Atuagagdliutit - 10.05.1973, Blaðsíða 15

Asiame eskimit
oKalugtuarissauneranut
Jæger Sejgutegin, Tjukotka.
piniartoK Sejgutegin, Tjukotkame.
agdlauserissamik tåussuminga ag-
dlauseringnigtoK, Dorian Serge-
iev, tåssauvoK inuiait nunarssup
Sovjetunionip avangnardlersåne
inussut kulturiånik påsisimassa-
Kardluinarnerminik tusåmassau-
ssok. arnå Katarina Sergejevna,
eskimut OKausinik ilisimatutut i-
liniarsimavoK eskimutdlo atuar-
fingne atuagkanik iliniutigssåinik
sanarKårtuvdlune Dorian-ilo mé-
rauvdlunile arne ilagalugo Keicer-
taussamut Tjukotka-mut pisima-
vok eskimutdlo akornåne sivisu-
mik inusimavdlune. Leningradip
universitetiane inuiait avangnar-
dlerpåt pivdlugit iliniarfingme a-
tuarérdlune iliniartitsissutut es-
kimunut uterpoK.
Dorian Sergejev tåssauvoK Ue-
len-ime Ekven-imilo iliveitarfing-
nik Kagtunernitunik navssårtoK,
tåukunane eskimut ilerre 265
angmarneKarsimåput Kangarssu-
arnitsat. misigssuinerit tamåko
eskimut pingorfiat pivdlugo er-
Karsautit nutårpagssuarnik ilaor-
torsimavait. isuma eskimut ta-
marmik Asiamit pilerfeKarsima-
ssut Sergejev-ip tapersersorpå.
Asiame eskimut pivdlugit Do-
rian Sergejev-ip ilisimatutut a-
luagkiarissartagai nunarpagssuar-
ne ilisimaneKarput. uvdlume Sov-
jetunionip inuiait nagguvigsior-
nerinut katerssugausiviane direk-
tøriuvoK.
Tjukotka tåssauvoK, Moskvamit
issigalugo Sovjetunionime unga-
singnerssaussoK — 10.000 kilome-
terit sivnerdlugit ungasigtigaoK.
Tjukotka modemiussoK uvdlume
sulivfigssuaKarfiuvoK avåmut i-
mamut umiarssualiveKartitertoK,
tingmissartunut mitarfeKartiter-
dlune bilinutdlo avKusinersu-
gauvdlune. nunauvoK tugtuteKar-
nermik sujuarsagkamik inussu-
tigssarsiuteKarfiussoir, imarmiu-
nik piniarfiuvdlune aulisarner-
migdlo ingerdlataKarfiuvdlune.
tamåne åma åmit akisut pineKar-
tarput. nunap tamatuma Kangar-
ssuaK OKalugtuagssartå soKutigi-
nartuvoK. autdlantautigalugit o-
Kautigislnauvarput Beringstræde
ikerasausimångikaluarmat. nunap
sananeKautainik ilisimatut isu-
maKarput, sermerssuaKamerup
nålernerane ikerasaKarsiméngi-
kaluartoK. måna Tjukotkap imå
Beringshavivdlo avangnåtungå i-
piutausimagaluarpoK. tåssa tåssu-
na ipiutåkut amitsukut ukiut tu-
sintiligpagssuit matuma sujorna-
gut inuit Asiamit Amerikamut i-
ngerdlaorsimåput. ukiut 10.000 å-
ma 12.000-it akornåne matuma
sujornagut iputaK kigaitsumik i-
mamut kiviartulersimavoK, tai-
mailivdlunilo mana Beringsstræ-
de pilersitauvoK. ipiutap amiå-
kutuarai KåKap ingé ardlaKångit-
sut ikerasangme KeKertångusima-
ssut. KeKertat tåuko Ratmanov
Krusenstern-ilo atsiutdlugit at-
serneKarsimåput. tåuko akugdlor-
kutdlugit Sovjetunionip USA-vdlo
kigdleKarfiat ingerdlavoK.
Beringshavime imalunit Be-
ringsstræde-me KeKertane imalu-
nit Tjukotkame Alaskamilunit ig-
dlukusiortartut sule navssåKarsi-
niångitdlat påsissutigssanik inuit
Asiamit Amerikamut ingerdlaor-
simanerånut. ilimanarpoK tamåko
Påsissutigssat imamut tåmardlui-
narsimassut.
eskimut inuiangnit tamanit a-
vangnardlersåuput. nunane a-
vangnarpasigsune isseKissune i-
nuniarnikut piumassaussut sapia-
nagit sungiusinausimavait. igdlu-
kusiordlune agssaissamerne nu-
nane issigtune nunap iluane Ke-
riuartune ilisimatut navssårtarsi-
niåput eskimut kulturiånik suju-
arsimaKissumik lamatigoKissu-
migdlo, tåukulo inusimassut au-
vernik, arfernik, nånunik uma-
ssunigdlo imarmiunik nunamiuta-
nigdlo avdlanik piniartuvdlutik.
itsarssuaK Tjukotkame inusi-
massut — eskimut — nunarssu-
arme itsarssuaK uvdlumilo ukiu-
ne nutaunerussune inuiatuausi-
måput nunat issigtut sineriåine
nunaKartut. inuiait tåuko OKalug-
tuarissaunerat tåssauvoK onalug-
tuarissaunerme nunane issigtune
inuiait ingerdlaorsimassut itsaK
amerdlanerssait, taima inger-
dlaornerme eskimut Alaskame
nunagssinarsimångitdlat, kisiåne
åma ukiut ingerdlanerine Kalåt-
dlit-nunåta sineriai angusimavait.
navssårineKarsimåput itsarssuaK
tangmårsimavfiussarsimassut, nu-
naKarférKat iliveKarfitdlo nuna-
rujugssuarne siaruarsimassut:
Tjukotkap KeKertaussåta sineriai-
ne, Alaskap sineriane, Canadame,
Canadap avangnåne KeKertarpag-
ssuarne Kalåtdlit-nunåtalo sine-
riaine.
Tjukotkame Wrangelivdlo Ke-
Kertåne uvdlume eskimut 1.300 i-
nuput. nagguveKatigit eskimut a-
merdlanerssait — katitdlutik
70.000 erKåine — silarssup ilåne
avdlame inuput — Alaskame, Ca-
nadame Kalåtdlit-nunånilo. kisiå-
ne Tjukotkap eskimue Ametikap
avangnånit tikiutungitdlat. ilisi-
matut påsisimavåt nagguveicati-
git eskimut Asiamérsussut.
ilisimatut kinguårigpagssuit es-
kimut OKalugtuarissaunerånut so-
Kutigingnigtusimåput. atuagkat
untritilikutåt agdlangneKarsimå-
put agdlauserissaussarsimassutdlo
amerdlaKaut nagguveKatigit tåu-
ko suminganérsunerinik kulturiå-
nigdlo OKausinigdlo åssigingitsu-
nik imaKartut — inuiait avdlat
amerdlaneroKissutdlo agdlauseri-
neKartarnerinit amerdlaneroKalu-
tik.
Asiap avangnåta kangiata isor-
piåne agssaissarnertigut misigssu-
inerit autdlarnerneicarsimåput u-
miartortumit ilisimassagssarsior-
tumitdlo rusiussumit Gavrila Sa-
rytjev-imit, 1764-ime Baranovip
nuggersimarnane itsarssuaK nu-
naKarfiusimassume, kangerdliu-
manerme kingorna aterminik at-
serneKarsimassume. påsissutig-
ssat amerdlaKissut eskimut Ka-
ngarssuaK inusimanerånik pig-
ssarsiarineKarsimåput agssainer-
tigut Tjukotkame 1945-me agssai-
ssoralugo S. Rudenko 1946-milo
Kolymap erKåne Tjukotkamilo i-
lisimatut peKatigigfiånut ilaussor-
taussumit A. Okladnikovimit.
1955-ime agdlauserissamik u-
minga agdlagtup navssårisimavå
itsarssuaK eskimut iliveKarfig-
ssuat UelenimitoK icalerigpagssu-
ssok, tåssanilo nanigssauvdlutik
eskimut kulturé avdlångorartut
ilisimaneKartut ilisarnautait ta-
marmik Beringshavip erKåne på-
sineKarsimassut tamarmik. nav-
ssåt ukiulerneKarsinåuput inuiait
oKalugtuarissauneråne ukiut ki-
sineKartalernerånit, tåssa Kristu-
sip inungornerata sujornagut u-
kiut untritigdlit kingugdlernit u-
kiut 17 hundredit tikitdlugit. ili-
veKarfingme Uelenimltume ag-
ssangneKarsimåput katitdlugit i-
lerfit 76 1957-imit 1960-imut. Ri-
verne tåukunane navssåt agdlang-
neKarsimåput S. Arutjunov-ip å-
ma D. Sergejev-ip atuagkiåne
„eskimut asiamiut kulturitoKait
(Uelenime iliveKarfik)“.
aussame 1961-ime matuminga
agdlauseringnigtup sule naner-
Kigpå eskimut KangarssuaK ilive-
Kartigisimassåt atauseK: Ekven-
ime iliveKarfik. Uelen-imit 40
km-inik kujatdliuvoK. tåssane
1961-imit 70-imut agssangneKar-
simåput ilerrit 189. tåssane ag-
ssainerit takutipåt Ekvenime ili-
veKarfingme navssåt amerdlå-
ssutsimikut åssigingisitårnermi-
kutdlo Uelenime navssåt Kånger-
simaKigait. tukarnit akilingnit
navssårineKarsimåput 400 sivner-
dlugit, akornåne nanineKardlutik
ilutsit åssigingitsut ardlagdlit, su-
le itsarssuaK eskimut inunerånik
ilisimatumit kimitdlunit agdlau-
serineKarsimångisåinartut. åma i-
liveKarfiup imaisa amerdlaner-
ssaisa ilagait unåt timitait, no-
Kutait avdlarpagssuildlo piner-
sarsimassut Kiperordlugitdlo er-
Kumitsuliat, aorrit tugåvinit sa-
nåt.
iliveKarfit Uelenime Ekvenimi-
lo navssårineKångikatdlarmata i-
lisimaneKångitdluinarsimavoK A-
siap sineriåine inuit timimikut
KanoK ilusilingnut ilisarnautiling-
nutdlo ilausimanersut. måna niar-
Kut saorne navssårineKarsimassut
ajornarungnaersisimavåt inuit
Tjukotkame ukiut 2000-lingajait
matuma sujornagut inusimassut
KanoK issikoKarsimanersut. ICri-
stusip inungornerata nalåne Tju-
kotkame eskimut inusimassut ki-
naisa issikuinik ernoriainerit ilu-
silersornerat suliausimavoK Ue-
lenime iliveKarfingme niarKUt
saorne najorKutaralugit G. Lebe-
dinskaja-mit, tåuna suleKatauvoK
saornit neKilersugaussarnerånut
misilissarfingme iliniartitausi-
mavdlunilo inuiait issikuinik ili-
simatujuvdlune inussiortartumit
tusåmassaussumit M. Gerasimo-
vimit.
taimailivdlune ilisimatut isdlu-
kusicrtartut inuiaitdlo issikuinik
ilisimatut KeKertap avingarusima-
Kissup issertugartai Kulaersima-
vait, måssa autdlai'Kåumut isu-
maKartOKarsimagaluartoK tåma-
vigdlutik nanigssaujungnaerérsi-
massut Kangarssuardle. Sovjetime
ilisimatut kigaitsorssuarmik, ku-
pemikutårtumigdlusoK, inuiait
nunarssup avangnårssuane neju-
gagdlit CKalugtuarissaunerat ku-
peralerpåt, ukiune untritilikutå-
ne CKalugtuarissaunerat avKutåt-
dlo åmalo nangminerissamingnik
nagdlersimaneKångitsumigdlo
kulturiliorsimanerat.
D. Sergejev.
'TofnJ'
HOLLY
BAR
Alle holder af Holly Bar
den er med hele hasselnødder
Holly Bar tamanit kajungerine-
KartoK
ilivitsunik KåKortarialik
ASKELADDEN Nyhed
Søstærk, rummelig vindskærmsbåd
For fiskeri og jagt er de to nye Askeladden vindskærmsbåde
sikre, stabile og letsejlende med moderat motorkraft. Praktisk
indretning med liggepladser i fortrekant.
Askeladden 16, familie 487X180, vægt 275 kg, vindskærm, to
delt kalesche, styrestol, pulpit, rat og Teleflex styring, 10
knob med 10 hk og 2 pers. 18 knob med 25 hk — pris 11.300 kr.
Askeladden 14, camping 418X177, vægt 196 kg, vindskærm,
to delt kalesche, låsbart stuverum. Fart med 2 pers. 10 hk 15
knob, 20 hk 20 knob. Pris u. motor kr. 7.250,—.
Priserne er fob dansk havn. Bådene er Veritas godkendt og
begge for motor med lang stamme.
Askeladden tilbyder samme både uden udstyr, 16 fod for 6.600,
14 fod 4.700 kr. — desuden jollerne 14 fod Populær 3200 — 12
fod 2600 og 10 fod 1875.
ISITOH
H BåDE4
2670 Greve Strand
Danmark
15