Atuagagdliutit - 17.10.1974, Blaðsíða 22

tusagagssaKarniKut
aningaussali-
ssutit eKungaKaut
(nangisaoK Kup. 3)
ssariaKaråt tusagagssinikut pi-
ssutsit ukiune 25-ne kingugdleme
Kanon eKungatigilersimassut.
AG nutitanåsava?
uvdluinarne takussutigssaKartar-
poK eKungåssutaussup tamatuma
inungnik erKuineranik. sordlo Ka-
låtdlit-nunåta Radiua periarfig-
ssaKarpoic Kavdlunåt avisinit ag-
dlautigissat torratdlataussut tu-
sardliutisavdlugit. tamåko AG-
ime naKisinåungilavut. akigssaicå-
nginavta inigssaKartitsinatalunit.
radio AG-lo pårdlåuneKarsinaug-
pata imåisagaluarpoK radio uv-
dlormut nal. akunera atausinaK
autdlakåtitsissardlune, AG-lo uv-
dlut tamaisa 30-nik KuperneKar-
dlune sarKumertardlune. agdlåme
Kiipernerit ilait naKit.anik nutåi-
narnik imaKartåsagaluarput, tå-
ssa radioa akigssanångingmat o-
Kalugtartup nutainik autdlakåtit-
sisavdlune.
avisérKat erKarsautigalugit sule
nukigdlånganarneruvoK. tåuku-
nunga aningaussalissutigineKar-
tartut påpiarap naidneKartarfia
akiata agfaringilålunit. aviséi'Ka-
tigut tusagagssaKartitsinermut a-
perKutauvdluinarpoK igdløKar-
fingne nunaKarfingnilo kajumig-
toKarnersoK sungivfingme akig-
ssarsinane sulerulornigssamut.
tugpatdlingnartutuaK tåssa radiu-
me autdlakåtineKartartut „tama-
låt“, tåukume nunanarfingne ig-
dloKarfingnilo pisimassuminernik
ilaKartarput.
politikerit suliagssåt
nangerKigtarianarparput kigsauti-
ginginavtigo radiumut aningau-
ssallssutit agtorneKarnigssåt. tåu-
kume amerdlisineKartariaKarput
uvdlunerane autdlakåtitat ang-
nertunerulerKuvdlugit. kigsauti-
gingilarputaoK TV-kut ineriartor-
nerup kigsaitdlagsarneKarnigsså.
kigsautigingilarputaoK akuerssi-
ssartunut KinulornigssaK avisér-
Kanut AG-mutdlo tapissutaussar-
tut amerdliserKuvdlugit. pissutsit
tamåko politikerit misigssortaria-
Karpait isumerfigalugitdlo.
ila sasimåsaKaoK
tikuarusugparputdle inoKatiging-
ne naKisimaneKångitsune avisit
nanitat puigorneKarsinåunging-
mata kingunerdlugtitsissoKåså-
ngigpat. inoKatigingne 50.000-
inarnik amerdlåssusilingne an-
noncitigut isertitat amigardlui-
nartugssåuput imarissamigut ta-
matigussutsigutdlo nåmaginakå-
nersumik aviseKarnigssamut. må-
nåkume åma tamåna ajornaKaoK.
AG-ip Kupernere Danmarkime a-
visit uvdlormut sarnumersartut
sånersåta Kupernerinut nalerKiu-
tisagåine 20-riarterutåinduput.
kalåtdlit OKause
åmame mérKat kalåtdlisut ag-
dlangneK atuarnerdlo sukut ili-
niésavåt, avisitigut atugagssaicar-
nigssaK taima kigdleKartigiuåinå-
sagpat? inuit kalåtdlisuinaic atu-
arsinaussut uvdlumikut periar-
figssaKångitdlat avisine atuåsav-
dlutik nunanut avdlanut tunga-
ssunik, teknikimut ilisimatusar-
nermutdlo tungassunik kisalo
Danmarkime pisimassunik politi-
kimutdlo tungassunik. tamåko ta-
marmik AG-me ilånguneKartå-
ngitdlat nanitisavdlugit akigssa-
Kånginavta.
tamåko sukumissumik ersser-
Kigsumigdlo agdlauseråvut måna
pivfigssångortoK isumaKaravta i-
nuit landsrådimutdlo ilau.ssortat
issaisa uisineKarnigssånut, påsi-
s.sariaKalermåme KanoK pissona-
kalåtdlit kfnait Kiperordlugit.
canadamioK KiperuissartOK Harold Pfeiffer, piarérsausiorsimavoK broncemut Kiperugagssanik kalåtdlit ilisarnautåinik ilisarnauteKardluartut arfinigdlit Kiperordlig^’
imfneKarsimavoK »Museum of the North«-imit, Yellowknife, Canada. Pfeifferip Kiperorpai Nungme uterKait igdluarmiut åssilivdlugit. uko Kiperugkat sisamat tåssd
såmerdlernit Anikatrina Josefsen, Apollus Noahsen, Judithe Henrichsen åma Hosia Carlsen. Harold Pfeiffer agsut Angmagssalingmut ScoresbysundimutdlOnit
tikerårusugpoK. - Kalåtdlit-nunåne Kåumatit mardlugsuit ulapivfigisimavavka, AG-mut oKarpoK, kisiånile aggerKerKuneKaruma pinaiserniångitdlulnaKaungal
Grønlandske portrætter
Den canadiske billedhugger H. Pfeiffer, har lavet forarbejderne til seks bronceskulp turer af karakteristiske grønlændere. Arbejdet udføres for »Museum of the North«>
Yellowknife, Canada. Pfeiffer brugte ældre fra de gamles hjem i Godthåb som modeller. De fire skulpturer er fra venstre Anikatrina Josefsen, Apollus NoahseO'
Judithe Henrichsen og Hosias Carlsen. Harold Pfeiffer er meget interesseret i at besøge Angmagssalik eller Scoresbysund. — Jeg har haft et par meget travle
måneder i Grønland, siger han til AG, men det vil ikke koste store anstrengelser at overtale mig til at komme igen!
ralugtualersoK. Kalåtdlit-nunåne
atuagkanik naKiterisitsissarfiup
direktøria Poul Bay ardlaleriar-
dlune tamatuminga tikuaissarér-
Pok: kalåtdlit OKause KanoK piu-
mårpat inuit namaginakånersu-
mik kalåtdlisut atugagssaKartine-
Kångigpata — avisit, atuagagssiat
atuagkatdlo — avKutigalugit?
tamåna akisinaujumavdlugo i-
noKatigingnut tungassumik mi-
sigssuissussariaKångilaK. akissu-
tigssarme tåssa: OKautsit toKUså-
put, taimalo inuit kinåussusiat.
taimatut agdlangneK ingassag-
tajårinerunerpoK?
taima isumaKartoKåsagpat a-
kerdlilinerit pissutigitiniagka-
nik ilavdlugit årKigssuissoKar-
fingmut nagsiuterKunaKaut, AG-
me normorune tugdlerne naidne-
Karniåsangmata.
Kalåtdlit-
nunåt
aserorpåt
Kalåtdlit-nunåne aulisarnermik
nutåmik erKussissut sujugdlit i-
låt, aulisariumul nålagaK Jacob
Larsen, SkagenimioK, Vendsyssel
Tidende-me aperssorneitarsima-
vok. ilåtigut ima OKarpoK:
kalåtdlit suleKatigiuminardlui-
narput, taimanikutdlo — 1920-kut
nålerneråne — nuna pissuserisi-
mavdluagkamisut ipoK aserorsi-
mananilo.
uvanga isumaga nåpertordlugo
måna danskit ingassagpatdlåmik
tuaviortumik moderningorsaeru-
sungnerssuarmikut aserordluinar-
simavåt.
taimanikut OKauseK tigdlingneK
1 usarssåungilardlunit.
sut tamaisa atautsimut pigine-
Karput, tupingnåinartumigdlo iki-
oicatigigdluartorssuput.
ukiut2måmsi-
magunik aitsåt
uvdlut mardluk oKatdlineKarér-
mat, ilaussortat tamarmik Kavsit
ardlaleriardlutik OKauseKartarér-
dlutik, landsrådip akuerå, inuit
ukiut mardluk sivnerdlugit nu-
navtinisimångitsut, autdlainiarsi-
nautitauvdlutigdlo aulisarslnauti-
tåusassut taimailiornigssamut ag-
dlagartamik akuerssissumik pe-
Karunik aitsåt. peKatigalugo rådip
akuerå tamatuma inatsisitigut
maligagssiuneKamigsså piuma-
ssarineKåsassoK. ingmikut akueri-
neKarane autdlainiarsinautitauv-
dlunilo aulisarsinautitåusagåine
ukiut mardluk nunavtinisimanig-
ssamik sujunersut sarKumiune-
KarpoK suj uligtaissumit Nikolaj
Karls enimitdlo.
Niels Carlo Heilmann nalunaer-
poK KNAPP-ip hovedbestyrelsia-
ta Kanigtukut atautsiminermine
såkortumik akuerssorsimagå u-
kiut mardluk nunavtinisimanig-
ssamik piumassaKarnigssaK. — ag-
gersitat sukasulianik angatdlatig-
dlit Kåumatit arfinigdlit nunav-
tinérérnermikut inutigssarsiutiga-
lugo autdlainiartartutut aulisar-
tututdlo pisinautitaulersarput. tu-
sarngartåungilaK aggersitat ilåne
ugsagssivdluartarmata, taimalo
månimiut tunitsivigssaKarnigssa-
raluat akornusertardlugo, Niels
Carlo Heilmann oKarpoK.
Jørgen Olsen nalunaerpoK tat.i-
ginartumit OKalugtuneKarsimav-
dlune sulivfeKarfit ilåne pissortaK
KavdlunåK sujorna kalåtdlinik si-
samanik ilaKardlune auvarsima-
ssok tugtunik 70-erårsimavdlutik,
neKaitdlo Danmarkimut tunisi-
mavdlugit — tamåko kalåtdlinut
tunissagssiorfimininguanik auf-
dlarniniartunut akornusersuissu-
put, Jørgen Olsen OKarpoK nalu-
naerdlunilo ukiut mardluk nu-
navtinlsimanigssamik piumassa-
KarnigssaK tapersersorine.
ligtarissagssanik tusardlerneKar'
tåsassut.
Elisabeth Johansen OKarpoK u'
kiut mardluk måntsimanigssaK
åssigtngisitsinermik kinguneKar'
tugssaussoK, aggersitat amerdla'
nerssait ukiut mardluk nunavti'
nitugssaussarmata. inugtdtaoK er'
KarsartarneK puigortariaKångilalC'
Knud Kristiansen isumaKame-
rarpoK ukiut mardluk sivisuvat-
dlårtut, åma inugtut erKarsartar-
nermut tungassut nautsorssutigi-
ssariaKarmata.
Andreas Sanimuinaup ukiut
mardluk sivikigai, ukiut pingasut-
sisamat nalerKunerusangatitdlu-
git, aggersitat piniartut kulturia-
nik piniagagssatdlo igdlersomig-
ssånik sianigissaKångingmata.
L ars Godtfredsenip tikuarpai
aningaussarpagssuit maungåinar-
tineKartartut aggersitat autdlai-
niat mianerssuaitdliortarnerat pi-
ssutigalugo.
Henrik Nielsen sujunersuteitar-
poK autdlainiarnermik piniarner-
migdlo inutigssarsiuteKartungitsut
inoKutimik nerissagssait sivner-
dlugit pissaKartåsångitsut.
Alibak Josefsen ersserKigsaivoK
inuit avatånit aggersut endgsisi-
matitsinermik maligtarissagssanik
ilisimatineKartåsassut. tamatumu-
na landshøvdingip taperserpå o-
Kardlune ministeria kalerriniari-
ne aggersitat autdlånginermingne
kursuseKartlneKartarnermingnut
atatitdlugo autdlainiarnerme ma-
Lars Emil Johansen onarp0
nuånarinardlugo autdlainiartartn
måtutariaKångitsut inoKatigingn
erKigsisimanigssaK pissutigalug0
David Broberg sujunersuteKar
poK erKigsisimatitsinigssam*^ ;
kommunalit udvalgeKalernigssa
nik.
naggatågut mardlungnik ta*sl|.
neKarpoK. ukiut pingasut sisair>3
nunavtinisimanigssamut mardW
akuerssiput, 13 akerdliuvdlut'^
mardlugdlo taiseKataunatik.
kioK atauseK nunavtinisimanis^
ssamut arfineK mardluk akuer^
ssiput Kulingiluatdlo akerdliuV^
dlutik. taimailivdlune ukiut tba*
dluk nunavtinlsimanigssak aula
jangiuneKarpoK.
Jonathan Motzfeldt taisine^_
kingorna OKarpoK, tamåna Itietn
Kartutut issigingikine. inutigssa
siornerme udvalgip arajutsisir^^
ssariaKångilå nunavtinisiman1^
ssap sivitsorneKarneratigut Pin _
agkat nungutsailiornigssåt lSl'
mangnaitdlisarneKångingmat.
sujuligtaissoK oKarpoK erKI^g,
simatitsinigssamik udvalgip
måna maligtariaKarå.
Julut-
22
J