Atuagagdliutit - 13.12.1973, Blaðsíða 8

Atlantikup avangnåne aulisartut
kontaktudvalgimik pilersitsissut
Savalingmiune atautsimérssuarnerme sujunersutigineKartoK
aulisagkat Atlantikup avangnåne pissarinenartut peKatiging-
nikut atautsimut tuniniarneKartalisassut. aulisagkat Kerititat
Europame amigautiginenartut
aulisartut peicatigit Kalåtdlit-nu-
nånit, Tslandimit, Savalingmiunit
Norgemitdlo pissut kontaktud-
valgiliorsimåput Atlantikup a-
vangnåne aulisartut ingmingnut
suleKatigigsilerniardlugit. Ulrik
Rosing, KNAPP, KinerneKarpoK
udvalgime kalåtdlinut sivnissug-
ssatut.
atautsimérssuarneK Klaksvigi-
me aulisartut peKatigigfiata år-
Kigssugå, suliaKarpoK Atlantikup
avangnåne aulisagkat aulisapilu-
lungneKånginigssånik, aulisarne-
rup kigdlilersorneKalernigssånik,
tuniniaissarnikut atautsimorneru-
lernigssamik åmalo politikikut a-
torfiligtigutdlo ilioriauseKar-
tarnigssamik aulisagkat silatumik
iluaKutigineKarnigssåt ernarsau-
tigalugo.
Kalåtdlit-nunånit ilåuput Ulrik
Rosing, KNAPP-imérsoK, fiske-
ribiolog Erik Smith åma Niels
Carlo Heilmann, KNAPP.
silatumik aulisarto-
KarsinauvoK
Atlantikup avangnåne aulisarni-
kut kigdlilersuilernigssame oKat-
dlinerme påsinarsivoK isumaKa-
tigingneKartoK, uvdlume ilisima-
tut påsissait nåmagtut aulisagkat
atausiåkåt KanoK angnertutigi-
ssumik aulisarneKarsinaunersut i-
Ny Braun
synchron
plus
Den nye Braun
synchron plus
er smallere.
Derfor barberer
den tættere.
3 års garanti.
Forhandler
Box 105 . 3900 Godthåb
lisimåsavdlugo. kisiåne politikerit
pisinaunerat imalunit piumåssu-
siat silatumik aulajangersainig-
ssamut amigautauvoK. kigdliler-
sugkamik aulisarnigssaK pissor-
tanit sujulerssorneKarnermik pi-
ssariaKartitsivoK, atautsimérssu-
arnermilo misigssorneKarpoK å-
ssigingitsutigut pissortat periarfi-
gisinaussait Atlantikup avangnå-
ne aulisarnikut kigdlilersuilernig-
ssame. åma ersserKigsarneKarpoK
aulisagkat nungusapilungneKångi-
nigssåt pineKartitdlugo pissaria-
KardluinartoK aulajangersimavig-
sumik piumassuseitardlune kig-
dlilissarnigssaK. atautsimitut ilait
atausiåkåt ersseridgsåiput, nunap
sinerissame pigingnigtup isumagi-
niarnerpåusagå aulisarsinauner-
mik isumaKatigissutausimassut a-
tortiniarnigssait.
Kerititat amigautaussut
tuniniaissarnerup suleKatigigfigi-
neKarnigsså OKatdlisigineKartit-
dlugo direktør Birgir Danielsen
Savalingmiune tuniniaissarfiup
sujulerssortå kåtuvfiup atorfeKar-
titå oirarpoK, Atlantikup avang-
nåne aulisarnerup tamarme 30
procentia peKatigigfit ilaussortai-
sa aulisartarait angmagssagssuar-
niarnermilo pissaussartut 38 pro-
centé migssiliordlugit aulisartut
tåuko pissarissarait. Europap ku-
jatfine sårugdlingnik tarajortig-
kanik niorKutit Atlantikup a-
vangnånit aulisarneKarsimassunit
taimågdlåt pissaussarput. uvdlu-
me aulisagkat Kerititat amigauti-
gineKarput. tamåna tungavigalu-
go Atlantikup avangnåne aulisar-
tut aulisartartut tuniniaissarner-
mikut suleKatigigtariaKaraluar-
put. sujunigssame aulisagkat aké
aulajangertartugsséngoraluar-
pait.
avdlamiut pérsitdlugit
aulisarnermut kigdleKarfit ernar-
torneKartitdlugit Ulrik Rosingip
KNAPP-imérsup ersserKigsarpå
nunavtine inuit ilisarisimaneKar-
dluarnerpåt ilåt Kalåtdlit-nunå-
talo radio-ane pissortaussoK Jør-
gen Chemnitz decemberip 19-iåne
50-inik ukioKalerdlune inuvigsiu-
saoK.
Jørgen Chemnitz inunerme ang-
nersså Nungme najuganarpoK. nu-
naKarfik K’agssimiut K’aKortup
erKånltoK inungorfigå, sulile u-
kioKalingitsordlunit angajoncåve
Kathrine åma Jørgen Chemnitz
Nungmut nugput. angutå Jørgen
Chemnitz taimanikut niuvertoru-
siussoK kingorna ukiorpagssuarne
landshovdingip oKalugtåtut ilisi-
maneKarpoK. arnålo Kåtalit nu-
navtine arnat peKatigingnik
Nungme autdlarnérKårtusimavoK
kingornalo kåtuvfeKalermat åma
sujuligtaissorKårsimavdlune.
ArKaluartåK, sordlo ilisarisi-
mangnigtaisa amerdlanerit taima
taissaråt, ilåkuminartugame nuå-
naringnigterpagssuaKarpoK.
Nungme efterskole, højskole se-
Annoncér
i
GRØN LAN DSPOSTEN
Kalåtdiit-nunåta kigsautigigå nu-
nat avdlamiut ikangnerssuarne
aulisarKussaujungnaernigssåt. Ro-
singip ersserKigsarpå taima piu-
massaK umigssuinertut isumaKar-
titaorKunago. tåssame kalåtdlit
ukiune aggersune nangminérsi-
naulernigssånut tungaviuvdlui-
narmat. tamåna pititdlugo upa-
ruartorneKarsinåungilaK nåla-
gauvfingme inugtaoKatigingner-
put danskit savalingmiormiut u-
vagutdlo, Rosing oKarpoK.
Skuli Tordarson Akranes Fiske-
riforeningianérsoK, Islandimit a-
kivoK Island aulisarfit nunat av-
dlat pigissai isumavdlutigissaria-
Kångikai nangmineK nuname a-
vatåne aulisagaKarfingnit ikang-
nerssuarnit nåmagtumik pigssa-
Karame. taimåitumik isumaKar-
poK Ulrik Rosingip OKausé isu-
maKatigivdluarsinauvdlugit.
kigdleKarfit avasigdlivdlugit
atautsimérssuarnerup uvdluane
kingugdlerme OKatdlisigineKarput
politikikut atorfiligtigutdlo isu-
magissagssat KanoK itariaKarne-
rat Atlantikup avangnåne auli-
sagkat iluaKUtiginiarneKarnerisi-
gut. Niels Carlo Heilmann,
minarialo avKutigererdlugit Dan-
markimut avalagpoK iliniartitsi-
ssutut iliniarKigkiartordlune. ta-
månale pitinago ukioK atauseK
Nungme atuartitsigatdlarpoK, tai-
mane sorssungnerssuaK kingug-
dleK sule iningingmat avKutig-
ssaminik utanciså.
iliniartunermine timerssorneK
sangmivdluarsimassane sule må-
namut soKutigissarå. sorssungne-
rup nalåne iliniartut timerssoKa-
tigigfiat nunavtinut suniuteKar-
dluarsimassoK GSS autdlarnerne-
Karmat peKatauvfigå, kingornalo
timerssoKatigigfingne sujuligtai-
ssutut suliaKarneK ingerdlåtuar-
dlugo. nunavtine timerssoKatigit
kåtuvfiat GIF ukiune Kuline su-
juligtaissuvfigisimavå, månalo ti-
merssoKatigigfik NOK kingumut
su j uligtaissuvf igalugo.
Haslev Seminarium ukiune tat-
dlimane najortitdlugo timerssor-
nikut peKatauvdluarpoK, arssa-
migdlo nunane avangnardlerne
seminariamiut pissartångorniune-
réne pissartångoKatausimavdlune.
åmétaoK tamatuma nalåne Stock-
holmime iligikutåt nunanit ta-
manérsut eKaersårnermik taku-
titsineråne peKatauvoK, ilaussu-
KNAPP, OKarpoK kalåtdlit auli-
sartut akornåne isumaKatigine-
KardluinartoK aulisagkat isuma-
tumik iluaKutiginiarneKåsagpata
kigdleKarfit avasigdlisitariaKar-
tuf. inåssutigå ICNAF-ip pissag-
ssat aulajangersarneråne nunaKa-
vigsut angnerutitåsagai pissagssat
amerdlåssusigssait aulajangersar-
neKartitdlugit.
Savalingmiut ajornartor-
siortut
Islandime imanik misigssuinerme
direktøriussup, Jon Johnssonip u-
paruarpå, silarssuarme tamanit
pissunit peKatigigfit nåmagtunik
nåmagsissaKarsinausimånging-
mata aulisarnikut isumaKatigl-
ssutit atortitdluåsavdlugit. tamå-
na taimågdlåt isumagineKarsl-
nauvoK nunap inuisa nangming-
nérdlutik nåkutigdlissuisigut, i-
natsisitigut polititut pisinautitau-
ssutigut nangmingneK nunaming-
ne ikangnerssuarmik nåkutigdli-
nigssamut Jon Jonsson pkarpoK.
Lagmand Atli Dam, savalingmi-
ormio, isumaKarpoK, Savalingmiut
Atlantikup avangnåne nunaKar-
tunit avdlanit tamanit ajornartor-
siornerpaussut aulisarfit avasig-
nit 15.000-init kalålersatuauvdlu-
ne.
peKatigigfeKarnermik soKutigi-
ssaKarnera timerssornerinarmi-
ngilaK. Nungme Brugsen 1960-
ikut nålerneråne pilersitaung-
matdle månamut sujuligtaissuvfi-
gå, katerssortarfiuvdlo sujuler-
ssuissuinut åma ilaussortauvdlu-
ne.
nålagkersuinerup tungåtigut —
soKutigissakardluarpok, ukiunilo
ardlalingne Nungme kommunal-
bestyrelsimut ilaussortausimav-
dlune. nangminérdlune OKartar-
poK kommunalime sulinermit tu-
nuarnine uggoralugo. månåkut
radiome pissortatut atorfine pi-
ssutigalugo ukiune tugdlerne nå-
lagkersuinikut savssarniarnigssa-
mik erKarsauteKångikatdlarpoK.
Danmarkimérérnerme kingorna
Ausiangne iliniartitsissutsiarsi-
nardlune Nuk uterfigå. tåssane
nulé Gudrun Chemnitz katipå
1953-ime. 1960-ikut autdlartilår-
neråne skoleinspektøringorpoK,
taimatutdlo tunuaratdlardlune
1969-ime nunavta radioane pissor-
tångornine tikitdlugo.
Jørgen Chemnitz ilåkuminar-
dlune nuimaniarnanilo inussoK
Niels Carlo Heilmann, KNAPP: —
ICNAF må sikre kyststaternes ret-
tigheder ...
dlisineKarnigssait erKarsautigine-
Kartitdlugit. peKatigalugo Sava-
lingmiune ikangnerssuit ming-
nerpåuput åmalo Europame a-
vangnåne aulisarnermik isumav-
dluteKarnerpåjuvdlutik, taimåitu-
migdlo nunat avdlat aulisarfine
sineriainilo aulisarsinautitaunig-
ssamik agsut najorKutaKartug-
ssat.
— savalingmiormiut nunat av-
dlat ajungisårnigssånik taima a-
jornartorsiutimingne atorfigssa-
KartitseKaut, Savalingmiune lag-
mandiussoK OKarpoK.
iliniartitsissutut sulivfingmilo pi-
ssortatut suleKatiminit iliniartu-
minitdlo nuånarineKardluarpoK.
iliniartunivta nalåne iluarusug-
tarpugut iliniartitsissut navérsiu-
matuvatdlångitsut misigissarå-
ngavtigit, taimanernitdlo akune-
rit atuarfiussut nuånersut erKai-
massavut amerdlåput.
timerssortartutut inuneK nuå-
narivdluarmago sineriangmiut
nalungilåt. Danmarkime iligiku-
tårdlutik langrendertune ajugao-
KatausimavoK, nunavtinilo Iluli-
ssane 1955-ime sujugdlerpåmik
arssamik pissartångorniutoKar-
mat NOK-p arssåutuine ilauvoK
17—1-imigdlo ajugauvdlutik. ti-
merssornermut atatlnardlugo pi-
nialungneK nuånarivdluagaisa i-
lagåt, nuénersortåinailo pinagit ^
någdliuperårnartue nalunagitdlo
åma misiligtarsimavai ilåne mu-
luvdlune ernumatitsisinaussar-
dlune.
Jørgen Chemnitz kalåtdlit Kav-
dlunåtdlo inusausiånik OKausi-
nigdlo påsisimassaKardluartuvoK
kalåtdlit taimåitut sujugdlit ila-
gisimavdlugit, tamånalo kalåtdlit
Kavdlunåtdlo akornåne suliagssi-
neKartarnerpagssuisa erssersipåt.
ArKaluartåK, Jørgen Chemnitz,
50-ilinerane A/G-ip pivdluarKU-
vå. P- b.
Krigsskibe side om side med trawlere illustrerer kampen om fiskeriområderne i Nordatlanten. Billedet er
taget nord for Færøerne.
Jørgen Chemnitz 50-Hissok
8