesvilkår efter „Regulativ for personale
ved dag- og døgninstitutioner i Grønland". Dobbeltsprogethed
vil være en fordel.
Om boligforhold forhandles nærmere med vuggestuebesty-
relsen.
Skriftlig henvendelse med alle oplysninger til VUGGE-
STUEBESTYRELSEN eller VUGGESTUEN „Nuka" I HOL-
STEINSBORG.
Her er D
eres nye stereorad
scan-dyna 2400 med m
med andre ord... en radio,der også er hjemmediskotek
Den nye Scan-Dyna 2400
er en total nyskabelse
med et helt usædvanlig
elegant design og med
meget fine data.
Komplet FM/AM modta-
ger med 7 forvalgte FM
stationer. En stereofor-
stærker med mixerpultog
tilslutningsmuligheder for
flere grammofoner, bånd-
optager og mikrofon med
separate reguleringer.
2X60 watt musik ved 4
xerpult
ohm giver den fuldendte
musiknydelse.
Scan-Dyna 2400 sætter
helt nye normer for mo-
derne radioteknik.
m s
dyna i u
Tværkaj
Trafikhavnen
6700 Esbjerg

BILKØB PR. BREV
KRÆVER TILLID..
DERFOR
SKRIVER FLEST
tilJCAK| I ADAM
DERES FORD FORHANDLER - DANMARKS STØRSTE
H. C. Andersens Boulev. 18 • 1553 Kbh. V • Telegramadresse: Scaniadam.

Skriv efter brochure og priser på de
Ford-modeller De er interesseret i. Vor
Grønlandsekspert Ole Gøtze svarer om-
gående og ordner alt for Dem enten De
vil have vognen derop - eller De selv
kommer herned og vil ha’ en ferieklar
vogn holdende. Vi sælger gerne med
50% ud - og resten over 18 måneder.
11