Atuagagdliutit - 13.12.1973, Blaðsíða 13

mérartavtmut
avKutigisi massa vne
erKaimassat
agdl.: Jeremias Poulsen
(norm. kingugdl. nangitax)
erKaimångilara suna Kåumatau-
nersoK, ukiuvordle. Napassumut
Kavdluniarpugut umiatsiåmik
KavdluniartoKaleriarmat. sila pit-
saorpiångilaK issangiarujugdlune.
Napassumititdluta nigermik så-
kortungåtsiartumik anordlerpoK.
nalunginavko nigermik anordler-
titdlugo Ikerasak anoriloKissoK
akinguavtinit persore kåvigtulior-
dlune avalarartardlune såkortu-
vigsumik igdloKarfigtå avKUsår-
tugarissarå. angatdlatika umiau-
ssåraK umiaussarssuånguaralo ta-
marmik amorKagaluartut isuma-
gåka KajangnaeruteKångingmata,
ilisarisimassavnutdlume oKartar-
dlunga: imaKa angatdlatinguåka
anorerssup tingipai. ilungmukar-
dluta tikileravta sumivfé nalu-
nginavkit pileriarpåka årime ta-
marmik inigissamingnit nikisima-
ssut, tåssalo nalujungnaerdlugit
anorerssup tingisimagai. angalau-
lungneK nuånarerugtordlugo mi-
sigaunga Kanigtiikut nangmineri-
ssavnik angatdlatenardlunga i-
måtigut pinialungniarsinaujung-
naeratdlartunga; ajukaseKaoK.
Ikerasangmititdlutalo inunivne
nuånersorsiama angnerpåt ilåt
pivoK. tåssa ukioK 1945 upernar-
dlune silarssuaK nuånerserugtor-
toK majiugå Danmarke sorssung-
nerssuarmit aniguisitaungmat, si-
lat nuåninguakasik. aussardlo
tåuna Ikerasak Kimagparput, ta-
matumuna kujavariangåtsiardlu-
ta Kangilinermut Påmiut niuver-
toKarfianitumut pissugssångorav-
ta. iluagtitdlugulo nuliama ilagi-
ssainut K'ornumitunut tikeråju-
tigaluta Atangmik avKusårdlugo
uningavigilåriardlugulo, sivisu-
ngåtsiartumik K’ornumitdluta.
Nungme Jutho-toKånguamut iki-
vugut nunagssavtinut ingerdlå-
savdluta, Ivigtune niusavdluta. I-
vigtunitdlo ' agdlagkavne suju-
singnerussune taerigkavnut På-
miut pujortulérånut Ortorssuar-
mut ikivugut Påmiut tungånut i-
ngerdlåsavdluta. taimanikut Or-
torssuaK sukajungnaivigsimassoK
Arsuk, Neria Narssaligdlo avKU-
sårdlugit Påmiunut pivugut, tå-
ssångånit Kangilermut aitsåt nu-
nagssikiartusavdluta.
KangilineK Påmiut iluatungå-
nipoK 17 kilometerinarnik unga-
sissuseKardlune. Kangilinermut
pigavta erninaK påsisinauvara
nunaKarfingnit najortagkavnit
sulugpågaKarnerssaussoK. sumut
aulisagarniardlune Kangilerngup
Kanigtuanut aulisaut ningikåine
sulugpågartagssaK Kularnångit-
dluinartarpoK. Kangilerngup er-
Kångua imaK itisorssugame, sulug-
pågarniartunik narnanut tugto-
KångisåinarpoK, ninginera nåma-
gileråine unigtlnartariaKarpoK; i-
lalingnigdlo OKumersaKarsima-
gåine kissartut nåmagileråine au-
lisaut amuåinartariaKardlune, o-
Kimaerssardlune. aulisautip amu-
arnerane OKiliartuinarteriardlugo
amuarneK tangérutivigsarpoK,
sulugpågkat amuagkat pingårtu-
mik ilaKariardlutik nangming-
n°K nitdlikariartulersaramik. tå-
ssa nuåneK! kisiåniuna kitåne
tingmialingmitarérsimavdlune
KangilineK tingmiartugagssaile-
Annoncér
GRØN LAN DSPOSTEN
KinartartartoK imaKa Imap iti-
nerssua tingmissat neriniarfilug-
tisimaneramiko ilorpasigalugulo
najusavdlugo nuånarivatdlårsi-
mångikåt. aulisauteKaråinile kåg-
figssåungilaK aulisagartagssaK
Kularnångingmat.
åsit ukiut mardluk migssiliui-
nardlugit KangilineK najorpar-
put, angalarujugtarnivnile ang-
nertunerussumik navianartorsior-
simanivnik nåmagtuisimångila-
nga. kisiåne ukiume februariugå
ilungersunartumik nåmagtuisima-
vunga, tåssa nunarKativta ilåt
Påmiunut Kåinamik Kavdluniar-
dlune tikingitsoK igpagssaung-
matdle unukut tikitugssaugaluar-
toK, aKaguane uvdlåkut tusarpar-
put sule tikingitsoK. uvdloK På-
miunukarfia sila issangiapajug-
dlune agsarnimik anordlersoru-
jugssungmat isumagissorujug-
ssuångorsimavarput, tåssame a-
Kaguane atorssaunerssuaK atuar-
titsisitdlunga kalerritineKarpunga
Kajå igdloKarfivta kitåne ungasi-
ngitsume iluarsivdluarsimavdlune
isumangnaersimassoK nalujung-
naeravtigo inugtå nunamisassoK.
atuartiitåka soraerslnardlugit a-
ngutit autdlarsimångitsut kater-
ssoriardlugit kimut autdlarpugut
nunékut ujåssiniardluta. isuma-
Katigigpugutdlo ingerdlaoKatigit
pingasuingordluta pingasunik
inugtalerdlugit ujåssisassut. su-
jugdlermik avKutigisinaussai su-
jugdliutineKåsåput. ingerdlaoKa-
tigit a-tautsit kujasingnerussukut,
tugdlé (uvanga ingerdlaKatigsså-
ka) avangnarpasingnerussukut,
pingajuilo avangnardliulårdlutik.
tamavtale nipimik ingmivtinut
kalerrisårsinaunigssarput åma
isumaKatiglssutigalugo. taimalo
aulaj angersaeréravta ingmivtinut
avigsårtorpugut ujåssinerdlo aut-
dlartitdlugo. uvagut ingerdlaler-
tuinardluta ujagkavta timå tOKU-
ngassoK nåmagtorparput, igdlut
nuivdluinaleraluardlugit sapiler-
simassoK. nukigdlårsimagunarpoK
Kiuvdlunilo. tåssame aggernermi-
ne anorerssuaK tuvitsuinauvdlune
agssorsimavå sivisungåtsiartu-
migdlo nuna sinersivdlugo kangu-
jarterKåriardlune nunamut niusi-
magaluarpoK, nunåkutdle avKuti-
me sivnera atorsimagaluarpå, ti-
kitdluinaleraluardlunilo masang-
nermit anorerssuaK akiorneK sa-
pilersimagunardlugo. taimane å-
ma ajukaseKissoK. asimioKarfi-
ngup taima inugtungitsigissup ta-
måko pisimassut ilungersunartut
igdloKarfingme pissartunit mi-
singnarnerussaKingmata nunar-
Kataussugut tamavta erdloKinar-
tumik nikatdluatdlangnermigdlo
erKorneKautigissarpavut.
ukiut mardluk uvavtinut ukiu-
ngorsimåput nutåmik pissugssa-
Karfingorsimassut. årime palase-
Karfingmit agdlagarsivunga a-
vangnarpariåtdlagdluta Avigait
ajoKiat Nup erKånut ajoKingu-
sangmat kingorårdlugo Avigainut
nusassugut, junimilo ukioK 1947
Avigainut nugpugut. uvavnut ili-
sarnåtdlak, åmåko tingmissat, pi-
ssarnivtutdlo atorssaoriatdlarå-
ngatdlo tingmiarniardlunga iler-
Kuvtut pinialungniartalerpunga.
pingårtumigdlo aussap Kåumatai-
ne sårugdlit tunissauvdlualerå-
ngata uninganiarungnaertarpu-
nga, nauk angutitut nukerssor-
dluarsinåungikaluardlunga pisi-
naoriardlunga uninganigssara nu-
ånarineK ajoravko.
ukioK 1949 upernåkut juni Kåu-
mataugå igdloKarfivta sarKåtigut
ardlaringnik sårugdlingnut ni-
ngitagkerpunga. aKaguane Katsu-
nganeK pujortoK autdlarpunga
ningitagkåka orningniardlugit.
kisiåne Kuånit ikerånut tåterår-
niarKårniarpunga, åmame tåterå-
nik pissaKardluåsaguma ilai ni-
ngitagkavnut neKitsiuniåsagavkit.
pissåka nåmagileravkit tamåne
ikerme Katsunganerssup KerKane
tåteråt ilait amiariardlugit neKi-
tagssångordlugit avgoréravkit ni-
ngitagkåka ornigpåka, kangigdlit
sujugdliutdlugit. nunamut pi-
tungnerat tikikavko takusinauvå-
ka sårugdlit Kavsit pissarisimav-
dlugit ningitagkavne atassut, ti-
merdlersauvdlune sårugdlik Ker-
nalugtuinarssuaK nåpardlune to-
KungassoK. OKumersaK timerdleK
nuingmat soKarane tugdlia tåuna
tOKungassumik Kernalugtuinar-
mik åtatalik nuerpatdlangmat Ki-
viariaKåra una sunauna? natseK
KernertuinauvoK pinerugtorame,
imågdlåt ama ningitagarmitamik
natseratdlarujunga.
nunaKarfingne erKartugkavne
angalaniartarnivne pissartut åssi-
gingitsut tamaisa OKalugtuarinia-
raluaruvkit atuagånguaK atuag-
kiarisinaugaluarpara. tåssame
ukiut ingerdlaneråne nuånårfit
alianartunigdlo nåpitsiviussartut
kialunit nalungilå. uvdluinarnime
inunivtine perKigsårtumik uv-
dlorsiuteKartartuguvta atuagkia-
rujugssuarmik sanasinaugaluar-
pugut. (norm. tugdl. nangisaoK)
Pyile, Polle og Sorte Tom
Nu løber Sorte Tom ud på vejen
for at kigge efter dukke Dorrits
kjole der.
måna Sorte Tom avKusinermut
arpåinatc avalagpou Dorritip
kjolia ujarniardlugo.
— Det kan da godt være, den
er fløjet herud, det stormede jo
så stærkt.
tåssam.e tamaunga tingisimara-
tarsinauvoK taimame anordler-
tigissoK.
— Måske er den fløjet helt ud
over markerne ligesom sommer-
fuglen der.
imaKame narssautit tikitdlugit
tivgisimasinauvoK sordlo påka-
lussatut.
Hun hedder Ruth, den lille pige,
som kommer gående der med
en bold i hånden.
niviarsiaranguaK una aggersoK
Ruthimik ateuarpoK arssamig-
dlo tigumiarivdlune.
— Hvad er det, der ligger ude — Jeg kan ikke nå, sd må jeg
i vandet? tænker hun, da hun finde en lang kæp og forsøge
kommer forbi søen. med den.
sunauna ikane imamitoK? taseu angusindunginavko takisumik
saniorKUtilerdlugo isumaliorpoK. avaleKUtiminermik nigsiniardlu-
go misilisavara.
— Det går fint, nu har jeg det
— jeg tror, det er noget tøj af
en slags.
ajungivigpoK, tåssa nigsigpara
sordluna atissaugunartoK.
— Det er jo den sødeste, lille
dukkekjole! Den kan vist passe
dukke Rikke.
ila tåssauna inussap atissårå-
ngua ineuunavigsoK, dukke Rik-
kemut nalerxutigunavigpoK.
Musikpædagogik
FERD’NAND
nipilerssornermik iliniartitsineK
I RADIO TAI
(Cl pib -
COHNMIkGIN
13