Atuagagdliutit - 29.03.1973, Blaðsíða 15

sutut nåmaginartututdlo malung-
narsisimavdlutik?
Finland: uvavtine - tamanut tu-
nSassutigut issigalugo oxautsit
^ardluit atomeKarput finlandi-
^utut svenskisutdlo, kisiåne inuit
atautsimut issigalugit oKautsinik
rnardluinik atuissutut oKautigine-
Karsinåungitdlat. OKautsit ardlåi-
^ait atorneKartarput ardléinåtdlo
aimågdlåt sukumissumik ilikar-
SlmaneKartardlune.
Singapore: inuvta 70°/o-é 1950-
*uOe inungortut OKautsinik mar-
uinik atuissuput, nålagkersui-
Ssuvtalo tamanut atortumik angu-
niagaråt inuit OKautsinik pinga-
aOinik atuinigssåt kinamiutut, ma-
ayisk-isut åma tamil, taperta-
ll|tdlugo tuluit imalunit franskit
°kausinik atuisinaunigssåt.
Peru: Perup KåKaine indiane-
^arpoK kinguårigpagssuit inger-
|anerine méraunermingnit oKaut-
Sldik mardluinik ilikavigdlutik
atuisimassut. OKautsit quechua
arna spaniamiut OKausé. quechua-
lndianerit spaniamiutut OKausé
avdlåussuteKaraluarput angner-
Ullerussumik iliniagaKamiarå-
ngarnik Limame atuarfingne pit-
sangorsaiårtariaKartagait, kisiåne
tarnåna åssersutigssauvdluarpoK
Plssutsinut sivisumik atasimassu-
aut åmalo OKautsit mardluit ator-
^uSit aulajaitdluinartumik OKau-
®®Karsimanermut, nauk OKautsit
auko mardluk åssigingitdluinara-
idartut.
Libanon: misigisimavugut pi-
ssariaKartitsivdluinardluta arabe-
sorneKarnigssånut inuiait akigssa-
Kångitdlat.
Mauritius: uvavtine inuit amer-
dlaKaut åssigingmik pitsåussusi-
lingmik OKauseKarsinaussut —
agdlåme agdlagdlutik — tulugtut,
franskisut åma hindi-sut, imalu-
nit tulugtut, franskisut åma urdu-
tut, påsissavtinilo erKumitsulior-
nermut tungassutigut OKauseKar-
nerme, taigdliomerme åmalo a-
tuagkiornerme aperKutåungilaK
inungutsimit OKauserissanut tu-
ngassut.
Malaysia: silarssuarme moder-
niussume inuit sujuarsarsimå-
ngitsunik taineKartartut OKausisa
sujunigssame periarfigssaKarne-
rånik aperKume isumat pigiliuti-
nagkat tungaviginiåinartariaKå-
ngitdlat. malayisk ineriartortoru-
jugssuput OKautsitigut ilisimatu-
sarfivta sulinera nakoKutigalugo,
sivitsungitsordlo oKautsivta OKau-
tigisavdlugit saperungnåisavait
moderniussumik ilisimatusamer-
mut teknologi-mutdlo tungassut.
arfiningomeK
Kujaniardlune OKalugiamerit å-
malo naggasiutaussumik OKause-
rissat.
Nigeria: åssigingissutsit OKaut-
sinut kulturimutdlo tungassut pi-
viussuput, kisiåne silarssuarme
nålagauvfeKångilaK nunap iluane
avigsårtunerit inuiagtut atausiu-
nigssamut angnertumik ajoKutau-
nigssånik nåmagingnigkumassu-
nik. Kanordlunit OKalugtoKartar-
dlunilo agdlagtoKartaraluarpat si-
larssuarme sumilunit inungnik i-
kingnerussoKartuåsaoK avdlat so-
Kutigissait pivdlugit pigdliutigi-
neKartunik.
Canada nersortariaKardluinar-
poK agsutdlo KutsavigineKartaria-
Kardlune atautsimérssuameK tåu-
na iluarsartusimagamiuk, kisiåne
ilumorpat canadamiut Unesco-
kommissioniata KaerKUSsissumine
ersserKigsarsimasså canadamiut
påsisimagåt, „nålagauvfingming-
ne inuiait åssigingitsut malung-
nauteKartut kulturinit åssigingit-
sorpagssuarnit åmalo OKautsinit
éssigingitsunit mardluinit, tåssau-
ginångitsoK ilumortOK pingitsu-
gagssåungitsoK, kisiåne åma tå-
ssaussoK pissuseK iluaKutaussoK
kigsautiginartordlo, suliniarfigi-
ssariaKartOK kåmagtuiniardlune
atåinartitsiniardlunilo", sunalo
pivdlugo atautsimérssuamerme
téssane Canadame indianerit ima-
lunit eskimunit nipimik tusaga-
Kångilaeut? tamåkume tåssåuput
OKautsitigut kulturikutdlo avdlåu-
ssutigdlit!
Indien: atautsimérssuamermit
matumånga påsissat atautsimut
euiterdlugit OKautigisaguvtigik i-
låtigut tåssaussugssauvoK, „silar-
ssuarme kulturip åssigigsungor-
nigsså" årdlerKutigisavdlugo pi-
ssutigssaKångitsoK. åssigingissut-
sit OKautsinut kulturimutdlo tu-
ngassut atajuartugssåuput tekni-
kimut, tungassutigut ineriartorneK
silarssuaK tamåkerdlugo KanoK å-
ssigiårtigigaluarpatdlunit.
Unescop sivnissua (tuluk):
1900-kut agfåt kingugdleK histo-
rie pivdlugo atuagkane malung-
nauteKartineKarumårpoK ukiutut
OKautsinut kulturimutdlo tunga-
ssutigut inuit ikingnerussut eKér-
dlutik sarKumilerfigissåtut. ukiut
uterterKingneKarsinaujungnaer-
dlutik Kångiuput OKautsinut tu-
ngassutigut amerdlanerussut a-
ngutauserdlutik avdlatut OKausi-
lingnut angneruniarfigissartagait.
påsissat eKiterneKarnerat:
OKautigineKartut tåssåuput aut-
dlarKausiutitut OKauserissat sep-
temberime Ottowa-me Unescop
atautsimérssuartitsinerane oKau-
serineKartut ilait. aperiguvta isu-
manit sarKumiussanit tåukunå-
nga påsissat Kalåtdlit-nunånut
tungåssuteKartut sunersut isuma-
KarnarpoK ingmikortut arfinigdlit
imåitut nalerKutumik erssersine-
Karsinaussut:
1. silarssuarme ersserKigsumik
ingerdlauseKarpoK inuiaKatigit
ardlaringnik oKauseKamigssaisa
tungånut.
2. inuit OKautsinut tungassuti-
gut ikingnerussuteKartut inimigi-
neKarnigssåt åmalo nålagauvfing-
mit tapersersorneKarnigssåt kig-
sautiginartutut isumaKarfigine-
KarpoK, kisiåne nunat sujuarsa-
gagssat atugagssarissåine akor-
nutigssat pingitsomeKarsinåu-
ngitsut aporfigissardlugit, tåssa
aningaussat nålagauvfiup atorti-
tagssamautai åmalo sagdliutitsi-
nigssaK pivdlugo ajornartorsiutit.
tamåko pivdlugit inuit pisinauti-
taunerénik ersserKigsainiartarneK
iluaKutåungilaK.
3. inuiaKatigingne OKautsinik
mardluinik ingmingnut erKardle-
rlngitdluinartunik atuissune pi-
ssutsinik torKigsisimanardluinar-
lunik pilersitsineK ajornångilaK,
kisiåne taimaisiornigssaK agsut
ajornakusorsorinardlune.
4. OKautsit kinguarsimassunik
taineKartartut (sordlo åssersuti-
galugo: malayisk) silarssuarmut
moderniussumut nalerKutungor-
sarneKarnigssånut sujunigssame
i neriartornermut piukunångitsu-
tut OKautiginiajårtariaKångitdlat.
5. sualugtajåralune inungnik to-
KcraineK (sordlo åssersutigalugo
Nordamerikame åma Mellemame-
rikame indianerit nagguveKatigit
ilåinik tOKoraineK) atomeKåså-
ngigpat OKautsinut tungassutigut
inuit ikingnerussut inuniarnigssa-
mingnut sapissuseKartut piumå-
ssuseKartutdlo ipitlnarneKarsi-
nåungitdlat.
6. Mogens Boserup kukuvoK i-
sumaKarame inuit ikingnerussut
avdlaussumik OKausigdlit agdlag-
sinaunanilo atuarsinåungissutsi-
mik KångérKåmersut sukutdlunit
nangmingneK kajumissutsiming-
nit angussarissatik taimaitiku-
mårait atulerumårdlugulo atuar-
fingnik årKigssussineK takomar-
tat OKausé atordlugit, taimaisior-
neK atåssuteKarnermut nutåliau-
ssumut nauk piukunamerugaluar-
toK. silarssuarmit tamarmit påsi-
ssat takutipåt, atugarissat angni-
kikaluartutdlunit piginamigssåt
iluarineKameruvoK — taimåtaoK
kikussuseK — neriutigalugo suju-
nigssame ineriartomerme ånåu-
neKarsinåusassut iluatingnartut
OKautsitigut kulturikutdlo ataKa-
tigingnerme påsineKarsimasut —
nauk taimaisiomikut ukiune ar-
dlalingne silarssuarmut najugkap
avatånitumut „Kunutitaussutut"
pissuseKåsagaluardlune, sordlo
Boserup taima OKarsimassoK. Mo-
gens Boserupip OKautsit pivdlugit
erKarsautainut kalåtdlit ersser-
Kigdluinartumik iliuseKamerata
takutipå, kalåtdlit silarssuarme
tamarme inugtut avdlatutdluinar-
dle pissuseKartut.
Kularnéngitsumik sujuline er-
KartomeKartunit påsissagssat av-
dlarpålugssuit sarKumiuneKarsi-
nåusagunarput. tusariartigik!
Finn Lynge.
lej en bil
Nye modeller, flere størrelser. Billigste pri- ! ser bl. a. fordelagtige uge- og månedspriser. Skiv efter komplet pris- i liste eller ring til 12 05 75 Ir
1 ri :■
| PUGGAARDSGADE 21, KOBENHAVN V.
ukiut Kulit -10 år
2. april 1963 - 2. april 1973
ukiut Kulit Kångiuput Nanortalik Brugsforening åma Brugsen Manit-
sok autdlarnemeKarmata.
nunavtine brugsforeningit taineKartut mardluk sujugdlerpauvdlutik
1963-ime autdlartinermik kingornatigut ardlalingnik ilaKalerput.
brugsforeningit 1972-ip nånerane KanoK angussaKarsimanerat ma-
tuma atåne takuneKarsinauvoK:
er det 10 år siden Nanortalik Brugsforening og Brugsen Manitson
blev stiftet.
Siden 1963, hvor de to første brugsforeninger blev stiftet, er der
kommet flere til.
Her er en oversigt over foreningernes stilling ved udgangen af 1972:
rit
OKausisa saniatigut nunat ta-
^olåt OKausé ilikarsinåusavdluti-
— tulugtut, franskisut, imaKa
fma sujunigssame rusit imalunit
meserit OKausé. igdlOKarfingne
'huit 58%-é OKautsinik mardluinik
aluiput araberisut-tulugtut ima-
araberisut — franskisut (u-
, 10 kingugdlit ingerdlanerane
'c-imik sujuariameKardlune),
uhåinarmilo inuit 34°/o-é OKaut-
aitl>k mardluinik atuissuput (ukiu-
e 10-ne sujuariaut 14%-iuvdlu-
el- imaiginångilaK inuit atuga-
lSsårnerussut OKautsinik mar-
luinik atuissuput. Libanon-ime
lgtunik incKarpoK oKautsimi-
, ut ^ avdlåussutilerujugssuamik;
aimågdlåt tapersersorneKarsi-
. auPut „privatimik" OKautsinik
ågerdlatsinermingne ikingnerpå-
inuit 10 procenterigpatik. tåu-
unånga ikingnerussut taperser-
ukiumut tunissat — Arligt salg — miil. kr. 1973-ime tunisanga- ssat — Budget 1973 — mili. kr. 1972-ime sivnenar- torutit — Fordelt dividende i 1972. ilaussortat penati- gigfitdlo aningau- ssautait — Egenkapital. ilaussortat amer- dlåssusé — Medlemstal.
1971-ime 1972-ime
Brugsen Ausiait, Egedesminde: 2,697 4,913 5,6 81.000 kr. 44.000 kr. 600
Brugsen ManitsoK, Sukkertoppen: 4,902 6,906 7,94 120.000 kr. 1,329.000 kr. 700
Brugsen Nanortalik, Nanortalik: 3,956 4,398 4,8 42.000 kr. 313.000 kr. 450
Brugsen Nuk, Godthåb: 12,389 13,100 14,15 102.000 kr. 964.000 kr. 1300
Brugsen K’aKortoK, Julianehåb: 4,183 4,764 5,43 21.000 kr. 25.000 kr. 700
Brugsen Sisimiut, Holsteinsborg: 4,178 5,102 6,0 75.000 kr. 483.000 kr. 550
Brugsen Påmiut, Frederikshåb: — . — 4,5 — — 350 *)
Brugsen NarssaK, NarssaK: — — — — 70
Brugsen K’eKertarssuaK, Godhavn: .... — — — — 45
katitdlugit: 32,305 39,183 48,42 441.000 kr. 4765
*) Efter overtagelsen af KGHs butik.
*) KGH-ip pisiniarfiata tigorémeragut.
15