Atuagagdliutit - 29.03.1973, Síða 16

immgernavérsårtut Kupernerat
ingerdlatsissoK: Kalåtdlit-nunåne Blå Korsit kåtuvfiat
arnigssuissoK: Samuel Hard
nunavta avangnånut
angalaneK
ukiordle pilerssårutaorérsutut ju-
nip 21-åne angalanera autdlarti-
para. angalanigssara igdloKar-
fingnik amerdlanerussunik tikita-
Karnigssavnut åndgssutdlugo.
junip 21-åne helikopterimik
Ausiangnukardlunga autdlåina-
Kaunga månalo silagigssuaK (au-
ssaK måna silagituakasigtoK). he-
likoptereKarfingmit autdlaleravta
kalerrineKarpugut ManitsoK Sisi-
miutdlo avKusårdlugit Ausiang-
nukåsassugut. Sisimiunut pigavta
orssersoriardluta tingigavta ti-
muinaK autdlaravta isumaliorpu-
gut kangujartåriardlune avang-
namut avKUtigssane helikopterip
iluarsautinarå. kisa tåssa timu-
kartuardluta KangerdlugssuaK
Kulangilerparput naggatågutdlo
nautsorssutigingisavtinik Ka-
ngerdlugssuarmut mikatånguar-
pugut. sunauvfa atuartunik Dan-
markimérsunik ukion nåvdlugo
atuarsimassunik usilersornialera-
misigut. autdlaleravta tåunaKame
igssoralerput inersimassut anca-
niliuvdluta atuartut 14-iuvdluta
mérårKatdlo mardluk usiliuteriar-
dlugit Ausiait tungånut autdlåi-
naKaugut. sunauvfauna helikop-
tere taimak ilaussoKarsinaugalu-
arpa. kalåliancat atuartut OKat-
dliseKaut. kisiåne ila sordluna ka-
låtdlisut puigorsimassut. taimait-
dlutingme iluagtiatdlariaramiko
kalåtdlisut akussaleriånguardlugo
OKatdlagtålivigput.
Kangerdlugssuarme nåpisanga-
simagaluarpara Danmarkimit a-
ngalaKatigssara Danmarkime Blå
Korsit formandiat kisiåne inor-
tuilårdlune tikisimavoK uvdlutdlo
mardluk Kangerdlugssuarme sa-
pernusimagame aitsåt Ilulissane
anguvånga.
Ausiangne Blå Korsinut tunga-
ssut Blå Korsit ilaussortait amer-
dlångitsunguit ilagalugit igdlutå-
ne nuénivigsumik katisimaKati-
gingnikut erKartornenarput. nu-
naKarfingme aussaK atordluarne-
KartartoK ersserKeKaoK ilaussor-
tat katerssoruminåiput sunut ta-
manut autdlakåvdlutigdlo sang-
missaKalersimagamik. kisiånile
sussårfiunane unuk nuånersumik
erKaimassagssamigdlo unugsior-
VOK.
tauva angalaneK Tugdlingmik
nangineKarpoK AkunåK K’asigiå-
nguitdlo avKusåtdlatsiåinardlugit
Ilulissanut. Ilulissane Blå Korsit
katerssorniarnerat Ausiangni-
ngarnit sule ajornarneruvoK. å-
mame tupingnarpatdlångilaK au-
ssarigterugtornerane rejenik au-
lisarneK sukarugtorsimavoK. tai-
måitordle sussårfiungilaK Blå
Korsit formandiata igdluane u-
nukorsioravta nuånivigsumik. a-
tautsimltarfianut atautsimlkiar-
KUSsineKaraluarmat aggersut si-
samåinaungmata igdlumut sa-
nguinaravta. unugdlo issertuara-
ta alianaitsumik OKatdlivfigalugo.
angalaneK Kununguamik na-
ngineKarpoK Upernaviup tungå-
nut. tamatumunåkut Blå Korsit
formandé mardlungordlutik. åipå
Danmarkimit åipålo nunavtinit.
OmånaK avarKutinarparput isu-
maliuinarpugutdlo kujåmut av-
Kusårumårparput sunauvfale nå-
mik.
Upernavingmut pinerput nuå-
nersuvoK tåssame tikinigssarput
nalungitdluaréramiko tikitdluar-
KujartorneKarpugut åmame ku-
jaline taimatut pineKarpugut. U-
pernavingmipugut junip 26-ånit
julip åipånut. Upernaviup encå-
nilo misigissat puigunaitdlutigdlo
nuånerdluinartuput. OKartaria-
Karpunga nuånårutigingårdlugo
ugpernarsigavko Upernaviup er-
Kånilo Blå Korsime suliniarneK
eKérsimårdluinartumik sulisso-
rigsårdlunilo ingerdlåneKarmat.
sagdliutitaKarniångikaluardlu-
nga nunaKarfik atauseK angisu-
mik nersortariaKartipara. nuna-
Karfit-uko ilåt ingerdlanerdliute-
Kartartut årKigssusseriarsinaussu-
nik amigauteKartaramik. nuna-
Karfingmile tåssane tikisavtine
ajungitsorssuarmik-åsit pineKar-
pugut. nalunaiauvfigineKamivti-
gutdlo påsisinauvarput KanoK i-
ngerdlavdluartigisimassut. åma-
me isseKardlune takuinardlugit
påsineK ajornångitdlat inuit ator-
tuilo takuinardlugit inugtait Ka-
noK eKérsimårdlutik suliniardlu-
artigissut. nunaKarfingugaluar-
dlutik inugtorssungitsut årKig-
ssussivdluarnermikut suleKatigig-
dluarnermikutdlo atortOKarner-
mikut atautsimissutigssatigutdlo
amigauteKånguångitdlat. tamåna
takussaK nuånerdlunilo nersorta-
riaKarpoK maligagssarKigdlunilo.
åmame påsinardluinartarpoK nu-
naKarfingme atorfiligtaussut pe-
Katigigfingnut sussunutdlunit su-
leKatausinaugångata nunaKar-
fingmiunut angnertumik suniute-
KartartoK iluaKutaussumik.
sujunertarineKarsimagaluarpoK
sapingisamik Upernavik kommu-
neKarfia tamåkerdlugo angatdla-
vigineKåsassoK. ajoraluartumigdlo
avangnardlit tikingitsorneKarput
sikuvatdlårnera pissutauvdlune.
nautsorssutigineKaraluarpordlu-
imigagssaK nigorteruminaitdlisit-
dlugo atornerdlungneKalertitdlu-
gulunit nakorsautit suniuteKar-
tarnerat imalunit imigagssåkut
nåpauteKarneK iluarsisiniarneKa-
lersitdlugo ikiutauniartut amer-
dlaKissunit kigdleKaKissutut issi-
gineKartarput.
suna pivdlugo uvagut Gutip
nuånårutigerKUvdlugo pingortitå-
nit inuvdlutigissarsimassavtinit
agdlåt ajoKUtigingningnerinåt ar-
dlalingnitdlunit navianartorsiu-
taunerinå plnardlugo piaivfigine-
Kåsaugut?
suna pissutaussoK erssendgka-
luaKissoK amerdlasorpagssuarnut
uvdluvtine ilisimaligkat encar-
sarnartOKartaKaut. agdlåt imi-
gagssap akuata angnikitsoralå-
ngugalup inup periatårsinåussu-
sia migdlisitarpå. sordlo bilertu-
nut avdlanutdlo erKorKigsårivig-
dlune suliarissariaKartune erKai-
narsivdlune. pissutsit nalorninar-
serugtorfiåne. sianiutit entor-
dluinartumik nålagkertariaKaler-
fiåne inunermik akeKarsinaunera
pivdlugo sukavdluinartumik peri-
atårsinåussuseKartariaKalerfing-
me imigagssap aulakornartua ma-
lungnångingajagkaluartordlunit
toKumik kinguneKartitsisinauvoK.
åma pissuserigsårfiussugssame
imigagssap aulakornartua navia-
nartorsiortitsilersarpoK nagdliu-
torsiordlune aulakornartortaling-
nik imernerup nalileriarsinåussu-
seK nukigdlårtitarpå. tamatuma-
lo kingunerissånik erKarsardluar-
KårnigssaugaluaK pinago ungat-
siautit pilersineKartarput.
ersserKeKissumik imigagssap
aulakornartua nåpautipilungner-
me KanoK akutigissartoK takussu-
tigssaKartarpoK. Rigshospitalime
inuit nåpautipilugtut nautsorssu-
ivfigerKigsårneKartarsimåput. tai-
mailiornikut takuneKarsinauler-
dok nåpautipilugtunit 100-nit
80-it aulakornartumik imersima-
nermikut nåpautipilungnerat pi-
ssuleKartartOK. imigagssap aula-
kornartua inumarigsisitsisinau-
vok. KimagtitsisinauvoK. inuner-
mik KaumanerulersitsisinauvoK.
ingmut nikagineK pérsitarpå, Ka-
me avangnardlit Kaningnerit sila
ajusångigpat angatdlatérKamik
orningneKåsassut kisiåne Augpi-
lagtoK kisime tikineKarpoK. imåg-
dlåtdle Danmarkimérsup inunei--
mine angatdlatérarssorneK OKå-
tårKånguarpå misigissaminut pui-
gunaitsunut ilångutdlugo.
kujåmut tJmånaK-åsit sarssuti-
narneKarpoK avdlatutdlo ajomar-
poK pilerssårutaussut avdlångu-
sångigpata åipågumut torKuinar-
neKardlune. kujåmut ingerdlar-
Kingnivtine igdloKarfit avKusår-
neKartut sujulerssuissuisa ilåt a-
tausiåkåt atåssuteKarfigineKar-
tarput.
angalaneK Kanordlunit issigine-
Kåsagaluarpat uvavtinut angala-
ssunut nuånerdlunilo pigssarsiv-
fiuvcK. neriugpugutdlo angalaor-
figineKarsimassut åma taima o-
Karumåsassut.
angalaneK imiussissumik ator-
tOKardlune angalaorfiuvoK. ta-
måkulo ukiup ingerdlanerane rå-
diukut autdlakåtineKartartug-
ssaungmata neriugpugut kinat ta-
kusimassavut takordlujutigalugit
kingumut Kivialårdluta suliniar-
nivtine nakussagsautigisinåusav-
dlutigit.
KujanaK tamanut.
ukiumut sulivdluaritse.
inuvdluaritse
Tuma.
cujungnaersitsissarpoK, inoKatinik
atåssuteKalersitsissarpoK, isuma-
gigsålersitsissarpoK il. il. taimåi-
tcrdle iluaKutaorKavigdlune. su-
niutaussut avdlanut nalerKiut-
dlutik sukaKissumik pérutarput,
uterfigerKigtagardlo tåssaussar-
poK sordlo Friedrich Nietzche ag-
dlagkiamine OKartoK: „inuner-
dlugtoKångisåinarpoK nuénåruti-
giumavdlugc, kisiåne aliasugku-
mavdlune" taimatut aulakorérne-
rup kingornatigut KanoK angni-
kitsigissumigdlunit ikiorsériarto-
Kartinago imigagssaK inunerup
nuånitsortainut nipaitdlisautigi-
niardlugo savssarfigerKigkåine,
tauva ajoraluaKissumik anersåpi-
loKarneK putdlavigisimassaria-
KarpoK.
Kulåne agdlautigissaK Blå Kors
Årbog-imit tigussauvoK.
nugterissoK: Anthon Sethsen.
måkc sujulisigut erKartorneKar-
tut avångunartut ajoraluartunig-
dle pisimassuvingnik tungavigdlit
erKarsalersitsingitsorsinåungit-
dlat, taimåikaluartoK ingmivtinut
erKartuterKårtinata inungnik a-
jortorssuarnik OKåsavdluta mia-
nerssortariaKarpugut pissutigalu-
go imilertarnermut pissutsit tai-
gorneKartut igdluatungilerniar-
dlugit inoKatigit uvagut KanoK i-
liuseKarniångipatdlårtarunarav-
ta, inutitdluta ilungersornartui-
nait erKarsautigalugit inusinåu-
ngilagut, inoKativut atåssuteKar-
figingitsorsinåungilavut pingår-
tumik inusugtitdluta nuånårneK
pingitsorsinåungilarput nuånår-
nivtigut nuånårtunigdlo ilaKar-
nivtigut inunerput nuånerneru-
lersarpoK, naluneKångilaK inuit
nuånårtut iinigagssamut sångine-
russartut. pissutå ersserKeKaoK
imigagssaK nuånålersitsissarmat,
rianigissariaKartortåle uvanitdlu-
ne imigagssartordlune aitsåt nuå-
r.årsinaulersimåsagåine nuånår-
nerup sumut kigdleKartariaKar-
nera ei'Kaisautigivatdlårungnaer-
dlugo amerdlaKissutigut akerdlia-
nik pissoKalersarpoK.
igdloKarfigput måna Nuk åsser-
sutigssai KivigpoK sujuline OKa-
amerikamiumik
ilatårpugut
Kulusume Blå Korsit unersior-
put amerikamiumik ilaussortar'
tårdlutik. taimåinaK nalunaeruti'
gåt. amerikamio tåuna Kularna'
ngitsumik Kulusup tingmissart0'
Karfiane sulissut ilagisavåt.
Kalåtdlit-nunåne Blå Korsit Pe'
Katigigfine aitsåt nuname avdla'
miumik ilaussortångortoKarunar'
Pok. peKatigigfit tamåko kalåh'
narnik ilaussortaKarajugput. Ka'
KutigorssuaK Kavdlunånik ilaU'
ssortångortOKartarpoK. ukiut Kav-
slngulersut matuma sujornatigu^
Nungme kommunip agdlagfiane
atorligdlit ilåt KavdlunåK ilaU'
ssortångorpoK, åipåguanile Dan'
markimut utermat kingoma KaV'
dlunåmik ilatångilagut.
åmame nunavtine imingerna'
vérsårtut peKatigigfé Kavdlunåt
tungånut suliniuteKångitdlat, tai'
ma OKaråine ajungineruvoK...
... KanoK ilivdlugo torruteriar-
nigsså erKarsautigineKartariaK3'
lerunarpoic, Kavdlunåt tungånå'
taoK suliniuteKamigssaK pissutig'
ssaKaraluaKingmat.
kåtuvfivta peKatigigfivtalo su-
julerssuissuinut aitsåtdle isunaa'
liutigssaK.
Uvdloriångv.aK.
rérnivtut inoKatigit uvagut Ka*
ncK ilicrniångipatdlårtarnivti'
nut, ukiut ardlalinguit matuma
sujornagut sutorniartarfit imi"
gagssagdlerfiungitsut matorarpu4
aningaussarsiornermikut ajornar-
torsiuteKalernertik pivdlugo, l'
merniartarfit taortauvdlutik kisi'
ngajangmik angmassulerput irm^
nuånårumagune inoKatiminigdl0
atåssuteKarfigingnigkusugkune
kisiéne-una imerniartarfiliardlU'
ne, pissutsit taimaititdlugit inuit
imertorssuit kisisa pissutitdlugt
CKåsavdlune manerssortariaKar-
poK, tamatumunga atatitdlugit a*
ma imigagssamik atornerdluine'
rup kingunerissartagai pivdlugi*
uparuartuinerit inungnut imigag'
ssamik atornerdluissuinarnut tug'
tisavdlugit igdluinåsiorneruvat-
dlåsassoK oKåsagåine inigssamini'
nerugunarpoK.
pissutsit taimåitut tungavigalu-
git isumaKarnarpoK savalingmi'
ormiunit iliniagagssaKartugut
tåukume imigagssap ajornångi'
patdlåmik pineKarnigsså imerpat'
dlårnermut pissutaussoK-sinau-
ssok akiorniardlugo avdlaussu'
mik årKigssussisimangmata, ta>'
måikaluartoK Savalingmiune ma'
r.ilunit årKigssussineK pitsaune-
runersoK ajcrnerunersordlunit eV'
sserKigsumik OKarnigssaK aj°r'
nardluinarpcK atauseK tamavta
nalunginavtigo kigdlilersuineK P1'
nago inuvdle nangmineK aulaja'
ngersinaunera tamavtinut iluaKU'
taunerpaussugssaussOK, taimåitu-
mik pingåKaoK anersåkut najU'
magterfeKardlune inusinaunig'
ssaK kristumiussuseK tungaviga'
iugo, ilikartariaKarparput im1'
gagssaK ikiortigingikaluardlug0
nuånårsinauneK, inup ajungitsu'
mik iliortup nuånårneK pilersitai'
på, imigagssaK ikiortigingikaluat'
dlugo nuånårdlune inusinaule1'
dlune, inuvdlo Gulip OKausia aV'
Kutigalugc Gutimik ilisarssivdlU'
arsimassup inunera imaKangar'
tarpoK nuånårniutit ikiortiging1'
kaluardlugit nuånårdlune piv'
dluardlunilo inusinaussardlune.
Samuel Hard-
Afskaf problemerne....
International HOUGH PAYLOADERS løser Deres læsseopgaver
fra det øjeblik De sætter starteren til. De er gennemført robuste
i hele konstruktionen og alle sårbare punkter er indkapslet mod
støv og snavs, det giver stor driftssikkerhed og ringe vedlige-
holdelse. HOUGH PAYLOADERS leveres i forskellige størrelser
fra 30 HK - 220 HK, almindelige eller centerstyret - dobbelt
bremsesystem - kort sagt, HOUGH PAYLOADERS har så mange
fordele at de til enhver tid vil give Dem større produktion, ratio-
nel drift og god økonomi. Forlang venligst prospekt og katalog-
materiale.
A/S International Harvester Company
Smedeland 32-34
2600 Glostrup. København. TU. (01)96 80 99. Telex 2792
nåpautipilugtunit 100-nit 80-it imigagssartor-
simanermik pissarput (pissutexartarput)
nugterissoK: Anthon Sethsen
16